Visar alla blogginlägg från: februari 2016

- Så delar vi erfarenheter på Bäckahagens skola.

ErikJErik Jaråker, förstelärare i ikt på Bäckahagens skola, har nyligen besökt BETT-mässan tillsammans med åtta kollegor. Vi har pratat med Erik om hur de arbetat med att sprida den kunskap och inspiration som de fått genom BETT i kollegiet.

På Bäckahagens skola arbetar lärarna med ett lektionskoncept som kallas Bäckalektionen. Bäckalektionen är en lektionsstandard med inledning, syfte och mål, redogörelse för vilka förmågor som ska tränas samt avslutning och utvärdering genom t ex exit notes eller loggbok.

När Erik och de andra kom tillbaka från BETT-mässan ville de dela med sig av allt de upplevt i London. De ordnade därför en ikt-kväll som de la upp som en Bäckalektion för att lärarna skulle känna igen sig i formatet. Kvällen började med en gemensam inspirationsföreläsning för hela kollegiet där de fokuserade på skolutveckling och framtidens skola. Alla som besökt BETT fick även dela med sig av något de hade upplevt. Efter inspirationsförläsningen fick lärarna välja mellan sex olika workshops; Showbie, Blogg, Scratch, OneNote, Google Tour Builder eller iMovie.

”Även om man bara kunde vara med på en workshop ville vi att lärarna skulle ha mycket att välja bland. Målet var att de skulle känna att de ville gå på flera och på så sätt locka till mer lärande”

Det viktigaste på workshoparna var att de var färdighetsbaserade och att alla kom därifrån med ett konkret verktyg som de direkt kunde använda i sin undervisning. Workshoparna blev mycket uppskattade och många lärare har kommit igång med att använda det verktyg det tränade sig i. Reaktioner på kvällen syns även tydligt på #Bäckahagen på Twitter som användes som utvärdering i enlighet med Bäckalektionens standard.

Några tweets:
IKT-träning på jobbet, kul m programmering i olika appar. Bra för elever att utveckla logiskt tänkande! #Bäckahagen – @schnabeln

 Onedrive och onenote är genialiskt. Nu kan jag och eleverna dela allt. Tack! @ErikPedagog och @TorbenLunden #bäckahagen@BystromCarina

 IKT workshops – började med showbie. Lätt, praktisk att hantera … Så nöjd!! #bäckahagen #bett2016 #workshop@deisemardones

För de skolor som ska skicka lärare till SETT i vår är det viktigt att planera arbeta för att dela den kunskap och inspiration som kommer genom ett mässbesök. Erik tipsar om att det är bra att hålla en kort presentation för dem som inte var med och där alla får berätta vad de tyckte var mest intressant eller givande. Han säger även att man på Bäckahagen tyckte att årets koncept med både inspirationsföreläsning och praktiska workshops var mer givande än att enbart ha en föreläsning.

Kerstin Linke

Tips och råd för att skriva handlingsplaner

Kerstin_webbKerstin Linke i projektet Verktyg för självskattning ger råd om hur man bästa arbetar för att skapa handlingsplaner för en ökad digital mognad.

Genom Verktyg för självskattning skattar alla lärare i Stockholms stad sin digitala mognad och tar därefter fram handlingsplaner i sina arbetslag. Även skolledningen tar fram en skolövergripande handlingsplan utifrån hela skolans skattningsresultat. Sedan projekt Verktyg för självskattning inleddes under hösten 2014 har vi i projektgruppen besökt 166 skolor och läst och gett feedback på ungefär lika många handlingsplaner. Handlingsplanen är en viktig del av skolors digitala utveckling och vi vill dela med oss av våra tre viktigaste tips för vad skolor som skriver en handlingsplan bör tänka på:

  1. Skriv utifrån era egna förutsättningar och med egna ord – Lägg in aktiviteter som ni vill och kan göra istället för att fylla på med önskningar eller orimliga åtgärder. Det är er handlingsplan och det är inte någon mening med att skapa den om ni inte kommer arbeta med den. På arbetslagsnivå är det även viktigt att fundera över åtgärder som ni kan göra själva istället för att lägga över hela ansvaret på till exempel skolledning eller it-pedagog.
  2. Prioritera – Det är ofta bättre att fokusera på de områden som ni helst vill utvecklas inom än att lägga in alltför många åtgärder. Tänk på att planen gäller för ett år och ska vara realistisk att implementera under den tidsramen.
  3. Tidssätt och ha någon som ansvarar för uppföljning – Ägandeskap för handlingsplanen är väsentligt, både för planen som helhet och för varje åtgärd. De skolor där det händer mest är de som satt tydliga ansvarsområden och som följer upp handlingsplanen regelbundet. Den som är ansvarig är inte nödvändigtvis den som ska utföra åtgärden utan kan bara vara den som ser till att den diskuteras. Även tidsramen är viktig för att man ska komma igång med aktiviteter och åtgärder.

Slutligen är det viktigt att poängtera att en handlingsplan för ökad digital mognad inte är ett självändamål utan något som så småningom ska föras in i verksamhetsplan och skolans ordinarie kvalitetsarbete. För att skapa likvärdighet för eleverna och ge dem möjlighet att arbeta med modern teknik och fler inlärningsmetoder är det dock viktigt att alla lärare får möjlighet att följa med i den digitala utvecklingen. Fokus får inte bara ligga på skolans spjutspetsar utan handlingsplanen ska möjliggöra för alla att komma vidare från den nivå man befinner sig på.

Kerstin Linke

Rektorerna måste styra den digitala utvecklingen på skolan

carina_hallqvist_intraCarina Hallqvist är grundskolechef för skolorna på Östermalm och i Enskede-Årsta-Vantör, hon ingår även i styrgruppen för projektet Verktyg för självskattning. Jag fick en pratstund med henne och diskuterade grundskolechefernas roll när det gäller digital skolutveckling.

Carina lyfter fram rektorernas för att den digitala utvecklingen ska lyfta. Om inte rektorn styr utifrån en tydlig vision utvecklas sällan hela skolan. Samtidigt är det viktigt att skolledningen är lyhörd och stöttar de kreativa krafter som finns på skolan och låter dem fortsätta att utvecklas och bli goda handledare för sina kollegor.

– Som grundskolechef arbetar jag för att skolans ledning ska få rätt förutsättningar. Ofta handlar det om kompetensutveckling. Kollegialt utbyte i olika frågor på rektorsnivå är en bra metod, en erfaren rektor i t ex digitalisering har utbyte med en mindre erfaren rektor, säger Carina.

Självskattningsverktyget ger Carina en möjlighet, att i resultatdialogerna, följa upp rektorernas och skolornas utveckling när det gäller digitaliseringen. Resultatet ger en bra koll på skolans mognadsgrad i förhållande till uppdraget och då främst hur den tekniken används i det pedagogiska arbetet. Men det viktigaste är hur skolan arbetar efter de handlingsplaner som tas fram i arbetslag och av skolledning.

De handlingsplaner som skolorna tar fram med stöd av självskattningsverktyget blir också en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Carina berättar att Snösätraskolan som arbetat systematiskt med ”Att skriva sig till läsning” också lyckas väl på de nationella proven.

– Det är viktigt att skolorna verkligen arbetar med att öka den digitala kompetensen i och med att vi har två stora it-satsningar framför oss. Inom närtid införandet av Skolplattformens olika delar och därefter införandet av GSIT 2.0. För att dessa två it-satsningar ska bidra till skolutveckling krävs att den digitala kompetensen är hög bland alla personal, inte bara ett hos ett fåtal, säger Carina.

Claes Johannesson

Samma dag som detta blogginlägg publiceras informerar Skolverket att det är särskilt angeläget att stärka rektorernas strategiska kompetens i digitala frågor. Från hösten 2016 kommer därför kompetensutvecklingsinsatsen ”Att leda skolutvecklingsprocesser, med fokus på digitalisering” att finnas tillgänglig. Insatsen riktar sig i första hand mot skolledare och rektorer. 

Göteborg visade intresse för självskattningsverktyget

IKT-grpgtbrgIKT-gruppen i Göteborg tar del av Stockholms arbete med att öka lärarnas digitala kompetens.

Stockholms stads skolors självskattningsverktyg röner intresse långt utanför staden. Under måndagen var jag och tre representanter från ESS-gymnasiet på besök på Pedagogiskt Centrum i Göteborg för att berätta hur vi arbetar med att höja lärarnas digitala mognad i Stockholm.

I Göteborg träffade vi den strategiska grupp som arbetar med stadens IKT-program. Deras uppdrag handlar bland annat om att initiera utveckling och att förbereda en revidering av Göteborgs stads IKT-program där tankar kring uppföljning och utvärdering är centrala. Därför var de intresserade av att veta mer om Stockholms arbete med utveckling av men även hur verktyg för självskattning används på skolorna.

ESS-gymnasiets rektor Astrid Kratz och ikt-pedagogerna Victoria Naverfeldt och Pål Luthman berättade att digitaliseringsfrågorna är prioriterade på ESS-gymnasiet och att målet är att höja alla lärare till en grundläggande nivå. Pål och Victoria fick frågor om deras arbete med att öka lärarnas digitala nivå och hur de vet att det leder till ett bättre lärande för eleverna. Astrid beskrev att hon utifrån självskattningen följer upp lärarnas digitala kompetens i medarbetarsamtalet.

claes_gtbrg2I Göteborg är det utmanande att arbeta med övergripande undervisningsfrågor eftersom grundskolorna och gymnasieskolorna inte tillhör samma förvaltning. Grundskolorna styrs från stadsdelsförvaltningarna och gymnasierna av utbildningsförvaltningen, så som organisationen såg ut i Stockholm för ett tiotal år sedan. Det är inte alltid lätt att få alla att sträva mot samma mål.

Claes Johannesson
Projektledare Verktyg för självskattning

SETT 2016: Surfplatta i undervisningen – Varför då? Hur då?

Lena och CamillaCamilla Askebäck Diaz och Lena Gällhagen föreläser på SETT 2016 om hur surfplattan kan användas i undervisningen. Camilla arbetar som förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan och Lena Gällhagen arbetar som processledare och IT-pedagog på utbildningsförvaltningens IKT-enhet. Tillsammans har de skrivit boken “Surfplatta i undervisningen” som kom ut i augusti 2015. Den vänder sig till lärare som  vill få inspiration att arbeta med surfplattor i sin undervisning, främst för åk 4-9.

Föreläsningens innehåll:
Vad är syftet med min aktivitet eller lektion? Kan verkligen det digitala förenkla, fördjupa och förgylla undervisning och lärande? Vad bör man tänka på som pedagog? Vilka verktyg och appar kan underlätta, strukturera och förbättra lärandet och undervisningens kvalitet?

Camilla och Lena tar avstamp i forskning om lärande och ger sedan en mängd inspirerande exempel på konkret undervisning. Du träffar dem på SETT den 27 april.

/Claes Johannesson