Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Lotta utreder förutsättningarna för 1:1 på grundskolan

Lotta_webb

I 2016 års VP för utbildningsförvaltningen står det att förvaltningen ska utreda möjligheten att förse varje elev inom grundskolan och grundsärskolan med en digital enhet. Lise-Lott Larsson på ikt-enheten har fått i uppdrag att samordna arbetet och genomföra utredningen. Vi har träffat Lotta, som hon helst kallar sig, för att få reda på mer om arbetet.

Varför behöver vi utreda detta? Är det inte bara att köpa in fler datorer eller surfplattor till skolorna?

  • För att lyckas med en 1:1-satsning är det viktigt att man belyser flera olika faktorer. Framföra allt gäller det skolledningens och medarbetarnas kompetens. En lyckad 1:1-satsning innebär en stor förändringsprocess för skolan. Det är något som både rektor och medarbetare måste vara medvetna om. Framförallt gäller det rektors förmåga att styra och leda, för att med teknikens hjälp, åstadkomma ett förändrat arbetssätt. I Sverige har det genomförts flera 1:1-satsningar där fokus enbart har varit på att förse eleverna med datorer, dessa projekt har blivit mindre lyckade. Det vill vi slippa. Den rapport om lyckade it-satsningar som togs fram av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 är också ett bra stöd för fortsatt arbete.

Vad tittar ni mer på, förutom skolledningen och medarbetarnas kompetens?

  • Det som vi måste få en bra koll på och vad som är svårast att förutse är de ekonomiska konsekvenserna. Därför ingår det flera personer från ekonomienheten i vårt arbete. Vi tittar bland annat på hur kostnaderna förändrades för gymnasieskolorna när de började sin 1:1-satsning. Det är också svårt att sia om framiden. Om det skulle bli aktuellet med 1:1-satsning på grund har vi troligen ett avtal med en ny it-leverantör i och med GS-IT 2.0. I dagslägen vet vi inte säker hur den nya kostnadsbilden kommer att se ut. Samtidigt förändras den digitala tekniken snabbt. När GS-IT infördes visste vi knappt vad en iPad var, idag har vi cirka 25 000 inom vår organisation!

Kommer en 1:1-satsning att leda till bättre resultat för eleverna?

  • Att bara förse elever med en digital enhet leder inte till bättre måluppfyllelse. Här ser vi stora utmaningar för lärarna att få eleverna att använda den digitala tekniken på flera olika sätt. En surfplatta idag har så många olika funktioner som går att använda i undervisningen; talsyntes, kamera, inspelningsfunktion, pedagogiska appar, m m. Därför är den kontinuerliga fortbildningen viktigt för personalen.
  • Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till nationell it-strategi för skolan. I strategin står det att samtliga elever på grundskolan ska ha tillgång till en egen digital enhet år 2020, så här kan vi konstatera att Stockholm är på rätt väg.
  • Skolverket har även på uppdrag av utbildningsdepartementet tagit fram förslag till förändringar i läroplaner och kursplaner kopplat till visionen i den nationella it-strategin.

 

I uppdraget ingår också att utreda tillgången till digitala enheter i förskoleklass och på fritidshemmen, varför då?

  • Grundskolan är även förskoleklass och fritids, vi får inte ”glömma bort” dessa verksamheter när vi pratar om digitaliseringen i skolan. Och ska vi leva upp till visionen (2022) i kommande nationella it-strategi så inbegriper det också förskoleklass och fritidshem. I visionen uttrycks att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens och att digitaliseringes möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och effektiviseras. Därför är det också viktigt att vi ser över tillgången till digitala enheter även i förskoleklass och på fritids.

Vad mer ingår i ditt uppdrag och när ska det vara färdigt?

  • Vi måste också titta på hur förutsättningarna för att öka antalet digitala enheter ser ut på våra skolor. Hur ser uppkopplingen ut, räcker antalet accesspunkter, finns det tillräckligt med el-uttag, hur ser förvaringsmöjligheterna ut, finns det larm m m.
  • Vi måste också planera för hur ett införande ska kunna genomföras. Hur handerar vi logistiken? Vilken typ av support måste finnas? osv.
  • Det händer mycket på det digitala planet i Stockholm. Mycket som kommer att påverka skolorna under de kommande åren t ex projektet Ustart som ska förbättra möjligheten att hantera surfplattor i skolorna, införandet av Skolplattformen och det kommande införande av GS-IT 2.0. Dessa arbeten kommer att ha betydelse för införandet av 1:1.
  • Den 15 december ska jag presentera slutrapporten för förvaltningsledningen. Sedan är förhoppningen att vi får ett beslut om en 1:1-satning för eleverna i grundskolan och i grundsärskolan. Det skulle ligga helt i linje med stadens övriga satsningar på att bli världens smartaste stad!

Claes Johannesson

Verktyg för självskattning – från projekt till förvaltning

SommarblommorUnder tre år har ikt-enheten på utbildningsförvaltningen drivit projektet Verktyg för självskattning. Syftet har varit att öka den digitala kompetensen hos personalen för att öka den digitala användningen i stadens skolor, detta för att alla elever ska kunna utveckla sin digitala kompetens. Det har också varit viktigt att lyfta fram de möjligheter som digitaliseringen ger både när det gäller elevernas måluppfyllelse men också se de effektiviseringsmöjligheter som finns.

Samtliga skolor har nu genomgått hela processen i verktyg för självskattning, dvs genomfört en självskattning på individnivå, tagit fram handlingsplaner på arbetslagsnivå och på skolnivå utifrån resultatet. De har även följt upp handlingsplanerna i sk temperaturmätningar ett halvår efter självskattningen. Ett flertal skolor har även påbörjat processen med en andra självskattning.

Under sommaren kommer projektet Verktyg för självskattning att avslutas. Processen övergår istället i förvaltning. Det innebär att verktyget finns tillgängligt för alla skolor att använda för att fortsätta utveckla den digitala mognaden och öka det digitala användandet.

På grundskolorna kommer respektive grundskolechef att följa upp skolornas digitaliseringsarbete i resultatdialogerna. Ikt-enheten kommer att erbjuda stöd vid framtagandet av handlingsplanerna, ge feedback på dessa, samt medverka vid temperaturmätningar om skolorna så önskar. På Stockholm stads intranät finns information om hur man själv genomför självskattningen och hur man gör för att få stöd från ikt-enheten.

I gymnasieskolorna kommer verktyget att fortsätta att användas inom projektet 1:1 2016.

Vi som har arbetet i projektet tackar för oss och önskar alla en trevlig sommar samt lycka till med fortsatt digitaliseringsarbete.

Claes Johannesson
Projektledare

Det digitala berikar det analoga i slöjden på Mariaskolan

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog på Mariaskolan, gästar #sthlmisit och berättar om hur hon använder digitala verktyg i sin undervisning:

Penna eller ordbehandlingsprogram för att skriva? Bok eller bildsök för inspiration? Rita mönster för hand eller digitalt? Vad ska man välja? Jag säger: måste man välja? Jag älskar att skapa med händerna i olika material och på olika sätt. Det digitala utesluter inte det analoga, de båda berikar varandra. 

Ett bra exempel på både analogt och digitalt skapande är när eleverna skapar egna mönster för tygtryck. Vi jobbar både med att rita upprepade mönster på datorn och på papper. Datorns möjligheter till att upprepa en exakt kopia är både behändigt och går snabbt. Genom att rita med hjälp av objektsgrafik, som bland annat finns i program som PowerPoint, kan eleverna skapa sammansatta figurer och få unika former.

Gemensam digital anteckningsbok 

I slutet av varje lektion skriver mina elever i en slöjdlogg. De beskriver vad de gjort, motiverar sina val och analyserar hur det har gått. Den här terminen har jag låtit några elever skriva slöjdlogg i programmet OneNote. Responsen från eleverna har varit mycket positiv. De tyckte det var ett smidigt verktyg och de blev extra motiverade när de såg fördelarna med att de bland annat kan ta kort på sina slöjdföremål och lägga in bredvid sin text.

Bild 1OneNote Class Notebook är en gemensam anteckningsbok för klassen som ingår i Office 365. Tillsammans har läraren och eleverna tre ytor att arbeta med:

  1. I innehållsbiblioteket kan läraren förbereda lektioner med text, ljud, film och länkar. Det är här som man kan lägga ut pedagogiska planeringar och andra viktiga dokument som eleverna kan läsa. Eleverna kan inte redigera innehållet utan endast läsa det.
  2. I samarbetsytan kan alla skriva, både elever och lärare. Denna yta passar bra vid grupparbeten och styrkan är att läraren ser vilken elev som skrivit vad.
  3. Under elevytan har eleven möjlighet att skriva egna anteckningar, hemläxor och redovisningar. Här är det bara eleven och läraren som ser innehållet och läraren har möjlighet att ge återkoppling direkt i elevens anteckningar.

Se hur du kan skapa gemensamma anteckningsböcker här: http://onenoteforteachers.com

Inspirerande anslagstavlor 

Både privat och i skolan använder jag mig av Pinterest för att få idéer och inspiration till ett arbetsområde eller eget skapande. Pinterest är ett socialt medium där medlemmar ”pinnar” bilder från nätet genom att spara dem på olika anslagstavlor. Jämför med att du klipper ut en bild som du tycker om ur en tidning och att du sedan sätter upp den på en synlig anslagstavla. Mina anslagstavlor på Pinterest berör hantverk, skapande och DIY (do it yourself). De elever som har Pinterest uppmanar jag att följa mina anslagstavlor och vid lektionsstart brukar jag visa en inspirerande bild från Pinterest på något slöjdföremål.

Instruktionsfilmer

Då mina elever ska lära sig sticka och lära sig grunderna inom stickning är det många som behöver hjälp samtidigt. Vi har då använt oss av YouTube och tittat på Bild-2.webbfilmer om korsuppläggning och hur man stickar räta maskor. Men ofta går det för fort för eleverna. Jag och min kollega har därför gjort egna filmer som vi lagt ut på YouTube. I filmerna, som vi spelar in i slöjdsalen, använder vi oss av garn och verktyg som vi har i salen, allt för att det ska bli relevant för eleverna.

Jag skulle vilja göra fler filmer framöver och också låta eleverna själva spela in korta instruktionsfilmer som kan användas i undervisningen. Jag längtar till dagen då eleverna har var sin digital enhet och obehindrat kan jobba med både analogt och digitalt skapande.

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog

Blogg: http://monsterochmatt.blogspot.se
Twitter: @EWendick
Pinterest: evawendick

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

Tjejer_webb3Fyra grundskolebarn prövar att koda med Scratch.

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:
– Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Från studien:
Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagens litteraturstudie: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys: http://korta.nu/framgang

Bättre självförtroende med flippad matte

Louise2/Genom digitala verktyg kan man hitta annorlunda sätt att lägga upp sin undervisning. Ett exempel på det är flippat klassrum där eleverna tittar på genomgången innan lektionen. Louise Lövholm på Beckombergasskolan är en av dem som arbetar mycket med flippat klassrum i matteundervisningen.

Louise har arbetat tre år som matte, NO och svenskalärare på Beckombergaskolans mellanstadium. Hon använder främst digitala verktyg i matteundervisningen där hon ger eleverna tillgång till filmer av nya arbetsmoment inför lektionerna. När de ska gå igenom nya saker kommer eleverna därmed förberedda till lektionen:

”Vi vuxna vill gärna vara förberedda inför nya moment och så även eleverna. Genom att flippa lektionen får alla samma förförståelse och kunskap innan lektionen.”

Louise använder antingen existerande filmer eller gör egna filmer på sin smartboard. På smartboarden gör man i ordning genomgången och spelar in den vilket Louise tycker är otroligt enkelt och smidigt. Många symboler ligger redan inne så att det blir ännu lättare. Dessutom behöver man inte synas i bild om man tycker att det känns jobbigt.

När Louise började flippa matteundervisningen var det vissa elever som inte tittade på filmerna. Lektionerna blev därför väldigt svåra för dessa elever och efter några lektioner började alla i klassen titta:

”I och med att det är ett lite annorlunda arbetsätt märker eleverna att det är bra. Många tittar på filmerna för att förbereda sig inför prov och tycker att det är superbra. Även föräldrarna går in och tittar på filmerna för att kunna hjälpa sina barn med läxorna.”

Louise tycker att den flippade matteundervisningen bara har varit positiv:

”Barnen har fått bättre självförtroende när de vet lite innan lektionen börjar och det är lättare för dem att ha en aning och gissa när momentet redan är bekant. Många säger på utvecklingssamtalen att matten i sexan har varit jätterolig. Eleverna har dessutom fått jättebra resultat på nationella proven och många som fick F i betyg i höstas är nu godkända! Såhär bra trodde jag aldrig att det skulle bli!”

/Claes Johannesson

Framgångsrikt filmprojekt på Elinsborgsskolan

Elinsborg

På Elinsborgsskolan har fritidspersonalen genomfört ett stort filmprojekt med sina elever på lektionstid. Vi har pratat med Ahmed Hussein som var en av de som drog igång filmprojektet på skolan.

Filmprojektet startade med ett erbjudande om fortbildning för fritids från kulturhuset. Ett av arbetslagen på Elinsborgsskolan nappade på erbjudandet och fritidspersonalen fick lära sig att använda iMovie på iPads under fyra träffar. Eleverna i arbetslaget fick själva välja om de ville vara med i filmprojektet och därefter fick föräldrarna ge tillstånd. Totalt blev det ungefär 30 elever som delades upp i smågrupper.

”Många av eleverna var väldigt intresserade av att göra film. De ser film överallt och att själva få vara med var en stor nyhet. De kan redan så mycket om tekniken så vi behövde bara ge dem verktyget så kom de igång av sig själva”

Ahmed upplever att eleverna lärde sig mycket genom projektet. Genom att själva ha roller som regissörerer, manusförfattare och berättarröst fick de träna på att samsas, samarbeta för att lösa problem och dela ut roller. Filmprojektet skapade även större förståelse för de filmer man ser på TV.

Filmprojektet var ett bra tillfälle för att arbeta med att motverka mobbning vilket har hög prioritet på Elinsborgsskolan. Alla barn i gruppen fick vara med och uttrycka sig för att skapa en gemensam berättelse oavsett hur duktig man var. Även filmernas tema handlade mycket om tillhörighet:

”Alla grupper gjorde olika berättelser som riktade sig mot mobbning och tillhörighet. Vi är en mångkulturell skola och vi har jobbat med de här frågorna under lång tid så det var ett naturligt tema. Genom filmerna kunde eleverna visa att de finns där för varandra och ger stöd till exempel genom att hjälpa någon som trillat.”

När filmerna var klara visades de upp för föräldrar, personal och de andra eleverna på en stor föreställning. Filmvisningen lades upp som en riktig filmpremiär med popcorn och röda mattan. Ahmed upplever att alla elever uppskattade filmprojektet jättemycket och att spridningen av filmen fick de andra arbetslagen på fritids att vilja genomföra projektet.

”Att vara delaktiga i filmprojektet var en häftig känsla för både elever och personal. Nu passar vi bollen vidare!”

/Claes Johannesson

Prisregn över två Stockholmslärare – Camilla och Cecilia

Camilla och Cecilia

Camilla Askenbäck Diaz (t.v) och Cecilia Peña (t.h) är två Stockholmslärare som har fått fina utmärkelser.

Camilla Askebäck Diaz, utsedd till Sveriges bästa lärare 2016!

För åttonde året i rad delar Sydsvenska Industri- och Handelskammaren ut priset till en lärare som med sitt engagemang och entusiasm bidrar till den svenska skolans utveckling.

Årets vinnare av Lärarpriset är Camilla Askebäck Diaz. Camilla är matematik och NO-lärare på Södermalmsskolan. Hon även förstelärare i digitala verktyg. Vid sidan om sin lärarroll håller Camilla i föreläsningar och workshops kring IKT-verktyg, undervisning och iPads. Under förlaget Natur & Kultur Läromedel har Camilla även gett ut boken ”Surfplatta i undervisningen”.

Juryns motivering: Med sin förmåga att utveckla nyskapande och inspirerande lektioner i matematik och naturvetenskap hjälper hon alla elever att nå sin fulla potential. Med pedagogisk skicklighet förklarar hon svåra processer och koncept genom moderna metoder anpassade efter den digitala verklighet som dagens unga lever i. Genom sitt engagemang för såväl sina ämnen som för konsten att lära ut förmår Camilla Askebäck Diaz att utveckla elevernas kreativitet och vilja att lära sig. Därför är hon värdig att ta emot utmärkelsen Sveriges Bästa Lärare 2016.

Camilla Askebäck Diaz om utmärkelsen: - Det känns oerhört stort att få ta emot detta pris! För mig är det hedrande att få vara ett ansikte utåt som en av alla de fantastiska lärare i Sverige som gör skillnad för sina elever varje dag! Det faktum att mina elever har nominerat mig till detta känns ofattbart ärofullt och det är ett tydligt kvitto på att vårt arbete i klassrummet är viktigt och betydelsefullt. Genom att kombinera gediget ämnesinnehåll, digital teknik och relevanta uppgifter kan vi skapa en grund för att stimulera våra elever till ökat lärande. För mig, i min undervisning, är det även viktigt med goda relationer till eleverna, att alltid utgå ifrån deras förutsättningar, att ha höga förväntningar på dem och att både de och jag känner glädje inför undervisningen.

Svensklärarpriset till Cecilia Peña.

Svensklärarpriset som instiftades 1987 av Svenska Akademien, tilldelas i år Cecilia Peña, Nya Elementar. Cecilia Peña undervisar i svenska och engelska på Nya Elementar i Bromma och har sedan tidigare en aretemeritering för sin yrkesskicklighet. Cecilia arbetar även som läromedelsförfattare på förlaget Sanoma Utbildning.

I pressmeddelandet berättar Cecilia: – Att få priset betyder oerhört mycket och är en bekräftelse på att man verkligen gjort något bra. Jag har jobbat på många olika fronter både med läromedel och att försöka få in den nya tekniken i undervisningen. Jag har också jobbat jättemycket med läsning och drivit forskningsprojekt lokalt på skolan. Det är säkert en kombination av alla saker tillsammans som gjorde att jag fick priset.

– Jag har varit lärare i sexton år och skrivit läromedel i tio år. Det viktigaste i mitt arbete är att väcka lust att läsa och nyfikenhet på böcker. Läsning ska vara något som eleverna väljer och vill göra istället för något de borde eller måste. Jag vill hitta den gnistan hos eleverna så att de fortsätter att läsa även efter skolan, det är en av de viktigaste sakerna,

Lyssna när Cecilia berättar om hur hon använder digitala hjälpmedel för lärandet: https://itunes.apple.com/us/podcast/svenskrummets-podcast/id930972287?mt=2 I avsnitt 11 berätta Cecilia om digitala hjälpmedel.

Du måste ha iTunes installerat för att kunna lyssna. Skolans behörige beställare kan se till att du får programmet på din dator. Applikationen är kostnadsfri.

#sthlmisit gratulerar Camilla och Cecilia till de fina utmärkelserna.

Claes Johannesson

Hissnande undervisningsupplevelser med Google Earth

Engelbrekt via google earth

Engelbrektsskolan från Google Earth.

I djungeln av digitala resurser är det ibland lätt att glömma bort de hemsidor som vi använder i vår vardag. En sådan resurs är Google Earth där man kan se flygfoton och gatuvyer från hela världen. Vi har pratat med Jakob Anckarsvärd på Engelbrektsskolan för att höra mer om hur han använder Google Earth i undervisningen.

Jakob har arbetat på Engelbrektsskolan sedan 2007 och har haft litet olika roller som lärare i film och bild, it-pedagog och lärare i it i skolans val. Utöver lärarjobbet arbetar Jakob som konstnär och skribent samt sänder podradion Konstliv. Engelbrektsskolan ville ha en kreativ ingång till it och data i skolan och Jakob har arbetat efter det mottot sedan dess.

”Jag brinner för att hitta spännande pedagogiska lösningar och göra det tekniska levande, greppbart och roligt för eleverna. Google Earth är ett fantastiskt verktyg som jag upplever att det finns så många otroliga möjligheter med. Ändå stannar många vid att hitta sitt sommarviste och Partenon i Aten.”

På Engelbrektsskolan arbetar kollegiet ibland med ämnesövergripande konferenser för att hitta möjliga projekt och nya sätt att samarbeta. I och med konferenserna kunde Jakob lätt se hur Google Earth kunde fungera som en slags startnyckel till diskussion i samtliga ämnen och kring samtida händelser. När Jakob skulle inleda arbetet med Google Earth bestämde han sig för att se hur eleverna ville använda verktyget i klassrummet. Han började därför med att ge dem förutsättningarna och några enklare uppgifter att klara av först innan de fick bli mer kreativa. Sedan blev det snabbt tydligt hur de engagerades att hitta mer uppfinningsrika användningsområden för programmet:

”Jag tror att eleverna känner sig delaktiga och får en verklighetskoppling till företeelser som annars kan upplevas som abstrakta eller fjärran från deras situation. Om vi talar om Paris och plötsligt kan kliva ner på Place de la Bastille eller om vi talar om andra världskriget och kan vandra runt bland rad efter rad av vita kors i Normandie så blir det verkligt för dem på ett annat vis än genom böcker eller bilder.”

Jakob trycker på att om vi lyfter fram det kreativa i programvaran och onlineverktygen blir det mycket mer pedagogiskt givande för barnen och roligare för läraren. För lärare som tycker att Google Earth verkar spännande kan det användas i alla ämnen och på många sätt:

”Musiklärare kan besöka Woodstock, tekniklärana kan besöka Burj Khalifa och tyskalärare kan bege sig till Brandenburger Tor och diskutera platsens betydelse nu och då (på tyska). Och om inte NO-lärarna besöker 36.015834,-114.737747  så har de verkligen gått miste om något riktigt häftigt. Missa inte heller att dyka ner i kratern i vulkanen på den lilla ryska ön närmast de yttersta japanska öarna: 49.352414,154.707729 Det är helt outtömbart och bara er egen fantasi sätter gränserna för de hissnande upplevelser som ni kan ge era skolbarn”

 Claes Johannesson

Google Earth hittar du genom att gå in på Googles kartfunktion och klicka på Earth. I rutan kan du antingen skriva in platser och adresser eller använda koordinater som de Jakob angav.

Klassbloggar och IKT-ambassadörer på Johannes skola

susoelever_johannes

Susannah Elers tillsammans med två ikt-ambassadörer, Norah och Hugo, på Johannes skola.

Bloggar har blivit en vanlig kommunikationskanal bland Stockholms stads skolor och många är intresserade av att komma igång. Många skolor funderar också på hur man kan använda elevernas IT-kunskaper i undervisningen. Vi har pratat med Susannah Elers som arbetar som IKT-pedagog på Johannes skola för att få veta mer om skolans klassbloggar och IKT-ambassadörer.

Susannah arbetar halvtid som IKT-pedagog på Johannes skola sedan 3 år tillbaka. Resten av tiden arbetar hon som journalist. I sin roll har Susannah ansvar för skolans hemsida och skolwebben, men är även ute och hjälper lärarna samt deltar i projekt i klasserna. Susannah brinner extra för elever i behov av särskilt stöd och anser att IKT kan göra stor skillnad för dem. Hon försöker därför hjälpa både lärare och föräldrar med att hitta rätt verktyg för eleverna och rusta dem inför framtiden.

”Har du svårt att läsa och skriva är det ett större problem nu än förr när man kunde välja att inte plugga vidare. Idag måste man kunna maila och ta till sig texter i och med digitaliseringen.”

På Johannes skola har nästan alla klasser en blogg. När de började blogga fanns det dock en stor rädsla för at göra fel. Skolan informerade därför om vad man får och inte får publicera på bloggen, och gick ut med väldigt detaljerade godkännandelappar till vårdnadshavarna. Nu har rädslan bland kollegiet avtagit lite men det är fortfarande viktigt att få med sig vårdnadshavarna så att de känner sig trygga i att de får bestämma vad som publiceras. Susannah säger att bloggandet i de flesta klasser är väldigt naturligt och enkelt nu. Fler och fler pedagoger märkte att det var skönt att slippa maila ut veckobrev och att en del tidskrävande kommunikation försvinner. Bloggarna visar även upp barnens vardag för föräldrarna:

”Bloggarna innebär att föräldrarna får en annan insyn i verksamheten, vilket gör det lättare för föräldrarna att diskutera skolarbetet hemma, särskilt med de äldre barnen.”

Susannah tycker även att bloggarna är bra för kunskapsdelning inom kollegiet för att undvika att pedagogerna gör massa bra saker som annars ”försvinner i väggarna i det enskilda klassrummet”. Bloggarna blir på så sätt en automatisk dokumentation av vad man gjort utan att man behöver sätta sig ner och aktivt dokumentera. I vissa klasser turas även barnen om att vara ”veckans bloggare” vilket skapar en naturlig diskussion kring vad man får och inte får publicera på internet.

”I LGR 11 står det att man ska lära sig skriva för olika målgrupper, och genom bloggarna är det ett naturligt inslag i undervisningen.”

Bloggarna har tagits emot väldigt väl av både elever och vårdnadshavare. Eleverna har själva ofta varit med och namngett sin klassblogg och är väldigt stolta över den. Johannes skola har delvis en tvåspråkig profil med svenska och engelska och många elever har släkt i andra delar av världen vilket gör bloggarna till ett bra verktyg för att dela elevernas vardag.

Elever som IKT-ambassadörer
Johannes skola arbetar även med IKT-ambassadörer bland eleverna. IKT-ambassadörerna formar tillsammans en arbetsgrupp som ska träffas ungefär en gång i månaden. Den består av två representanter från varje klass från trean till sexan. Treorna är en egen grupp och de andra har en gemensam grupp.

”Jag tog själv inte så mycket plats i klassrummet som barn och tycker därför att det är viktigt att representanterna väljs ut av lärarna. De ska helst välja ut elever som inte spontant räcker upp handen när man ska anmäla sig till saker, och som kanske brukar tycka att det är läskigt att redovisa för klassen. Genom att vara IKT-ambassadörer får dessa elever en speciell roll med något meningsfullt att presentera och något att vara stolta över, vilket gör det lättare och mer motiverande att ställa sig upp och prata inför klassen.”

IKT-ambassadörerna har flera uppgifter på skolan. De ska vara ett teknikstöd till lärarna, vara testpiloter för att prova nya verktyg samt kunna komma med idéer kring IKT. Senast har de gjort en film för elever som funderar på att söka till Johannes skola, som ligger på skolans hemsida.

”Det har varit ovärderligt för mig som IKT-pedagog att få relationer till sex elever i varje årskurs. De fungerar även som mina öron utåt för att få höra vad eleverna gör på internet på fritiden, och de berättar om deras lärare behöver extra stöd i något moment eller verktyg, så att jag vet var på skolan jag behövs mest.”

Johannes skolas klassbloggar finns på skolans hemsida: http://www.johannesskola.stockholm.se/folj-bloggflodet-pa-johannes-skola

På hemsidan har även Susannah en blogg med bland annat tips på digitala verktyg: http://iktjohannes.blogspot.se/

/Claes Johannesson

Kurs via Skype för administratörer i Verktyg för självskattning

Lena_webbLena Gällhagen på ikt-enhetens, anordnade en kurs via Skype för de personer som kommer att administrera verktyget på skolorna.

Under tisdagen anordnade ikt-enheten en kurs via Skype för de personer på respektive skola som fortsättningsvis kommer att administrera verktyget. Under sommaren kommer verktyget att gå över i förvaltningsläge och då är det viktigt att det finns personer på skolorna som kan genomföra vissa administrativa uppgifter.

Det var Lena Gällhagen som anordnade kursen via Skype och ett 15-tal administratörer deltog i mötet. Under mötet fick administratörerna bland annat information om den fortsatta processen framåt, hur man lägger till användare och arbetslag i verktyget samt hur man plockar ut resultat från skattningarna.

Alla som har rektorsbehörighet i Verktyget har tillgång till admin-sidorna för sin skola. Som rektor har man automatiskt rektorsbehörighet i Verktyget men man kan även dela behörigheten med någon som man vill ska administrera självskattningen. Under mötet deltog flera personer med olika roller på skolorna t ex lärare, rektorer, skolsekreterare och it-pedagoger.

Om du missade informationstillfället men vill ta del av informationen kommer en ny möjlighet den 23 maj, 16.00-16.45. Mötet sker även då via Skype och anmälan görs till digitalalyftet@stockholm.se. Information kring admin-funktionen i Verktyg för självskattning finns även som supportguider. Där finns också information om hur man genomför skattning och åtgärdsdiskussion. http://supportguider.stockholm.se/888.guide

Claes Johannesson