Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Skoldatateket erbjuder kompetensutveckling i användning av digitala verktyg för elever i behov av särskilt stöd

Karin_KSkoldatateket är en del av Skolstöd och har syftet att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla. För att kompetensutveckla pedagoger i användandet av digitala verktyg håller Skoldatateket workshops och föreläsningar på skolorna samt hjälper enskilda arbetslag i att lösa specifika problem som rör specialpedagogik och ikt. Skoldatateket bedriver även iPad-projekt och har en låneverksamhet där man som pedagog kan låna digitala verktyg och testa dem i sin undervisning.

Karin Källander har sedan 2008 arbetat som specialpedagog på Skoldatateket. Karin berättade att hon själv saknade utbildning i digitala verktyg i sitt arbete som lärare och under lärarutbildningen. ”Därför är det roligt att använda sitt intresse för digitalisering till att öka andras komptens.” När vi talar med Karin är hon tydlig med att digitala verktyg verkligen hjälper elever i behov av särskilt stöd och kan bidra till en högre kvalitet i undervisningen. Exempelvis kan digitala verktyg hjälpa elever att få struktur i vardagen genom påminnelser och hjälp med tidsuppfattningen vilket är viktig för att eleverna ska känna att de har kontroll och är delaktiga i ett sammanhang.

”Digitala verktyg ger eleverna möjlighet att äntligen få visa sin kunskap på rätt sätt genom att ta till sig och redovisa kunskap på andra sätt än skriftligt och muntligt. Det är många elever som kämpar med läsningen och därför inte kan ta till sig den kunskap som ges. Med hjälp av digitala verktyg kan man skilja på läsning och kunskapsinhämtning och på så sätt, sätta rätt förväntningar på elever trots att deras läsning är svag.”

Karin är positiv till Verktyg för självskattning och tror att det i förlängningen kan hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Hon menar på att det finns mycket kvar att göra i skolan när det kommer till digitalisering och att digitala verktyg ännu inte används i tillräckligt stor utsträckning:

”Elever i behov av särskilt stöd finns där och man måste planera i förväg för en undervisning som passar alla. Som pedagog glömmer man ibland att eleven ofta själv vet bäst vad han eller hon behöver. Man måste därför alltid fråga vad som fungerar för just den individen men också hålla sig uppdaterad om vilka möjligheter som finns inom skolan.”

På Skoldatatekets hemsida finns en sammanställning över appar (http://skolstod.stockholm.se/applistan) som kan användas i undervisningen. Karin vill särskilt tipsa om sex stycken appar som hon tycker fungerar väl i skolan:

IntoWords: En app som ger möjlighet att skriva och läsa med uppläsningsstöd. (Här kan elever fota av texter och få dem upplästa eller skriva med hjälp av ordprediktion vilket gör att elever ofta producerar längre texter och får ett utökat ordförråd).
Simple Mind: Elever som har svårt att strukturera sitt arbete har ofta också svårt att göra tankekartor. Med Simple Mind kan eleven enklare strukturera både sina tankar och sitt arbete
Skriv och Läs (WriteReader)/Skolstil: Bra appar för att skriva sig till läsning vilket kan hjälpa både små barn och elever med inlärningssvårigheter
Book Creator: Genom Book Creator kan elever och pedagoger göra egna böcker med filmer, text och inspelningar
Legimus: Talböcker som är särskilt lämpliga för elever med lässvårigheter
Explain Everything: En app som spelar in vad du gör på skärmen samtidigt som du förklarar vilket kan användas både av lärare till elev och elev till lärare

Digitala verktyg kan, och gör, stor skillnad för elever i behov av särskilt stöd.
Om du är intresserad av att veta mer om vilken fortbildning som Skoldatateket erbjuder så hör av dig till: skoldatateket@stockholm.se

Claes Johannesson

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Skolstart för det digitala klassrummet

IMG_78072_webbJag minns den spända förväntan som varje skolstart förde med sig. Klasskamrater återförenades efter långa sommarlov och tomma skåp fylldes med nya skrivblock och böcker. Den här veckan börjar ett nytt skolår för Stockholms gymnasieelever med en ny kull elever. För dem väntar inte bara nya vänner, ämnen och klassrum, utan också en ny dator.

När varje gymnasieelev i Stockholms kommunala skolor nu har en dator att använda under hela sin gymnasieutbildning finns möjligheten för en mer individanpassad undervisning efter elevernas behov. Eleverna kan t ex ta del av underlag i förväg och undervisningen kan stödjas av ljud, bild, video och annat material. Det digitala klassrummet kan framför allt erbjuda de elever som har särskilda behov att skapa egna uttryckssätt för att illustrera vad och hur de lär sig något.

Precis som övriga samhällets moderna arbetsplatser kan den digitala skolarbetsplatsen bidra till en smidigare informationsspridning, delaktighet, mobilitet och en mer individanpassad vardag för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Idag har vi utrustat 27 kommunala gymnasieskolor i Stockholm stad med den moderna infrastruktur och det material som gör det digitala klassrummet möjligt i praktiken.

Min förhoppning är att skolledare och pedagoger ser detta som en resurs för att underlätta sitt eget arbete och utveckla bättre pedagogiska förutsättningar efter elevernas behov.

Samtidigt gör Stockholms stad en viktig satsning på att utveckla skolornas it-kompetens bland rektorer och pedagoger inom ramen för 1:1-satsningen. Projektet fortlöper fram till 2016 och erbjuder stöd till både skolledare och pedagoger i utvecklingen av undervisning och kunskaper om digitala hjälpmedel. Alla kommunens rektorer får dessutom ett strategiskt stöd från projektet för att kunna leda denna kompetensutveckling bland pedagoger och skolpersonal.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

 

Arbeter intensivt för elever i behov av särskilt stöd

Karin Källander och Inger Westn (2)För många av oss är SETT en möjlighet att går runt bland intressanta utställare, lyssna på inspirerande föreläsare eller träffa gamla kollegor från tiden på olika lärarhögskolor.

Men för Inger Westin, Karin Källander och  Camilla Liljedahl från Stockholms Skoldatatek är det riktigt intensiva dagar. De är engagerade i både föreläsnngar och rundvandringar bland utställarna på SETT. Redan på onsdag förmiddag föreläser Karin och Inger i sal E5. Rubriken är ”Får jag visa på mitt sätt” där de sprider kundkap om alternativa och digitala verktyg. Presentationen ser du här.

 

Under torsdagen träffar du Karin och Inger igen men då Stockholms stads monter. I ”trappan” kl 12.30 kör de en föreläsning som heter ”När hjärnan springer maraton.”.
Den presentationen finns här

:

 

Skoldatateket är också engagerade i de rundvandringar som ordnats av Stockholms stad. I detta fall får Karin och Inger hjälp av Camilla.

Rundvandring onsdag 7 maj
10.00 Pedagogiska program för elever i behov av särskilt stöd
14.15 Verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter

Rundvandring torsdag 8 maj
10.00  Verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter
11.00 Pedagogiska program för elever i behov av särskilt stöd
14.15  Verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter

Claes Johannesson

 

Ready, SETT, Go!

Logotyp SETT 2014

Snart går startskottet för den tredje upplagan av SETT – Sveriges största mässa för modernt och innovativt lärande. Aldrig tidigare har så många Stockholms-lärare funnits med i det stora programbud som mässan erbjuder. De deltagare från Stockholm som finns på de stora scenerna har presenterats här på bloggen tidigare. På http://www.settdagarna.se/ kan du ladda ner programmet som pdf-fil och se när och på vilken scen och de uppträder.

Förutom detta så har Stockholm ytterligare två arenor med intressanta föreläsare och förevisningar.

Stockholms stads monter och Stockholms-rummet
I Stockholms stads monter finns i år igen den populära ”trappan” där kortare föreläsningar på cirka 25 minuter kommer att genomföras. Förutom dessa föreläsningar kan du i montern träffa personer som berättar mer om vilka programvaror som finns i applikationsdatabasen, nyheter i Fronter och Skolwebben, stöd för elever i behov av särskilt it-stöd, Mediotekets utbud,  it i förskolan, m m. Besök oss gärna och prata it och undervisningen med oss.

I det för i år nya Stockholms-rummet har vi ytterligare ett antal föreläsningar med anknytning till Stockholm. Rummet finns inte med i det officiella programutbudet men du hittar det en trappa ner på mässan. Nedgången är vid restaurangen. Alla, även icke-stockholmslärare, är välkomna att ta del av utbudet där.

Förutom detta så anordnar vi även rundturer bland utställarna. Vandringarna är indelade i program för elever i behov av särskilt stöd, pedagogiska program för gymnasiet, pedagogiska program för grundskolan samt upptäck läs- och skrivverktyg.

Klicka på länken så får du informationom föreläsningarna i Stockholm stads monter och i Stockholms-rummet samt tidpunkter för vandringarna.
Information till dig från Stockholms stad som besöker SETT-mässan

Twittrar du?
Du som twittrar använd gärna hashtaggarna #sthlmisit och #sett2014 så kan vi följa allt som händer på SETT 2014.

Vi ser alla fram emot två mycket intressanta och spännande dagar i Kista.

Claes Johannesson och Charlote Dingertz
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

 

 

Stor dag på Kista gysär

Idag fick 30 elever på Kista gymnasiesärskola sina 1:1-datorer. På morgonen kom eleverna till matsalen för en gemensam introduktion. Rektor Erja Lindmark inledde med att säga att det är en fantastisk dag för skolan, som nu efter ett halvår av förberedelser äntligen får ta emot de första datorerna! Ett halvår som ändå gått väldigt fort, och ”det är nu det ”riktiga” jobbet börjar”.

Jessica fortsatte introduktionen och berättade att det här med datorer, det är ett av flera steg i att vara en världsbäst skola och kopplade 1:1-satsningen till de pedagogiska målen.

Därefter var det dags för gruppen att klassvis få sina datorer. På Kista gysär börjar man med tre klasser om totalt 30 elever. Först ut var klass FAB1. Efter en kort, grundläggande genomgång av datorn, hur man kommer igång att använda den samt den nya elevsupporten, var det äntligen dags att få datorerna. En och en ropades upp och fick ta emot dator och strömsladd.

FAB1 på Kista gysär kommer igång med sina nya elevdatorer. Mentorn fanns med som stöd.

Eleverna startade sina datorer och gick igenom en checklista. Det var väldigt roligt att höra de olika spontana omdömena. Fantastiskt! Åh, så bra! Det här trodde jag inte kunde bli sant! Mycket bättre än datorn hemma, och så vidare. Dagens elever är datorvana och det var inga problem att komma igång och börja utforska datorn. En del var lite svårt att hänga med på, t.ex. att hitta Fronter eller logga in på sin e-post. I klassrummet fanns mentor, 1:1-projektet, IKT-enhetens it-stöd och supporttekniker från Volvo IT för att hjälpa till i klassen och samla ihop erfarenheter inför kommande införanden.


Jessia, Hussein och Claes delade ut datorer och såg till att eleverna kom igång på ett bra sätt.

På datorerna fanns alla basprogrammen från Microsoft och flera andra program som skolan beställt i förväg, till exempel olika typer av stöd för talsyntes och stavning. Det var jättespännande för eleverna att börja botanisera och utforska bland alla resurserna. T.ex. att kolla uppadresser på Google Earth och kunna visa kompisarna hur det ser ut där man bor!Inspirationen flödade och Sebastian kunde uttömmande berätta om det nya värmesystemet som hans familj precis hade installerat hemma.

Med vänlig hälsning
Camilla Danielsson

Smartphone som kognitivt stöd


Elevens smartphone kan vara ett kompensatoriskt hjälpmedel för att få stöd att komma i tid till lektioner, veta vad som ska tas med, att anteckna och minnas instruktioner. Vi ger praktiska exempel och tipsar om inställningar och appar. Detta föreläste Eva Samuelsson Angawa och Johanna Rostedt om för Stockholms stads gymnasielärare vecka 44.

Att det finns aktiviteter i skolan som är självklara samt en förutsättning för att genomföra sina studier är vi nog alla införstådda med. Det kan exempelvis vara att läsa, skriva, räkna, att samarbeta och kommunicera. Detta seminarium fick oss att förstå att det är i detaljerna för hur man justerar inställningarna i sin smartphone samt att med omsorg välja appar kan vara enormt stöd för en elev i behov av särskilt stöd. Det handlar om att arbeta smartare med det man har.

Enligt Eva och Johanna använder inte eleverna sina smartphones ”smart nog”. Men med eftertanke och struktur kan en smartphone bli ett effektivt verktyg för hur eleven planerar och organiserar sin dag i skolan.
Här spelar det kognitiva stödet stor roll: att kunna få tidsstöd, få påminnelser, planera sin dag, få struktur och ordning både i skolan och hemma. Det kan vara att kunna kommunicera med vänner och bekanta, att kunna hitta från en plats till en annan och att skolan visar tydlighet för vad, hur, varför, var, med vem, hur länge, vad händer sen- frågor.

Eva och Johanna visade skillnader mellan olika smartphone operativsystem som Android, iOS och Windows. Det är viktigt att eleven ska kunna ta med och använda sin egen telefon (BYOD, bring your own device), men man kan även beställa en smartphone som kompensatoriskt hjälpmedel.

När Eva och Johanna träffar elever börjar de alltid med grundinställningarna och gör tillsammans med eleven aktiva val som eleven behöver. Det är viktigt att prioritera bort det som stör och göra val utifrån att eleven ska klara sina studier. Det kan ex handla om att anpassa ljud för olika aktiviteter i telefonen, ställa in skärmens time-out och skärmlås, justera hur kalendern ska visas, vilka kalendrar och sålla informationen i kalendern. Det är viktigt att lära eleven att hjälpa sig själv med att utnyttja kalenderns funktioner som ex. hur man lägger till en anteckning, bild, påminnelse eller till och med en karta i kalendern.

Eva och Johanna tipsar även om användbara appar:

any.do – en sammanfattad påminnelselista med dagens aktiviteter
Evernote – tjänst för att spara, synkronisera och hantera informationsbitar oavsett om det är text, bild eller ljud
Audionote – inspelningsapp där eleven kan skriva stödord i kopplat till en plats i ljudfilen
Clarospeak – talsyntes för texter som eleven kan omvandla för att istället lyssna på
Prismo – fota av en text och omvandla den till en ljudfil som läses upp

De tipsade även om Daisy (som kräver lite hjälp för att det ska fungera bra med synkning av filer) som skolan även kan teckna abonnemang med Inläsningstjänst och tillgång till inläst kurslitteratur. Man kan även få skönlitterär text som inläst material via Legemus (http://www.legimus.se/) och även SLI (http://www.sli.se/medioteket) som skolan kan teckna abonnemang med för att elever ska få tillgång till filmer.
Även elevens ”vanliga appar”, ex. för sociala medier som Facebook osv. kan vara till stor hjälp om det där finns stöd och hjälp exempelvis som en grupp eller ett forum med klassen och/eller lärare.

Tips

Vill även du se denna föreläsning så kommer den i en mer fördjupad version den 10 mars kl. 15.00–16.30 hos Skolstöd, Trekantsvägen 3, plan 5, Liljeholmen. Mer information kommer via Pedagog Stockholms kalendarium.

/Jessica Forsberg
jessica.forsberg@stockholm.se

Läs mer och kontakta Skolstöd här

Hemmasittare motiveras av digital teknik

Min kollega Johan och jag ska visa i ”skarpt läge” hur vi arbetar med våra ”hemmasittare” på SETT-mässan . Jag har varit nervös hela förmiddagen och sagt till mig själv att vad du än gör så prata inte för fort.

Johan däremot är lugn hela förmiddagen, men när det är fullsatt i lokalen och kö utanför, och vi ännu inte ha fått ordning på tekniken då ser han svimfärdig ut.  Vi kommer igång och det blir hur bra som helst, en riktig egoboost för oss båda. Inte för att vi var så duktiga på att visa hur vi faktiskt arbetar, utan för att intresset från åhörarna var så stort.  Alla lärare som också vill hitta verktyg att nå fram till eleven, när det man försökt inte har fungerat. Därför vill jag dela denna framgångssaga med er, för det är dessa ”moments” som gör läraryrket så fantastiskt och betydelsefullt.

Min framgångssaga

Jag arbetar övergripande som IT-pedagog på Ess-gymnasiet och har haft flera elever som blivit så kallade hemmasittare. Vi erbjuder studier via digital teknik, stöd av vårt elevhälsoteam och kontinuerliga möten, även med elevens målsman. Att på detta  sätt komma igång med sina studier, kunna få betyg och på sikt slussas vidare till vårt eller annat gymnasieprogram eller till ett av våra IA-program.

Min framgångssaga börjar vintern 2011 då jag för första gången träffar eleven som jag här kallar Martin. Han började hos oss hösten 2010 på ett av våra IA-program. Innan desshade han mer eller mindre varit hemma i två år. Kontrasten mellan att vara hemma hela dagarna och komma till ett ganska bullrigt och i hans tycke mycket rörigt  IA hos oss på Ess-gymnasiet blev inte heller så lyckat.

Martin, målsman, en av våra kuratorer och jag ses för att se om upplägget på det vi kallar Ess-Motivation kan passa. Det första besöket sker hemma hos Martin som stolt visar oss sitt rum och kraftfulla dator. Martin har en vilja och önskan om att klara av sina studier, få slutbetyg och söka vidare in på ett av gymnasiets yrkesprogram. Vi får en första, lite trevande kontakt med varandra och efter lite resonerande bestämmer vi att jag ska börja undervisa honom i svenska via vår digitala plattform Fronter och Skype.

Lektioner över Skype

Vi ska vi två tillfällen per vecka ses via Skype. Jag ska påminna honom med sms i god tid när det är dags för Skypelektion.  Martin ska lämna in sina färdiga uppgifter i en inlämningsmapp på Fronter och ibland i Skype direkt under vår lektion. Martin är redan är en van Skype-användare.

Jag skriver loggbok, ingen i detalj men helt kort en löpande anteckning med datum som anger när vi ska höras nästa gång, hur det går och om vad vi gör på vår lektion. Utan denna logg hade jag förmodligen tappat tråden, för åtskilliga träffar blir inte av och då menar jag träffar via Skype. Ännu sämre går det med de träffar vi ska ha IRL. Jag messar och ringer, vi får till stånd ett och annat möte via Skype och Martin lyckas också lämna in en del uppgifter.

Ibland kan han få till uppgift att se på Vetenskapens värld och skriva eller redogöra för vissa frågeställningar som tas upp i programmet. Jag vet att han liksom jag är naturvetenskapligt intresserad så jag är smart nog att integrera detta i svenskämnet. Det går trögt kan jag lugnt säga och när jag nu ser tillbaka i min loggbok så har han och jag mötts på Skype vid åtta tillfällen under mars och april,  ofta har vi bokat ny tid för att Martin varit sjuk och inte orkat.

Genombrottet kommer med fotografering

I början av maj sker det som sedan visar sig bli ett genombrott. Martin tycker om att fotografera och jag vill hitta något mer kreativt som kan engagera honom, bestämmer att uppgiften är att han ska fotografera sitt närområde. Han ska använda sin mobil och fota sådant han tycker är fint och sådant han tycker är fult där han bor. Martin gillar uppgiften och till nästa gång har han ett antal bilder i mobilen.

Pixlr.com är ett helt webbaserat fotoprogram som är gratis och fritt att använda . Jag visar genom att ta över Martins skärm via Skype hur man redigerar och beskär bilderna. Martin är van att arbeta digitalt vilket naturligtvis underlättar, och vi har både roligt och mycket att prata om när han nu väljer ut 15 bilder.

Visst är det underbart när tekniken gör det möjligt att arbeta tillsammans fastän vi är 5-6 km ifrån varandra. Creaza är ett multimediaprogram  som jag tänker lära Martin och som passar bra att arrangera bilderna han tagit med ljud och text. Vi har tillgång till Creaza direkt i vår plattform Fronter och om
det arbetet och om slutet på framgångssagan berättar jag vidare vid mitt nästa tillfälle som gästbloggare här på Pedagog Stockholm.

Vi hörs

Monica Elgholm, IT-pedagog ESS-gymnasiet

 

 

Ny applista från Skoldatateket

Har ni sett att Skoldatateket har kommit med en ny version av sin populära lista: Apptips för elever i behov av särskilt stöd? Denna gång har de gjort listan interaktiv. Det finns både QR-koder och länkar i den som leder vidare till små instruktionsfilmer om apparna där Sara Lindqvist, från Ipad med Sara, visar och berättar.

Här hittar du listan.