Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Elever i England programmerar en Monster box

Lärare2På skolan Woodbridge i norra London får eleverna hjälp att bygga och programmera en Monsterbox.

Under två dagar i början av december arrangerades 12th Intel Education Summit i London. Deltagare från Stockholm var jag, Claes Johannesson och Pål Luthman från ESS-gymnasiet. Temat för konferensen var spel och lärande (Gaming and Education).

Pål deltog som föreläsare och berättade om sina erfarenheter med att själv skapa spel och använda dem i undervisningen. Du kan läsa mer om det på 1till1-bloggen eller Påls egen blogg.

Jag vill här dela med mig av besöket på ett Digital Schoolhouse på en skola i Woodbridge. Digital Schoolhouse är ett samarbete mellan näringsliv, universitet och skola som syftar till att väcka inspiration och engagemang hos både lärare och elever. Vi fick vara med om en lektion där 10-åriga elever fick skapa och programera en ”Monster box”.

Monsterbox-2 Monsterbox1

Lektionspasset bestod av tre delar. I den första delen (som vi inte deltog i) fick eleverna två och två bygga en Monster box. Det var en låda som bestod av ögon, öron och en lång tunga. Inuti lådan fanns en liten dator, typ en Raspberry pi fast i detta fall var det en produkt utvecklad av Intel. Eleverna fick lära sig uttryck som input och output. Exempel på input är mikrofon, sensor, tangentbord, mus etc. Output är musik, ljud, ljus text, mm.

Del två av lektionen handlade om att programmera sin Monster box. Sladdarna från boxens input-delar och output-delar kopplades till den lilla datorn. Med hjälp av en surfplatta kunde sedan datorn programeras. Om eleverna hade kopplat rätt så hände det saker med elevens Monster box. Ögonen lös, öronen rörde på sig och tungan fladdrade. Eftersom eleverna hade olika input-enheter – några lös med en ficklampa på en ljussensor, andra vred på en knapp, någon rörde på tungan och fick ögonen att lysa.

Flicka programerarNär alla fått sin Monster box att fungera kom nästa intressanta steg i undervisningen. Kunde någon genom att förändra programmeringen få sin Monster box att agera på något annat sätt? Kunde ögonen blinka? Kunde ett öra att röra sig i taget? osv.

Syftet med lektionen var att få eleverna intresserade av teknik, förstå att tekniken går att styra och att teknik är roligt. Det är också därför flera stora teknikföretag är engagerade och stöder Digital Schoolhouse. Teknikbranschen är och kommer i många år framåt vara i ett stort behov av att anställa personer med digitala kunskaper. Det handlar om att visa upp en intressant Flicka-och-Monster-boxbransch som lockar många – och de får gärna vara flickor!

Claes Johannesson

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

Goda exempel och lärdomar för framtiden

Goda exempel
”Delad kunskap är dubbel kunskap” är en devis som manar till eftertanke. I Stockholms stad och inom utbildningsförvaltningen bedrivs en rad projekt varje år. Här finns en hel del kunskap och lärdomar att ta del av, det är viktigt att vi utvärderar och följer upp det vi redan gjort innan vi påbörjar nya projekt och arbeten. Vi skulle kunna bli bättre på att lära av varandra. Goda exempel-mässan är ett bra sätt att dela kunskap, inte bara inom utbildningsförvaltningen utan i hela staden. Här finns många bra exempel på metoder och arbetssätt som kan återanvändas i nya projekt.

Det är därför hedrande och roligt att utbildningsförvaltningen idag på Goda exempelmässan på temat Skola får dela med sig av flera goda exempel som ”Kollegialt lärande – som skapar höjda elevresultat i matematik”, ”Sätt att möte nyanlända skolbarn och deras föräldrar – START Järva” och ”Avveckling eller utveckling – kompetensbärande relationer i arbetet med förstelärare och Lesson Studies. Hur får man det att funka?” för att nämna några av de seminarier där medarbetare från utbildningsförvaltningen berättar om sina arbeten.

Utbildningsförvaltningen berättar också om de två projekten som syftar till ett digitalt lyft för våra skolor; Skolplattform Stockholm och Verktyg för självskattning av skolors it-mognad. Där kommer jag bland annat att berätta om hur vi successivt har fördjupat och utvecklat förvaltningens it-strategi för ett bättre lärande och hur det parallellt har utvecklat vårt sätt att lägga upp och arbeta med både skolplattformen och verktyget för självskattning.

Men framför allt kommer jag att dela med mig av det lärande, lyssnande och inkluderande arbetssätt som använts i båda projekten. Det är ett arbetssätt jag tror fler i staden kan använda sig av. I grunden handlar det om att vi tagit oss bort från ett ”vi-och-dom-tänkande” och istället koncentrerat oss på att se varandras kompetens och tänka tillsammans för att skapa utveckling. Rent konkret handlar det om att vi i projekten initialt har använt tiden till att lyssna på och involvera lärare, förskollärare, elever, vårdnadshavare i arbetet. Det har naturligtvis tagit tid, men det gör att vi idag känner oss trygga med att vi utvecklar en skolplattform och ett verktyg för självskattning som erbjuder det användarna mest efterfrågar och behöver.

Ann_web

 

 

 

 

 

Ann Hellenius
Tf Chef
Tillhandahållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen

Hässelby Villastads skola först ut med att självskatta it-mognaden

IMG_2932
Information om hur självskattningen av it-mognad kommer att gå till.

 

En aktuell fråga för oss i skolan är hur vi ska arbeta för att öka användningen av it i undervisningen. Som rektor på Hässelby Villastads skola är jag mån om en kontinuerlig utveckling av lärandet för att ge bästa möjliga förutsättningar för våra elever. När jag fick höra talas om utbildningsförvaltningens nya satsningar inom ”digitala lyftet – för ett bättre lärande” anmälde jag därför vårt intresse att delta som pilotskola i projektet ”verktyg för självskattning”. Sagt och gjort så blev vi den första skolan att delta i satsningen.

Satsningen innehåller tre delar: 1) självskattning i ett webbverktyg, 2) åtgärdsförslag och handlingsplan och 3) genomförande av åtgärderna. Piloten fokuserade på självskattningen i ett webbverktyg.

I fredags den 2 maj startade vi vårt arbete. Vi började med att skolledning och lärare fick en introduktion av stadens it-strategi, digitala lyftets delar och det webbaserade verktyget som ska användas för självskattningen. Efter introduktionen samlades lärarna i olika klassrum för att genomföra själva självskattningen. Redan under självskattningen började goda exempel och erfarenheter delas mellan lärarna. Många av lärarna var också positiva till att det i webbverktyget finns bra exempel på hur it kan användas i undervisningen.

Sjalv
Lärarna genomförde skattningen individuellt men gav upphov till många intressanta diskussioner.

 

Genom lärarnas självskattning har jag fått en tydligare bild av hur it används i undervisningen på vår skola och framför allt inom vilka områden vi behöver sätta in åtgärder. Nästa steg blir att vi tar fram en handlingsplan för hur vår skola ska förbättra användningen av it. Till vår hjälp har vi webbverktyget och de åtgärdsförslag som finns tillgängliga där.

Det ska bli intressant att se hur resultatet av åtgärderna syns i nästa års självskattning.

Guido Pillola
Rektor

Ready, SETT, Go!

Logotyp SETT 2014

Snart går startskottet för den tredje upplagan av SETT – Sveriges största mässa för modernt och innovativt lärande. Aldrig tidigare har så många Stockholms-lärare funnits med i det stora programbud som mässan erbjuder. De deltagare från Stockholm som finns på de stora scenerna har presenterats här på bloggen tidigare. På http://www.settdagarna.se/ kan du ladda ner programmet som pdf-fil och se när och på vilken scen och de uppträder.

Förutom detta så har Stockholm ytterligare två arenor med intressanta föreläsare och förevisningar.

Stockholms stads monter och Stockholms-rummet
I Stockholms stads monter finns i år igen den populära ”trappan” där kortare föreläsningar på cirka 25 minuter kommer att genomföras. Förutom dessa föreläsningar kan du i montern träffa personer som berättar mer om vilka programvaror som finns i applikationsdatabasen, nyheter i Fronter och Skolwebben, stöd för elever i behov av särskilt it-stöd, Mediotekets utbud,  it i förskolan, m m. Besök oss gärna och prata it och undervisningen med oss.

I det för i år nya Stockholms-rummet har vi ytterligare ett antal föreläsningar med anknytning till Stockholm. Rummet finns inte med i det officiella programutbudet men du hittar det en trappa ner på mässan. Nedgången är vid restaurangen. Alla, även icke-stockholmslärare, är välkomna att ta del av utbudet där.

Förutom detta så anordnar vi även rundturer bland utställarna. Vandringarna är indelade i program för elever i behov av särskilt stöd, pedagogiska program för gymnasiet, pedagogiska program för grundskolan samt upptäck läs- och skrivverktyg.

Klicka på länken så får du informationom föreläsningarna i Stockholm stads monter och i Stockholms-rummet samt tidpunkter för vandringarna.
Information till dig från Stockholms stad som besöker SETT-mässan

Twittrar du?
Du som twittrar använd gärna hashtaggarna #sthlmisit och #sett2014 så kan vi följa allt som händer på SETT 2014.

Vi ser alla fram emot två mycket intressanta och spännande dagar i Kista.

Claes Johannesson och Charlote Dingertz
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

 

 

Ingen skolplattform utan bra samarbete

Samtliga leverantörer för Skolplattform Stockholm träffades idag i Stadshuset för att lägga upp planerna för fortsatt planering av arbetet.

Vi har idag för första gången samlat de leverantörer som ska arbeta med Skolplattform Stockholm.  För några veckor sedan var vi på utbildningsförvaltningen klara med de fem upphandlingar som ingår i den nya skolplattformen. Ett stort arbete lades ner på att förbereda upphandlingarna, men också på att involvera alla delar av verksamheten. Läs mer om Skolplattformen här

Ett resultat av förarbetet har varit att lägga tonvikten vid utvärderingarna av inkomna anbud på kvalitet framför pris. Jag känner mig därför trygg med att vi nu har valt de bästa anbuden. Inte desto mindre har vi stora förväntningar på de leverantörer som vi idag startar ett långsiktigt samarbete med.

Tillsammans med leverantörer, pedagoger, sakkunniga, användare och medarbetare har vi på utbildningsförvaltningen en jätteuppgift framför oss. Mötet idag handlar om att vi nu påbörjar en gemensam planering för hur detta mycket omfattande arbete ska genomföras.

En av de mest kritiska framgångsfaktorerna tror jag är att vi i förvaltningen och våra leverantörer sinsemellan hittar former för ett öppet och gott samarbetsklimat. Vi kommer därför att ägna de närmaste månaderna åt förberedelser och detaljplanering. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att involvera referenspersoner från skolorna, som följer leverantörernas arbete nära, deltar i tester och i utvecklingsarbetet.

Till sist; Fortsätt följa utvecklingen av skolplattformen här på #sthlmisit.

Ann Hellenius

Tf Avdelningschef
Utbildningsförvaltningen

 

Dags för nästa steg när alla elever har egen dator

Nu har samtliga elever i årskurs 1 och 2 i Stockholms kommunala gymnasieskolor fått tillgång till en egen dator. Samtidigt lösgörs skolornas befintliga enheter till de elever som går i årskurs 3, så vi kan med fog säga att i stort sett alla gymnasieelever i kommunala skolor nu har tillgång till en egen dator eller iPad som pedagogiskt redskap i undervisningen. Ett stort och viktigt projekt kan nu bockas av – vi har därmed säkrat att alla gymnasieelever har tillgång till en it-utrustning. Men vi är inte nöjda. Nästa steg, som vi arbetar parallellt med, handlar om att integrera it i skolarbetet.

Målet med de satsningar vi gör är att skolorna ska utvecklas ytterligare och attit blir ett naturligt redskap i lärandet och tillgängligt för alla. Ambitionen är att öka lusten att lära hos såväl lärare som elever och att arbetsformer, metoder och innehåll utvecklas. Dessutom ser vi fram emot att samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och vårdnadshavare stimuleras ytterligare.

För att ska kunna öka it-användningen i skolarbetet är det viktigt att hela tiden ha pedagogiken i fokus. Digitaliseringskommissionens betänkande som nyligen publicerades bekräftar det vi anat; att tillgången i svenska skolor är god, men att användningen av it-utrustning i skolarbetet är för låg. Varje gymnasieskola i Stockholms stads regi har därför som en del av 1:1-satsningen tagit fram en egen målbild och handlingsplan med stöd från projektet för att just arbeta med integration av it i undervisningen. Det är ett löpande arbete som nu påbörjats. Jag ser med spänning fram emot alla de goda exempel som kommer att uppmärksammas och delas vidare framöver.

Det som händer nu är att Stockholms stad under hösten 2013 och början av våren har genomfört en omfattande satsning för gymnasieskolor i egen regi: 9 186 gymnasieelever i 25 kommunala gymnasieskolor har fått en egen dator eller iPad.  De fristående skolorna får också del av satsningen men bestämmer själva hur de ska använda pengarna.

Rektorerna får inom ramen för denna 1:1-satsning stöd för att organisera och leda utvecklingen. Lärarna får möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens med stöd av digitala verktyg.

Inom ramen för it-strategi för ett bättre lärande i Stockholms stads skolor arbetar utbildningsförvaltningen med en rad åtgärder för att effektivisera och utveckla
både det administrativa och det pedagogiska it-stödet:

  • Verktyg för skattning av digital kompetens. Ett självskattningsverktyg för ökad it-mognad lanseras i skolorna i syfte att identifiera inom vilka it-områden behoven av förändring är som störst, både för skolan som helhet och för enskilda lärare.
  • Skolorna lyfter sig själva. Med hjälp av självskattningsverktyget får rektorerna en bild av vilka insatser som behövs för att höja skolans it-mognad. Verktyget kommer att vara utformat så att det blir enkelt att omvandla resultaten till konkreta handlingsplaner. Genomförandet ska vara en del av det ordinarie kvalitetsarbetet och följas upp av både lärare och rektorer.
  • Underlätta lärarnas arbetsbörda. Genomförandet av en gemensam skolplattform kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Till exempel genom att ersätta manuella rutiner med digitala stöd.
  • Ökad it-kompetens hos lärarna. I samband med 1:1-satsningen har varje skola med stöd av central förvaltning tagit fram sin egen handlingsplan som beskriver vad skolorna behöver göra när det gäller pedagogiska mål, kompetensutveckling och liknande. Rektorerna kommer också att få ett strategiskt stöd från den centrala förvaltningen för att kunna leda utvecklingen av it i skolan.
  • Integrera it i undervisningen. 1:1-satsningen gör det möjligt att planera undervisningen på ett helt annat sätt. Eleverna kan få ta del av underlag i förväg. Och undervisningen kan stödjas av video, bild, och annat informationsmaterial.

Det är viktigt att bära med sig att detta är ett långsiktigt arbete som börjar nu. Varje lärare förväntas att, utifrån sina förutsättningar, väva in it i sin undervisning med stöd från skolans ledning och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning. 1:1-projektet har redan genomfört en rad olika aktiviteter med syfte att inspirera och lyfta kompetensen kring it i undervisningen. I höstas genomfördes exempelvis särskilda studiedagar på temat digital undervisning.

Det finns en fortsatt utbildningsplan för 2014 på 1:1-temat riktat till både skolledare och lärare. Vi kommer bland annat att erbjuda samtliga arbetslag samt en skolbibliotekarie från varje skola biljetter till SETT-dagarna. Under SETT-dagarna kommer även utbildningsförvaltningens gymnasiechefer och rektorer från varje skola att delta i ”Ledningsspåret”, det vill säga seminarier direkt riktade till skolledningarna.

Vi ser fram emot ett spännande kommande arbete där utbildningsförvaltningen fortsätter att utveckla undervisningen med it som ett pedagogiskt verktyg – i samverkan mellan elever, lärare och skolledning.

Ann Hellenius
Tf Chef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad

Mer tid för undervisning med ny skolplattform

Ann Hellenius och PM Andersson besökte idag KSL och berättade bland annt om upphandlingen av Skolplattform Stockholm

Idag har jag och P-M Andersson, tidigare gymnasielärare och nu anställd på IKT-enheten på utbildningsförvaltningen för att arbeta med skolplattformen, besökt Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vi har berättat om Stockholm stads arbete med en ny skolplattform, framför allt om hur vi förberett upphandlingen och kravställningen av densamma. Engagemanget för och nyfikenheten kring dessa frågor är stort, det märks!

Arbetet med att skapa en skolplattform kommer att driva utvecklingen framåt och utmanar leverantörer att leverera ett systemstöd utifrån skolornas behov (detta systemstöd finns ännu inte på
leverantörsmarknaden). Stockholms stad går först ut i landet med denna omfattande kravställning som är baserad på över hundra förskollärares och lärares, vårdnadshavares, skolledares och elevers behov och påverkar därmed leverantörsmarknaden att gå i riktningen som möter skolornas behov.

I projektet Skolplattform Stockholm använde vi lite mer än ett år för att förbereda upphandlingarna. Vi involverade ett drygt hundratal förskollärare, lärare, rektorer och sakkunniga i förberedelsearbetet, bland annat genomförde vi ett 60-tal workshops där vi identifierade behov och krav. Vi frågade även elever och vårdnadshavare om vilka behov de såg för framtiden. Under hela upphandlingen har medarbetare från våra förskolor och skolor varit med i arbetet med att ta fram krav, men även utvärdera de anbud som inkommit. På detta sätt har vi på ett få en god förståelse för vilka behov och krav som är viktigast för verksamheten.

I februari i år var samtliga fem upphandlingar klara utan någon överprövning. Jag är rätt övertygad om att det gedigna förarbetet är en huvudorsak till det goda resultatet. Nästa steg, som vi arbetar med nu, är processen med det tekniska och det verksamhetsmässiga införandet.

När arbetet är klart ska skolplattformen bland annat bidra till att frigöra tid för lärare och skolledning som kan användas för att utveckla de pedagogiska processerna.

Skolplattformen kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Det innebär bland annat:

  • att pedagogerna erbjuds nya verktyg för att registrera frånvaro och närvaro, följa upp frånvaro och närvaro, meddela ogiltig frånvaro samt hantera frånvaroanmälan.
  • att verktyget elevdokumentation erbjuds, där kommer att finnas möjligheter att informera elever och föräldrar, hantera åtgärdsprogram, skriftliga individuella planer och registrera resultat från nationella prov och andra prov.
  • att plattformen bidrar till ett mobilt arbetssätt, både i tid och rum, men också möjliggör för pedagoger att i högre grad kunna dokumentera skolarbetet i bild och ljud.

Vi har ett omfattande arbete framför oss och det kommer att ta tid innan vi är klara. Men vi har nu tagit ett stort steg på vägen mot en ny skolplattform för Stockholms stads förskolor, skolor och vuxenutbildning.

Ann Hellenius
Tf Avdelningschef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Får jag visa på mitt sätt? – en lärplattas möjligheter

Med en lärplatta som verktyg kan vi möta det föränderliga samhället där digital kompetens blir allt viktigare.

På SETT-mässan den 7 maj visar Inger och Karin exempel på hur vi kan lyfta in bild, film och ljud i undervisningen med hjälp av lärplattan. Att få redovisa och dokumentera på andra sätt än genom skriftspråk kan underlätta och öka motivationen för elever som lär på olikasätt.

Inger Westin och Karin Källander är båda grundskollärare och specialpedagoger. De arbetar på Skoldatateket i Stockholm med att sprida kunskap till grundskolor kring användandet av alternativa- och digitala lärverktyg.

Claes Johannesson