Ma- och No- och teknik-lektionerna ägnas åt programmering

ZandraZandra Zetterstrand tycker att det är bra att vara öppen och kunna ta hjälp av t ex föräldrar för att få inspiration. I sitt arbete som lärare i matte, NO och teknik på Ålstensskolan arbeter hon mycket med programmering i sina ämnen.

– Det känns naturligt att ägna tid på matte- och tekniklektionerna för att arbeta med programmering. Koppling till läroplanen är tydlig, framför allt till kapitel 1 och 2. Programmering handlar ju om tekniska system och det finns flera beröringspunkter i matte inom t ex geometrin. I Scratch, som jag använder med eleverna, använder man sig mycket av olika vridningsbegrepp och koordinatsystem

Varför programmering?

– Det började med att en engagerad förälder tipsade om att man kunde jobba med programmering med eleverna. Då var jag mitt i nationella proven och det var svårt att hitta tiden, men föräldern erbjöd sig att visa vad han menade och kom till klassen och höll en workshop. Efter det var bollen satt i rullning.

– På workshopen tyckte jag att det lät som en bra idé, så jag letade på nätet efter övningar. Harvard Education har många bra – de har en tydlig tanke bakom övningsuppgifterna. Man testar och får reflektera, och barnen får vara kreativa. Som en elev sa: ”Det är inte någon gubbe i någon bok som säger någonting utan jag får hitta på själv och se hur det funkar”. Det gör dem engagerade

Zandra exemplifierar med en uppgift där eleverna skulle studera vattnets kretslopp. De fick bygga en modell, och sedan koppla ihop den fysiska modellen med programmeringsprogrammet Makey Makey. Med hjälp av programmet kan man lura datorn att reagera på olika rörelser i verkligheten som om man tryckte på en knapp på tangentbordet. Man kopplar fysiska kommandon till datorns digitala responssystem. Eleverna fick göra animeringar i programmet Scratch och koppla dem till olika delar i kretsloppet, så att när vattnet nådde en viss punkt så reagerade datorn genom att starta animationen.

Programmering

Elever arbetar med programmering på Ålstensskolan

– De får kombinera förståelse för digitala verktyg med motoriska övningar, att arbeta med händerna, och biologi. Dessutom är mycket av programmerings- och kodningsspråk på engelska, men eftersom det är mycket bildspråk så förstår de änd

– När de får applicera sina programmeringsfärdigheter blir syftet med att förstå uppgiften mycket tydligare – de ser ju om det fungerar eller inte. Det är kul att se att barnen inte ger upp när det inte är ett givet problem de ska lösa, utan en utmaning de själva skapar

Hur arbetar du och dina kollegor med digital mognad generellt

– Alla på skolan har fått testa att koda, i workshops och liknande, sedan är det olika hur mycket folk använder det i undervisningen. Jag har varit och föreläst i en årskurs inför ett projektarbete, och då var lärarna också med

– Jag tror vi ligger ganska bra till. Skolledningen tycker att det är en viktig fråga, vilket är uppmuntrande. Vi har haft workshops om hur man använder ActiveBoard som leddes av vår it-pedagog som också är förstelärare, och fritids har jobbat en del med att göra filmer

Kände du att projektet Verktyg för självskattning relaterar till ert arbete med digital mognad?

– Vi får ofta höra att vi behöver arbeta mer med digitala verktyg och skolan har sedan tidigare en digital plan. Då var det kul att självskattningen gav ett kvitto på att det funkar i – vi är ju på väg! Självskattningen knöt an till vissa saker som vi redan gör, samtidigt som den öppnade upp för diskussion och gav input till vad vi kan göra mer. Det tydliggjorde vad vi gör bra och vad vi behöver träna mer på.

Claes Johannesson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.