Visar alla blogginlägg från: juni 2016

Verktyg för självskattning – från projekt till förvaltning

SommarblommorUnder tre år har ikt-enheten på utbildningsförvaltningen drivit projektet Verktyg för självskattning. Syftet har varit att öka den digitala kompetensen hos personalen för att öka den digitala användningen i stadens skolor, detta för att alla elever ska kunna utveckla sin digitala kompetens. Det har också varit viktigt att lyfta fram de möjligheter som digitaliseringen ger både när det gäller elevernas måluppfyllelse men också se de effektiviseringsmöjligheter som finns.

Samtliga skolor har nu genomgått hela processen i verktyg för självskattning, dvs genomfört en självskattning på individnivå, tagit fram handlingsplaner på arbetslagsnivå och på skolnivå utifrån resultatet. De har även följt upp handlingsplanerna i sk temperaturmätningar ett halvår efter självskattningen. Ett flertal skolor har även påbörjat processen med en andra självskattning.

Under sommaren kommer projektet Verktyg för självskattning att avslutas. Processen övergår istället i förvaltning. Det innebär att verktyget finns tillgängligt för alla skolor att använda för att fortsätta utveckla den digitala mognaden och öka det digitala användandet.

På grundskolorna kommer respektive grundskolechef att följa upp skolornas digitaliseringsarbete i resultatdialogerna. Ikt-enheten kommer att erbjuda stöd vid framtagandet av handlingsplanerna, ge feedback på dessa, samt medverka vid temperaturmätningar om skolorna så önskar. På Stockholm stads intranät finns information om hur man själv genomför självskattningen och hur man gör för att få stöd från ikt-enheten.

I gymnasieskolorna kommer verktyget att fortsätta att användas inom projektet 1:1 2016.

Vi som har arbetet i projektet tackar för oss och önskar alla en trevlig sommar samt lycka till med fortsatt digitaliseringsarbete.

Claes Johannesson
Projektledare

Det digitala berikar det analoga i slöjden på Mariaskolan

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog på Mariaskolan, gästar #sthlmisit och berättar om hur hon använder digitala verktyg i sin undervisning:

Penna eller ordbehandlingsprogram för att skriva? Bok eller bildsök för inspiration? Rita mönster för hand eller digitalt? Vad ska man välja? Jag säger: måste man välja? Jag älskar att skapa med händerna i olika material och på olika sätt. Det digitala utesluter inte det analoga, de båda berikar varandra. 

Ett bra exempel på både analogt och digitalt skapande är när eleverna skapar egna mönster för tygtryck. Vi jobbar både med att rita upprepade mönster på datorn och på papper. Datorns möjligheter till att upprepa en exakt kopia är både behändigt och går snabbt. Genom att rita med hjälp av objektsgrafik, som bland annat finns i program som PowerPoint, kan eleverna skapa sammansatta figurer och få unika former.

Gemensam digital anteckningsbok 

I slutet av varje lektion skriver mina elever i en slöjdlogg. De beskriver vad de gjort, motiverar sina val och analyserar hur det har gått. Den här terminen har jag låtit några elever skriva slöjdlogg i programmet OneNote. Responsen från eleverna har varit mycket positiv. De tyckte det var ett smidigt verktyg och de blev extra motiverade när de såg fördelarna med att de bland annat kan ta kort på sina slöjdföremål och lägga in bredvid sin text.

Bild 1OneNote Class Notebook är en gemensam anteckningsbok för klassen som ingår i Office 365. Tillsammans har läraren och eleverna tre ytor att arbeta med:

  1. I innehållsbiblioteket kan läraren förbereda lektioner med text, ljud, film och länkar. Det är här som man kan lägga ut pedagogiska planeringar och andra viktiga dokument som eleverna kan läsa. Eleverna kan inte redigera innehållet utan endast läsa det.
  2. I samarbetsytan kan alla skriva, både elever och lärare. Denna yta passar bra vid grupparbeten och styrkan är att läraren ser vilken elev som skrivit vad.
  3. Under elevytan har eleven möjlighet att skriva egna anteckningar, hemläxor och redovisningar. Här är det bara eleven och läraren som ser innehållet och läraren har möjlighet att ge återkoppling direkt i elevens anteckningar.

Se hur du kan skapa gemensamma anteckningsböcker här: http://onenoteforteachers.com

Inspirerande anslagstavlor 

Både privat och i skolan använder jag mig av Pinterest för att få idéer och inspiration till ett arbetsområde eller eget skapande. Pinterest är ett socialt medium där medlemmar ”pinnar” bilder från nätet genom att spara dem på olika anslagstavlor. Jämför med att du klipper ut en bild som du tycker om ur en tidning och att du sedan sätter upp den på en synlig anslagstavla. Mina anslagstavlor på Pinterest berör hantverk, skapande och DIY (do it yourself). De elever som har Pinterest uppmanar jag att följa mina anslagstavlor och vid lektionsstart brukar jag visa en inspirerande bild från Pinterest på något slöjdföremål.

Instruktionsfilmer

Då mina elever ska lära sig sticka och lära sig grunderna inom stickning är det många som behöver hjälp samtidigt. Vi har då använt oss av YouTube och tittat på Bild-2.webbfilmer om korsuppläggning och hur man stickar räta maskor. Men ofta går det för fort för eleverna. Jag och min kollega har därför gjort egna filmer som vi lagt ut på YouTube. I filmerna, som vi spelar in i slöjdsalen, använder vi oss av garn och verktyg som vi har i salen, allt för att det ska bli relevant för eleverna.

Jag skulle vilja göra fler filmer framöver och också låta eleverna själva spela in korta instruktionsfilmer som kan användas i undervisningen. Jag längtar till dagen då eleverna har var sin digital enhet och obehindrat kan jobba med både analogt och digitalt skapande.

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog

Blogg: http://monsterochmatt.blogspot.se
Twitter: @EWendick
Pinterest: evawendick

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

Tjejer_webb3Fyra grundskolebarn prövar att koda med Scratch.

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:
– Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Från studien:
Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagens litteraturstudie: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys: http://korta.nu/framgang

Bättre självförtroende med flippad matte

Louise2/Genom digitala verktyg kan man hitta annorlunda sätt att lägga upp sin undervisning. Ett exempel på det är flippat klassrum där eleverna tittar på genomgången innan lektionen. Louise Lövholm på Beckombergasskolan är en av dem som arbetar mycket med flippat klassrum i matteundervisningen.

Louise har arbetat tre år som matte, NO och svenskalärare på Beckombergaskolans mellanstadium. Hon använder främst digitala verktyg i matteundervisningen där hon ger eleverna tillgång till filmer av nya arbetsmoment inför lektionerna. När de ska gå igenom nya saker kommer eleverna därmed förberedda till lektionen:

”Vi vuxna vill gärna vara förberedda inför nya moment och så även eleverna. Genom att flippa lektionen får alla samma förförståelse och kunskap innan lektionen.”

Louise använder antingen existerande filmer eller gör egna filmer på sin smartboard. På smartboarden gör man i ordning genomgången och spelar in den vilket Louise tycker är otroligt enkelt och smidigt. Många symboler ligger redan inne så att det blir ännu lättare. Dessutom behöver man inte synas i bild om man tycker att det känns jobbigt.

När Louise började flippa matteundervisningen var det vissa elever som inte tittade på filmerna. Lektionerna blev därför väldigt svåra för dessa elever och efter några lektioner började alla i klassen titta:

”I och med att det är ett lite annorlunda arbetsätt märker eleverna att det är bra. Många tittar på filmerna för att förbereda sig inför prov och tycker att det är superbra. Även föräldrarna går in och tittar på filmerna för att kunna hjälpa sina barn med läxorna.”

Louise tycker att den flippade matteundervisningen bara har varit positiv:

”Barnen har fått bättre självförtroende när de vet lite innan lektionen börjar och det är lättare för dem att ha en aning och gissa när momentet redan är bekant. Många säger på utvecklingssamtalen att matten i sexan har varit jätterolig. Eleverna har dessutom fått jättebra resultat på nationella proven och många som fick F i betyg i höstas är nu godkända! Såhär bra trodde jag aldrig att det skulle bli!”

/Claes Johannesson