Påfyllnad för inspirationslärare

Ett trettiotal inspirationslärare träffades nyligen på Utbildningsradion, UR för påfyllnad och inspiration i sitt uppdrag.
– Jag ser er inspirationslärare som väldigt viktiga. Jag förväntar mig att ni är motorer och stöttar era kollegor i att utveckla det digitala lärandet, till gagn för eleverna, sa Jan Holmquist, gymnasiedirektör i Stockholms stad som inledde dagen.
Inspirationsdagen är en del i projektet 1:1, 2016 som nu fortsätter.
– Datorer i sig har ju inget egenvärde om vi inte kan använda dem. Och det är i den processen vi är i nu. Att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen ger, sa Jan Holmquist.

Inspiratorer_webbInspirationslärare formulerar utmaningar och därefter lösningar.

Utbildningsradions vd Eric Fichtelius passade på att slå ett slag för den rika utbildningsskatt som de erbjuder.
– Ska ni utvecklas och inspireras som lärare så är ni på precis rätt ställe idag. Just gymnasieelever är svåra att nå; är de vuxna eller barn? Vad vill de ha? Gestaltningen och friheten måste vara mycket större än när vi vänder oss till mellanstadiet, menar han.

Det går fort i digitaliseringen idag. Unga människor använder ljud och bild i sin egen konsumtion, de tittar inte på ”skogstv” utan på Youtube och googlar sig fram. De väljer andra plattformar. Hela 98 procent av alla 11-åringar har tillgång till en egen smart telefon eller surfplatta idag.

–Viktigast för oss på UR är att göra program som är relevanta i en specifik utbildningssituation och att göra dem tillgängliga på nätet. Allt är gratis och öppet numera.

Det ska också vara lätt att hitta bland alla tusentals program. Begreppet MIK (Medie- och informationskunnighet) finns inte i läroplanen, men är i högsta grad aktuellt. Att alla elever lär sig att tolka, förstå och granska det som kommer i ljud och bild, är en viktig del av MIK-begreppet.

Eric Fichtelius tar ett exempel:
–  På gymnasienivå har vi gjort serien Skarpa streck som handlar om satirens roll. Vi repriserade den nyligen för att en av huvudpersonerna var tecknare på Charlie Hebdo. Alla som medverkar i programmet är döda idag. Men när en gymnasist ser detta gestaltas så blir det en anledning att börja diskutera yttrandefrihet, yttrandefrihetens gränser och frihetens villkor.

Utbildning är det enda som kan säkra demokratisk utveckling
Gabriella Thinsz från UR arbetar i ett MIK-projekt kring mediala frågor i Tunisien. Tunisien är ett av de länder som haft positiv utveckling sedan den Arabiska våren. Det råder stor optimism och förhoppning om en demokratisk utveckling. Efter årtionden av censur har det fria ordet släppts fritt och nya medieaktörer växer upp som svampar ur marken.

Projektet arbetar med att utveckla metoder tillsammans med ungdomar och ungdomsledare för utbildning i MIK. Att hjälpa barn och ungdomar att orientera sig i medielandskapet; källkritiskt tänkande, förstå skillnaden på propaganda och motsatsen. Dels bidrar man till utbildningen av journalister främst kring inkludering av barn, ungdomar och kvinnor i mediaproduktion.

Syftet är att ge kraft och makt till unga och barn. Att de ska förstå varför vi ska ha yttrandefrihet och respektera varandra. Då är det viktigt att kunna läsa, förstå och analysera vad som står mellan raderna.

Det är svårt att komma in på landets skolor. Istället fick projektet arbeta mot ungdoms- och kulturcenter som är väldigt vanliga i Tunisien. Den andra delen innebar att arbeta mot journalister och medieproducenter med frågor som; hur lär man sig vara källkritisk? vad är representation? vilka syns och vilka syns inte i medier och hur tolkar man en bild? Mötet mellan ungdomar och journalister var ovanligt då ungas röster inte anses viktiga. Ur ungdomarnas ilska när de upptäckte hur obefintligt representerade kvinnor och unga var i dagstidningarna föddes lusten att prata om vad man kan göra åt det. Hur kan vi påverka medierna.

Vad kan man då göra konkret på skolan hemma i Sverige? Det är bra om varje skola har en MIK-strategi till att börja med, alla elever förstå kopplingen att jag söker information men samtidigt delar information med resten av världen. Som inspirationskälla finns temasidan på UR, finns mycket bra arbetsmaterial. Statens Medieråds MIK-rum kan också bidra, säger Gabriella Thinsz.

Gabriella avslutar med att citera en syrian som numera bor i Sverige och som hon tagit stort intryck av. Han sa: ”Utbildning är det enda som kan säkra en demokratisk utveckling.” Det får vi aldrig glömma. Därför är MIK är inte bara ett ord som man blir trött av utan är faktiskt nödvändigt.

Fakta
Medie- och informationskunnighet (MIK) innebär kunskap och kompetenser som gör det möjligt att förstå mediers roll i samhället, kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.

Det ska vara okej att misslyckas
I mindre grupper formulerade deltagarna problem som passades vidare till bordsgrannarna för diskussion. En fråga var hur vi får med alla på IKT-tåget. Men mest handlade det om kollegialt lärande. Några röster från diskussionerna fångades upp.

”Jag tänker att kollegialt lärande måste utgå från ett elevproblem till nytta för eleven.”

”Bruset – att det är så många budskap som kommer från så många olika håll. Vi har många olika datakommunikationsvägar, saker och ting hamnar mellan stolarna ibland. Vi behöver renodla och komma överens om hur vi pratar med varandra.”

”Bra att hitta EN sak att jobba med tillsammans, till exempel hållbar utveckling. Ett sätt att börja är att tänka på hur vi ska ringa in de kollegiala problemen eller utmaningarna som vi vill få svar på.”

”Kollegialt lärande för mig är att vi kanske läser en bok tillsammans, så kan vi tillsammans utvärdera den. Det gäller ju att komma fram till vad vi ska ha kollegialt lärande om.”

”Alla ska känna sig bekväma med IKT. Det ska finnas en trygg organisation, ledningen ska vara med på samma villkor. De ska också våga misslyckas och vara med i det kollegiala. Inte; här kommer jag med min IKT-grej, ska ni hoppa på? IKT-tåget kör vi tillsammans.

”Ledningen ska prioritera tid och utrymme, ge inspiration”

”Jag brukar jobba med mikroinjektioner. Att ha kontakter med enskilda lärare, snappa upp när någon har ett problem, till exempel närvarorapportering eller en presentation. Då kan jag hjälpa till. Då blir man bemött med välvilja nästa gång – du som hade en lösning sist, har du något för det här också. Sedan sprids det”

”Det gäller att fånga upp behov i mindre skala. Resultatet kan i sig bli tidsbesparande om du integrerar det du redan gör. Tekniken är din vän, se vad som finns för att underlätta din vardag.”

”Viktigt med uppmuntrande och tillåtande atmosfär så att inte folk sluter sig och blir rädda, nu ska ni bara kritisera mig. Alla ska kunna bidra. Rektor ska se till att alla vill kan vara med och blomma. Det är också ett problem att få alla intresserade och hitta en fråga som alla brinner för.”

”Vad har skolan för vision, vad arbetar vi för just nu, viktigt ha en riktning, då går det kollegiala lärandet också ditåt. Måste vara något som alla är berörda av.”

”Ibland är det bra att vara två och två för att utforska speciell fråga.”

”Våga misslyckas tillsammans.”

Ann Turlock

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.