Visar alla blogginlägg från: januari 2016

Matematiklyftet och de digitala modulerna

mathematics-1044080_1920

Under de senaste åren har cirka 2400 lärare inom Stockholms stad medverkat i Matematiklyftet. Matematiklyftet består av flera moduler som är tätt knutet till lärarnas ordinarie arbete och pågår oftast under två år vilket flera lärare lyfter fram som ett hinder för att lägga tid på att utveckla den digitala mognaden. Det finns dock många exempel på lärare inom Stockholms stad som kombinerar sin undervisning med ikt. Dessutom finns det sedan vårterminen 2015 en speciell modul inom Matematiklyftet med fokus på hur man kan förbättra undervisningen genom ikt.

Modulen för årskurs 1-3
Modulen för årskurs 4-6
Modulen för årskurs 7-9
Modulen för gymnasieskolan

Ulrica Dahlberg är före detta matematik- och fysiklärare men arbetar numera på NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning) som projektledare för alla fyra ikt-moduler inom Matematiklyftet. Uppföljningsarbetet av modulen har precis inletts och den har hittills fått positiv respons:

Det var väldigt kul att se hur modulen togs emot och att de tyckte det var en intressant och rolig modul, men mycket tid gick åt att läsa och sedan sätta sig in i programvara eller verktyg.

Ulrica betonar möjligheterna till att förbättra kommunikationen i klassrummet genom ikt, både elever emellan och mellan elever och lärare. Ett enkelt sätt att använda ikt till att förbättra kommunikationen i klassrummet är att visa elevlösningar på tavlan genom en dokumentkamera. Detta görs redan på flera skolor i Stockholms stad med gott resultat. Man kan även ha en gemensam anslagstavla (t ex Padlet) där alla elever kan fylla i sina lösningar som sedan kan visas upp, sorteras och diskuteras tillsammans i klassen. Även undersökningar i matematik kan med fördel genomföras med dynamiska programvaror som Geogebra.

Genom responssystem där svarsalternativ kan diskuteras anonymt i klassen möjliggör ikt även för att man ska kunna lyfta upp missuppfattningar utan att någon elev hängs ut. Ulrica ser detta som en stor fördel med användandet av ikt i matematikundervisningen:

- Jag ser att undervisningen i matematik kan bli mer öppen [genom ikt] och missuppfattningar och olika lösningar kan diskuteras mer.

Claes Johannesson

Alla skolor har nu genomfört självskattningen

Engelbrektsskolan-20150108Stefan Didon från ikt-enheten presenterar självskattningsverktyget på Engelbrektskolan. I och med det har samtliga grund- och gymnasieskolor nu genomfört minst en självskattning.

På vårterminens första dagar genomförde tre grundskolor sin självskattning och i och med det har nu samtliga 166 grund- och gymnasieskolor genomfört minst en självskattning. Som projektledare för arbetet konstaterar jag att vi är i mål med den delen av projektet – men utvecklingsarbetet fortsätter.

Engelbrektskolan var en av de skolor som genomförde självskattningen under en kall januaridag. Efter att det gjort den individuella självskattningen tog arbetslagen fram handlingsplaner för ökad digital mognad. Diskussionerna i arbetslagen blev givande och kretsade kring att hitta former för att dela kunskap samt hur man ska få med alla individer i arbetslaget i den digitala utvecklingen.

I augusti 2014 genomfördes de första självskattningarna. Starten för gymnasieskolorna blev trög i och med tekniska problem. Idag fungerar verktyget bra och innehållet i kriterier och åtgärdsförslag har uppdaterats ett flertal gånger. För att verktyget ska vara relevant och följa den pedagogiska och den digitala utvecklingen måste innehåll uppdateras kontinuerligt. Gymnasieskolornas andra skattning visar också att utvecklingen går i rätt riktning. Viktiga områden som kunskapsdelning, digital kompetens och uppföljning har stärkts och att det digitala användandet har ökat.

I projektet har vi gjort nästan 400 skolbesök. Tillsammans har vi identifiera vissa gemensamma nämnare. Lärarna anser att frågor kring digitalisering är viktiga och det finns en stark vilja att utveckla både den egna digitala kompetensen och användandet av digitala verktyg. Den största utmaningen för en fortsatt digital utvecklingen är bristen på tid. Stadens skolledare har här en utmaning i att inkludera digitaliseringen i skolans och pedagogernas utveckling.

Att samtliga skolor nu har genomfört den första skattningen innebär inte att arbetet med Verktyg för självskattning är slut – tvärt om! Samtliga gymnasieskolor och några grundskolor har genomfört en andra skattning och under våren kommer ytterligare 50 grundskolor att skatta sig för andra gången. Parallellt kommer arbetet att följas upp för de skolor som skattade sig under hösten. Det som sker under våren 2016 är att projektet Verktyg för självskattning kommer att avvecklas. Ansvaret för fortsatt arbete med självskattningsverktyget kommer att ligga på grund- respektive gymnasieavdelningen.

Under 2015 har intresset för verktyget varit stort – även utanför Stockholm. Verktyget blev bland annat nominerat till Årets Välfärdsförnyare. I februari kommer personal från Göteborg att få en egen dragning av verktyget. Inom staden utvecklar förskolan en egen variant av verktyget för att skatta förskolornas utveckling. Äldreförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och stadsledningskontoret har också visat intresse för verktyget.

Vi i projektet vill passa på att tacka för det positiva bemötande vi får på skolorna och för att vi får vara med och ta del av tankar och idéer. Vi ser fram emot att fortsätta arbetet med att öka den digitala mognaden på Stockholms stads skolor under 2016.

Claes Johannesson
Projektledare