Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

Goda exempel och lärdomar för framtiden

Goda exempel
”Delad kunskap är dubbel kunskap” är en devis som manar till eftertanke. I Stockholms stad och inom utbildningsförvaltningen bedrivs en rad projekt varje år. Här finns en hel del kunskap och lärdomar att ta del av, det är viktigt att vi utvärderar och följer upp det vi redan gjort innan vi påbörjar nya projekt och arbeten. Vi skulle kunna bli bättre på att lära av varandra. Goda exempel-mässan är ett bra sätt att dela kunskap, inte bara inom utbildningsförvaltningen utan i hela staden. Här finns många bra exempel på metoder och arbetssätt som kan återanvändas i nya projekt.

Det är därför hedrande och roligt att utbildningsförvaltningen idag på Goda exempelmässan på temat Skola får dela med sig av flera goda exempel som ”Kollegialt lärande – som skapar höjda elevresultat i matematik”, ”Sätt att möte nyanlända skolbarn och deras föräldrar – START Järva” och ”Avveckling eller utveckling – kompetensbärande relationer i arbetet med förstelärare och Lesson Studies. Hur får man det att funka?” för att nämna några av de seminarier där medarbetare från utbildningsförvaltningen berättar om sina arbeten.

Utbildningsförvaltningen berättar också om de två projekten som syftar till ett digitalt lyft för våra skolor; Skolplattform Stockholm och Verktyg för självskattning av skolors it-mognad. Där kommer jag bland annat att berätta om hur vi successivt har fördjupat och utvecklat förvaltningens it-strategi för ett bättre lärande och hur det parallellt har utvecklat vårt sätt att lägga upp och arbeta med både skolplattformen och verktyget för självskattning.

Men framför allt kommer jag att dela med mig av det lärande, lyssnande och inkluderande arbetssätt som använts i båda projekten. Det är ett arbetssätt jag tror fler i staden kan använda sig av. I grunden handlar det om att vi tagit oss bort från ett ”vi-och-dom-tänkande” och istället koncentrerat oss på att se varandras kompetens och tänka tillsammans för att skapa utveckling. Rent konkret handlar det om att vi i projekten initialt har använt tiden till att lyssna på och involvera lärare, förskollärare, elever, vårdnadshavare i arbetet. Det har naturligtvis tagit tid, men det gör att vi idag känner oss trygga med att vi utvecklar en skolplattform och ett verktyg för självskattning som erbjuder det användarna mest efterfrågar och behöver.

Ann_web

 

 

 

 

 

Ann Hellenius
Tf Chef
Tillhandahållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen

Stockholm först i Sverige med verktyg för självskattning av it-mognad

- Vi tar första steget för att höja skolornas it-mognad med detta verktyg, säger Ann Hellenius.

Digitaliseringskommissionen konstaterar att Sverige ligger bra till när det gäller antalet datorer i skolan. Men när det kommer till användningen i pedagogiken så släpar vi efter.

Stockholms stad är först ut i landet med ett avancerat verktyg med koppling till den egna stadens IT-strategi. Verktyget syftar till att hjälpa skolledare och lärare att bedöma och öka sin it-mognad. Verktyget bygger på de fem områdena i Stockholms stads ”IT-strategi för ett bättre lärande”. De fem områdena är Digital kompetens, Samarbete och kommunikation, Digitalt innehåll, Infrastruktur samt Uppföljning. Detta verktyg har i en tidig version använts på 26 gymnasieskolor under 1:1 satsningen. Varje område har graderats i fem olika nivåer:

  1. Elementär
  2. Påbörjad
  3. Grundläggande
  4. Drivande
  5. Ledande

Varje skola ska först gradera sin nivå på var och ett av it-strategins fem områden. Skolan jämför sig med den målbild som i text och bilder beskriver den ledande nivån inom respektive område i IT-strategin. Utifrån målbilden och detaljerade kriterier i kan skolledare och lärare bedöma sig och skolan och därmed förstå gapet till målbilden.

Utifrån gapet har förslag på åtgärder tagits fram som ska utgöra grunden i den handlingsplan varje skola ska ta fram för att höja sin it-mognad, t ex. genom fortbildning, kollegialt lärande samt användande, skapande och delande av digitalt innehåll.

Verktyget för självskattning av it-mognad är unikt och bygger på den it-strategi som tagits fram i Stockholm och inte bara skattar it-mognaden utan kommer med förslag på åtgärder.  Genomförandet av åtgärderna bland Stockholms cirka 12 000 lärare och skolledare för att höja it-mognaden är avgörande för att nå en verklig skillnad för Stockholms 110 000 berörda elever och nå visionen om en skola i världsklass år 2030. Genomförande ska vara en del av det ordinarie kvalitetsarbetet för skolorna och följas upp i resultatdialogen mellan både lärare, skolledare och skolchefer. Verktyget hjälper även central förvaltning att anpassa centrala åtgärder utifrån skolornas olika mognadsnivå.

En tidig version av verktyget användes när gymnasieskolorna tog fram sina 1:1-lplaner. Verktyget kommer att testas i en pilot under våren och vi räknar med att skolorna ska kunna påbörja att använda det under hösten. Piloten syftar bland annat till att ta reda på hur skolorna bäst ska hitta former för hur verktyget ska användas och därmed ta fram skolans handlingsplan. Central förvaltning kommer att stötta skolorna genom hela införandet av verktyg för självskattning för att säkerställa att skolorna får den stöttning och hjälp som behövs.

För att säkerställa att innehållet i verktyget håller kvalitet i världsklass har utbildnings­förvaltningen genomfört över 60 intervjuer med internationella och nationella experter, flera workshops med lärare och rektorer från grund- och gymnasieskolor med olika it-mognader samt utgått från nationella och lokala styrdokument vid sidan av omfattande omvärldsbevakning.

Under våren 2014 utvecklas en användarvänlig webbaserad version av verktyget som kommer att testas med cirka åtta pilotskolor i Stockholms stad. Efter piloterna planeras en implementering i alla cirka 180 grund- och gymnasieskolor i Stockholms stad i tre vågor under 2014 och 2015. Under implementeringen kommer medarbetare från central förvaltning på utbildningsförvaltningen att stödja på plats ute i varje skola för att få en god effekt. Genom att både lärare och rektorer bedömer och diskuterar frågor kring it-mognad skapas förutsättningar för relevanta handlingsplaner som hjälper skolorna att exempelvis använda digitalt innehåll i sin pedagogik genom den infrastruktur som Stockholms stad investerar i. Det är genom att ta lärdom av varandra och dela kunskap mellan lärare, skolledare och skolor som vi kommer framåt!

Läs även Computer Swedens intervju med Lotta Edholm om självskattningsverktyget:
http://www.idg.se/2.1085/1.552621/stockholms-it-strategi-satter-fokus-pa-lararna

Ann Hellenius
tf avdelningschef Tillhandahållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad