Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Stockholms stad har valt Unikum AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

Avtal 1

Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad:

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.

140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.

Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.
För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:
• Barn- och elevregistret
• Schema
• Frånvaro och närvaro
• Elevdokumentation
• Pedagogiskt genomförande
• Startsida
• Planering och bedömning

Tomas Zirn, enheten för Digital Kommunikation

Concept cartoons, efterlängtat program nu i programbanken

Sen några dagar finns Concept Cartoons paketerat och klart att beställa via Serviceportalen till stadens datorer. Det är bara att be behörig beställare på sin skola så fixar det sig med några knapptryckningar. Matte och NO-paketen ligger ihop, så man får båda till sin dator.

Concept cartoons är ett bedömningsstöd och inspirationsmaterial i två delar för matematik respektive de naturorienterande ämnena i årskurs 1-9. Materialet bygger på teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. Meningen är att de ska väcka intresse, skapa diskussioner och stimulera naturvetenskapligt tänkande.

Läs mer på Programbanken

http://programbanken.stockholm.se/index.php/freeware/222

/Martin Misgeld via Redaktionen

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Låt oss kunskapsdela i kollegial anda

Jan Holmquist

1:1-projektet inom gymnasieskolan har nu gått in i en ny fas som tydligt tar sikte på vårt huvuduppdrag som är lärande. Under augusti och september  har nästan alla gymnasieskolor tagit tempen på sin it-mognad genom att göra  en självskattning utifrån den modell som tagits fram av utbildningsförvaltningen i samverkan med flera partners.

Självskattningen sker på lärar-, arbetslags- och skolenhetsnivå och ska ge underlag till en handlingsplan som rektor tillsammans med sina medarbetare fastställer för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Gymnasieledningen följer detta arbete med största intresse. I samband med höstens resultatdialoger kommer varje skolenhets digitala status och handlingsplan att redovisas och diskuteras både på gymnasiechefs- och gymnasiedirektörsnivå.

Den 5 oktober fick jag en preliminär och övergripande återrapportering av resultaten från självskattningen inom gymnasieskolan. Det finns några intressanta iakttagelser att redovisa.

Det är glädjande att skolorna generellt sett upplever att infrastrukturen för it, både tillgång på och flexibilitet i användningen, är god. Två områden som får sämre betyg är kunskapsdelning av digital kompetens och fortbildning inom digital kompetens. Inom projektet är det bland annat dessa två områden som vi försöker att utveckla särskilt. I en så stor organisation som vår finns mycket kompetens och kunnande inom ”husets” väggar. Utmaningen är hur vi ska bli ännu bättre på att dela våra kunskaper, färdigheter och erfarenheter på ett systematiskt sätt.  Syftet är att bli ännu bättre i mötet med våra elever. Den digitala utvecklingen ger oss nya möjligheter, men det krävs att vi är nyfikna på vad andra gör och kan, öppna med det jag själv gör och kan, kort sagt ser det kollegiala lärandet som en möjlighet till personlig och kollektiv utveckling.

Genom bland annat Skolporten försöker jag hålla mig uppdaterad kring det som kan kopplas till digitalt lärande. Främst för att vi i Stockholm genomför de kanske mest omfattande digitala skolprojekten på huvudmannanivå någonsin. Vår ambition är att dessa ska innebära att nya sätt att lära och kunskapsdela utvecklas i en kollegial kontext med målet att elevernas måluppfyllelse ska öka.

Ann-Katrin Perselli, Mittuniversitetet, disputerade nyligen med avhandlingen Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i skolan.

I avhandlingen var det särskilt en iakttagelse som jag funderat vidare på; vilka förutsättningar som egentligen råder ute på skolorna kring kollegialt lärande, viljan till öppenhet och att dela med sig. Vi bör vara medvetna om att den undervisningskultur som har varit rådande i ”skolans värld” i hög grad präglats av autonomi och i lägre grad av samverkan kring undervisningsuppdraget.

När vi nu går in i en digitaliserad undervisnings- och lärandemiljö är samverkan och kunskapsdelning självklara och nödvändiga förhållningssätt för att uppnå likvärdighet, kvalitet och effektivitet. I det fortsatta arbetet mot en skolmiljö präglad av digitaliserat lärande måste vi med ödmjukhet och varsamhet men också med tydlighet och målmedvetenhet beakta detta faktum.

Jan Holmquist

Gymnasiedirektör, Stockholms stad

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Skolstart för det digitala klassrummet

IMG_78072_webbJag minns den spända förväntan som varje skolstart förde med sig. Klasskamrater återförenades efter långa sommarlov och tomma skåp fylldes med nya skrivblock och böcker. Den här veckan börjar ett nytt skolår för Stockholms gymnasieelever med en ny kull elever. För dem väntar inte bara nya vänner, ämnen och klassrum, utan också en ny dator.

När varje gymnasieelev i Stockholms kommunala skolor nu har en dator att använda under hela sin gymnasieutbildning finns möjligheten för en mer individanpassad undervisning efter elevernas behov. Eleverna kan t ex ta del av underlag i förväg och undervisningen kan stödjas av ljud, bild, video och annat material. Det digitala klassrummet kan framför allt erbjuda de elever som har särskilda behov att skapa egna uttryckssätt för att illustrera vad och hur de lär sig något.

Precis som övriga samhällets moderna arbetsplatser kan den digitala skolarbetsplatsen bidra till en smidigare informationsspridning, delaktighet, mobilitet och en mer individanpassad vardag för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Idag har vi utrustat 27 kommunala gymnasieskolor i Stockholm stad med den moderna infrastruktur och det material som gör det digitala klassrummet möjligt i praktiken.

Min förhoppning är att skolledare och pedagoger ser detta som en resurs för att underlätta sitt eget arbete och utveckla bättre pedagogiska förutsättningar efter elevernas behov.

Samtidigt gör Stockholms stad en viktig satsning på att utveckla skolornas it-kompetens bland rektorer och pedagoger inom ramen för 1:1-satsningen. Projektet fortlöper fram till 2016 och erbjuder stöd till både skolledare och pedagoger i utvecklingen av undervisning och kunskaper om digitala hjälpmedel. Alla kommunens rektorer får dessutom ett strategiskt stöd från projektet för att kunna leda denna kompetensutveckling bland pedagoger och skolpersonal.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

 

Hur förbättrar vi undervisning och resultat med digitalt lärande?

Ann Hellenius och Anders CarlstorpAnn Hellenius och Anders Carstorp svarade idag på lärarnas frågor om digitalt lärande.

Dags för ny termin och skolstart. En mycket aktuell fråga för oss i Stockholms stad är hur vi genom digitalt lärande kan förbättra undervisningen i skolan. För att diskutera detta och få input i ämnet bjöd vår utbildningsdirektör Anders Carstorp och jag idag in lärare i staden att chatta med oss om digitalt lärande och it i undervisningen. Utvecklingsidéer, digitala lyft och bättre lärande för elever och nya arbetssätt för pedagoger är några de ämnen som vi under en timmes tid diskuterade.

Bakgrunden till Lärardialogen är den avsiktsförklaring om en tydlig ambitionshöjning vad gäller dialogen med stadens alla lärare som togs i våras av skolborgarrådet Lotta Edholm och Anders Carstorp. Vi kommer under hösten att fortsätta med Live-chattar om utbildningsfrågor. Vår förhoppning är att så många medarbetare som möjligt inom Stockholm stad ska ta chansen att diskutera direkt med oss i ledningen om viktiga frågor för skolan och hur vi tar oss an dem på bästa sätt.

Ett stort tack till bland annat Sjöstadsskolan som bidrog med många frågor.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

 

Ingen skolplattform utan bra samarbete

Samtliga leverantörer för Skolplattform Stockholm träffades idag i Stadshuset för att lägga upp planerna för fortsatt planering av arbetet.

Vi har idag för första gången samlat de leverantörer som ska arbeta med Skolplattform Stockholm.  För några veckor sedan var vi på utbildningsförvaltningen klara med de fem upphandlingar som ingår i den nya skolplattformen. Ett stort arbete lades ner på att förbereda upphandlingarna, men också på att involvera alla delar av verksamheten. Läs mer om Skolplattformen här

Ett resultat av förarbetet har varit att lägga tonvikten vid utvärderingarna av inkomna anbud på kvalitet framför pris. Jag känner mig därför trygg med att vi nu har valt de bästa anbuden. Inte desto mindre har vi stora förväntningar på de leverantörer som vi idag startar ett långsiktigt samarbete med.

Tillsammans med leverantörer, pedagoger, sakkunniga, användare och medarbetare har vi på utbildningsförvaltningen en jätteuppgift framför oss. Mötet idag handlar om att vi nu påbörjar en gemensam planering för hur detta mycket omfattande arbete ska genomföras.

En av de mest kritiska framgångsfaktorerna tror jag är att vi i förvaltningen och våra leverantörer sinsemellan hittar former för ett öppet och gott samarbetsklimat. Vi kommer därför att ägna de närmaste månaderna åt förberedelser och detaljplanering. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att involvera referenspersoner från skolorna, som följer leverantörernas arbete nära, deltar i tester och i utvecklingsarbetet.

Till sist; Fortsätt följa utvecklingen av skolplattformen här på #sthlmisit.

Ann Hellenius

Tf Avdelningschef
Utbildningsförvaltningen

 

Mer tid för undervisning med ny skolplattform

Ann Hellenius och PM Andersson besökte idag KSL och berättade bland annt om upphandlingen av Skolplattform Stockholm

Idag har jag och P-M Andersson, tidigare gymnasielärare och nu anställd på IKT-enheten på utbildningsförvaltningen för att arbeta med skolplattformen, besökt Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vi har berättat om Stockholm stads arbete med en ny skolplattform, framför allt om hur vi förberett upphandlingen och kravställningen av densamma. Engagemanget för och nyfikenheten kring dessa frågor är stort, det märks!

Arbetet med att skapa en skolplattform kommer att driva utvecklingen framåt och utmanar leverantörer att leverera ett systemstöd utifrån skolornas behov (detta systemstöd finns ännu inte på
leverantörsmarknaden). Stockholms stad går först ut i landet med denna omfattande kravställning som är baserad på över hundra förskollärares och lärares, vårdnadshavares, skolledares och elevers behov och påverkar därmed leverantörsmarknaden att gå i riktningen som möter skolornas behov.

I projektet Skolplattform Stockholm använde vi lite mer än ett år för att förbereda upphandlingarna. Vi involverade ett drygt hundratal förskollärare, lärare, rektorer och sakkunniga i förberedelsearbetet, bland annat genomförde vi ett 60-tal workshops där vi identifierade behov och krav. Vi frågade även elever och vårdnadshavare om vilka behov de såg för framtiden. Under hela upphandlingen har medarbetare från våra förskolor och skolor varit med i arbetet med att ta fram krav, men även utvärdera de anbud som inkommit. På detta sätt har vi på ett få en god förståelse för vilka behov och krav som är viktigast för verksamheten.

I februari i år var samtliga fem upphandlingar klara utan någon överprövning. Jag är rätt övertygad om att det gedigna förarbetet är en huvudorsak till det goda resultatet. Nästa steg, som vi arbetar med nu, är processen med det tekniska och det verksamhetsmässiga införandet.

När arbetet är klart ska skolplattformen bland annat bidra till att frigöra tid för lärare och skolledning som kan användas för att utveckla de pedagogiska processerna.

Skolplattformen kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Det innebär bland annat:

  • att pedagogerna erbjuds nya verktyg för att registrera frånvaro och närvaro, följa upp frånvaro och närvaro, meddela ogiltig frånvaro samt hantera frånvaroanmälan.
  • att verktyget elevdokumentation erbjuds, där kommer att finnas möjligheter att informera elever och föräldrar, hantera åtgärdsprogram, skriftliga individuella planer och registrera resultat från nationella prov och andra prov.
  • att plattformen bidrar till ett mobilt arbetssätt, både i tid och rum, men också möjliggör för pedagoger att i högre grad kunna dokumentera skolarbetet i bild och ljud.

Vi har ett omfattande arbete framför oss och det kommer att ta tid innan vi är klara. Men vi har nu tagit ett stort steg på vägen mot en ny skolplattform för Stockholms stads förskolor, skolor och vuxenutbildning.

Ann Hellenius
Tf Avdelningschef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad