Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Framgångsfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

I dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Ny rapport om våra internetvanor år 2014!

I veckan kom SE:s årliga rapport på den svenska internetstatistiken, Svenskarna och Internet- 2014. Den visade hur användningen av it och internet ser ut i Sverige i olika åldrar. För att ge en snabb överblick på rapportens viktigaste nyheter om hur internetanvändningen och tillgången till datorer ser ut i skolan har vi sammanställt 6 sammanfattande punkter här:

Print

1.      Skillnaderna i användning av internet i hemmet och i skolan är stor. I hemmet används datorer ofta och regelbundet, i skolan uppger elever att de använder internet lika mycket för att göra skolarbete som för att göra annat. Elevernas it-användning består till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.

2.      Eleverna anser sig vara mindre kunniga om datorer än vid förra årets undersökning. En förklaring skulle kunna vara att elever använder mer mobila enheter än tidigare och att datorn inte är den enhet som används för att nå internet.

3.      Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedagogiskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare.

4.      Såväl elever som lärare har tillgång till fler datorer i skolan idag än för tre årsedan. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning.

5.      En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

6.      I undervisningen används digitala resurser som ett komplement till andra resurser och traditionella undervisningsresurser har fått en minskad betydelse i deras arbete de senaste tre åren. I det administrativa arbetet används digitala resurser främst i arbetet, det finns dock inte en entydig bild av ifall de digitala resurserna som används för administration är tidsbesparande.

 

Daglig användning av internet över tid

 

.SE:s rapporter Svenskarna och internet 2014 och Eleverna och Internet 2013 är inte de enda studierna av it-användande i Sverige och den svenska skolan. Skolverket genomförde en rapport på It-användnignen och It-kompetensen i skolan 2013 . Under 2011 genomförde EUN (European Schoolnet) och universitetet i Liège på uppdrag av EU-kommissionen en undersökning2 i 31 europeiska länder. Dessvärre blev det svenska deltagandet lågt vilket bidrog till låg validitet, men samtidigt bekräftas tendenserna i den undersökningen av den nu genomförda uppföljningen.

 

/Sthlmisit

 

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Låt oss kunskapsdela i kollegial anda

Jan Holmquist

1:1-projektet inom gymnasieskolan har nu gått in i en ny fas som tydligt tar sikte på vårt huvuduppdrag som är lärande. Under augusti och september  har nästan alla gymnasieskolor tagit tempen på sin it-mognad genom att göra  en självskattning utifrån den modell som tagits fram av utbildningsförvaltningen i samverkan med flera partners.

Självskattningen sker på lärar-, arbetslags- och skolenhetsnivå och ska ge underlag till en handlingsplan som rektor tillsammans med sina medarbetare fastställer för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Gymnasieledningen följer detta arbete med största intresse. I samband med höstens resultatdialoger kommer varje skolenhets digitala status och handlingsplan att redovisas och diskuteras både på gymnasiechefs- och gymnasiedirektörsnivå.

Den 5 oktober fick jag en preliminär och övergripande återrapportering av resultaten från självskattningen inom gymnasieskolan. Det finns några intressanta iakttagelser att redovisa.

Det är glädjande att skolorna generellt sett upplever att infrastrukturen för it, både tillgång på och flexibilitet i användningen, är god. Två områden som får sämre betyg är kunskapsdelning av digital kompetens och fortbildning inom digital kompetens. Inom projektet är det bland annat dessa två områden som vi försöker att utveckla särskilt. I en så stor organisation som vår finns mycket kompetens och kunnande inom ”husets” väggar. Utmaningen är hur vi ska bli ännu bättre på att dela våra kunskaper, färdigheter och erfarenheter på ett systematiskt sätt.  Syftet är att bli ännu bättre i mötet med våra elever. Den digitala utvecklingen ger oss nya möjligheter, men det krävs att vi är nyfikna på vad andra gör och kan, öppna med det jag själv gör och kan, kort sagt ser det kollegiala lärandet som en möjlighet till personlig och kollektiv utveckling.

Genom bland annat Skolporten försöker jag hålla mig uppdaterad kring det som kan kopplas till digitalt lärande. Främst för att vi i Stockholm genomför de kanske mest omfattande digitala skolprojekten på huvudmannanivå någonsin. Vår ambition är att dessa ska innebära att nya sätt att lära och kunskapsdela utvecklas i en kollegial kontext med målet att elevernas måluppfyllelse ska öka.

Ann-Katrin Perselli, Mittuniversitetet, disputerade nyligen med avhandlingen Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i skolan.

I avhandlingen var det särskilt en iakttagelse som jag funderat vidare på; vilka förutsättningar som egentligen råder ute på skolorna kring kollegialt lärande, viljan till öppenhet och att dela med sig. Vi bör vara medvetna om att den undervisningskultur som har varit rådande i ”skolans värld” i hög grad präglats av autonomi och i lägre grad av samverkan kring undervisningsuppdraget.

När vi nu går in i en digitaliserad undervisnings- och lärandemiljö är samverkan och kunskapsdelning självklara och nödvändiga förhållningssätt för att uppnå likvärdighet, kvalitet och effektivitet. I det fortsatta arbetet mot en skolmiljö präglad av digitaliserat lärande måste vi med ödmjukhet och varsamhet men också med tydlighet och målmedvetenhet beakta detta faktum.

Jan Holmquist

Gymnasiedirektör, Stockholms stad

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit

 

 

 

Framtiden för digitala lärmiljöer

IMG_2934

I veckan har IKT-enheten här på utbildningsförvaltningen tillbringat två dagar i konferensrum för att tillsammans sätta upp mål för arbetet med it i skolutvecklingen. Med utgångspunkt i stadens vision för 2030 och it-programmet för 2013-2018 har vikten av förbättrade digitala miljöer och hur detta kan bidra till bättre lärande diskuterats.

Statens medieråd (2013) menar att tillgången till och förmågan att verka i it-miljöer är en viktig demokratifråga för vår tid. Medierådets rapporter menar att behovet av medie- och informationskunniga medborgare är växande och behöver grundas redan i skolåldern. I Sverige är vi världsledande med våra välutvecklade it-miljöer och vår billiga tillgång till informationsverktyg. Mot denna bakgrund ser jag goda förutsättningarna för att Stockholms stad ska lyckas nå målet för visionen om att bli en ledande kunskapsregion.

Under IKT-konferensen diskuterades även behovet av att utveckla digitalt lärande och it-kompetens tillsammans med stadens pedagoger. Forskare inom pedagogik vid Örebro universitet har visat att det finns utrymme för pedagoger och elever att förbättra sina förmågor och prestationer med hjälp av it i undervisningen. It-verktyg och multimedia, digitala inlämningsmappar och frågeforum är bara några exempel på hjälpmedel som kan vara en värdefull språngbräda mot nya arbetssätt i skolan om fler börja använda sig av dem.

Att lära sig använda och konsumera informationstekniken är emellertid bara en del av det digitala lärandet. Det pågår en livlig diskussion, såväl i media och bland skolmyndigheter och pedagoger, om vikten av att lära sig kritiskt granska digitala källor och informationens innehåll samt möjligheten att själv delta i skapandet och produktionen av material.

I utbildningsförvaltningens uppdrag ingår det att skapa förutsättningar för skolledare och pedagoger att underlätta lärandet i digitala lärmiljöer. Jag tror att det är viktigt att vi tillsammans fångar upp och hjälper till att dela med oss av de kunskaper och erfarenheter kring användningen av it i skolarbetet som redan finns i våra pedagogiska verksamheter idag.
Min förhoppning är att det stora arbete som utbildningsförvaltningen gör under hösten kring självskattning och handlingsplan för ökad it-kunnighet i Stockholms gymnasieskolor ska bidra till detta.

Ann Hellenius
Chef för Avdelningen för Utveckling och Samordning

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

Goda exempel och lärdomar för framtiden

Goda exempel
”Delad kunskap är dubbel kunskap” är en devis som manar till eftertanke. I Stockholms stad och inom utbildningsförvaltningen bedrivs en rad projekt varje år. Här finns en hel del kunskap och lärdomar att ta del av, det är viktigt att vi utvärderar och följer upp det vi redan gjort innan vi påbörjar nya projekt och arbeten. Vi skulle kunna bli bättre på att lära av varandra. Goda exempel-mässan är ett bra sätt att dela kunskap, inte bara inom utbildningsförvaltningen utan i hela staden. Här finns många bra exempel på metoder och arbetssätt som kan återanvändas i nya projekt.

Det är därför hedrande och roligt att utbildningsförvaltningen idag på Goda exempelmässan på temat Skola får dela med sig av flera goda exempel som ”Kollegialt lärande – som skapar höjda elevresultat i matematik”, ”Sätt att möte nyanlända skolbarn och deras föräldrar – START Järva” och ”Avveckling eller utveckling – kompetensbärande relationer i arbetet med förstelärare och Lesson Studies. Hur får man det att funka?” för att nämna några av de seminarier där medarbetare från utbildningsförvaltningen berättar om sina arbeten.

Utbildningsförvaltningen berättar också om de två projekten som syftar till ett digitalt lyft för våra skolor; Skolplattform Stockholm och Verktyg för självskattning av skolors it-mognad. Där kommer jag bland annat att berätta om hur vi successivt har fördjupat och utvecklat förvaltningens it-strategi för ett bättre lärande och hur det parallellt har utvecklat vårt sätt att lägga upp och arbeta med både skolplattformen och verktyget för självskattning.

Men framför allt kommer jag att dela med mig av det lärande, lyssnande och inkluderande arbetssätt som använts i båda projekten. Det är ett arbetssätt jag tror fler i staden kan använda sig av. I grunden handlar det om att vi tagit oss bort från ett ”vi-och-dom-tänkande” och istället koncentrerat oss på att se varandras kompetens och tänka tillsammans för att skapa utveckling. Rent konkret handlar det om att vi i projekten initialt har använt tiden till att lyssna på och involvera lärare, förskollärare, elever, vårdnadshavare i arbetet. Det har naturligtvis tagit tid, men det gör att vi idag känner oss trygga med att vi utvecklar en skolplattform och ett verktyg för självskattning som erbjuder det användarna mest efterfrågar och behöver.

Ann_web

 

 

 

 

 

Ann Hellenius
Tf Chef
Tillhandahållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen

Mer tid för undervisning med ny skolplattform

Ann Hellenius och PM Andersson besökte idag KSL och berättade bland annt om upphandlingen av Skolplattform Stockholm

Idag har jag och P-M Andersson, tidigare gymnasielärare och nu anställd på IKT-enheten på utbildningsförvaltningen för att arbeta med skolplattformen, besökt Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vi har berättat om Stockholm stads arbete med en ny skolplattform, framför allt om hur vi förberett upphandlingen och kravställningen av densamma. Engagemanget för och nyfikenheten kring dessa frågor är stort, det märks!

Arbetet med att skapa en skolplattform kommer att driva utvecklingen framåt och utmanar leverantörer att leverera ett systemstöd utifrån skolornas behov (detta systemstöd finns ännu inte på
leverantörsmarknaden). Stockholms stad går först ut i landet med denna omfattande kravställning som är baserad på över hundra förskollärares och lärares, vårdnadshavares, skolledares och elevers behov och påverkar därmed leverantörsmarknaden att gå i riktningen som möter skolornas behov.

I projektet Skolplattform Stockholm använde vi lite mer än ett år för att förbereda upphandlingarna. Vi involverade ett drygt hundratal förskollärare, lärare, rektorer och sakkunniga i förberedelsearbetet, bland annat genomförde vi ett 60-tal workshops där vi identifierade behov och krav. Vi frågade även elever och vårdnadshavare om vilka behov de såg för framtiden. Under hela upphandlingen har medarbetare från våra förskolor och skolor varit med i arbetet med att ta fram krav, men även utvärdera de anbud som inkommit. På detta sätt har vi på ett få en god förståelse för vilka behov och krav som är viktigast för verksamheten.

I februari i år var samtliga fem upphandlingar klara utan någon överprövning. Jag är rätt övertygad om att det gedigna förarbetet är en huvudorsak till det goda resultatet. Nästa steg, som vi arbetar med nu, är processen med det tekniska och det verksamhetsmässiga införandet.

När arbetet är klart ska skolplattformen bland annat bidra till att frigöra tid för lärare och skolledning som kan användas för att utveckla de pedagogiska processerna.

Skolplattformen kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Det innebär bland annat:

  • att pedagogerna erbjuds nya verktyg för att registrera frånvaro och närvaro, följa upp frånvaro och närvaro, meddela ogiltig frånvaro samt hantera frånvaroanmälan.
  • att verktyget elevdokumentation erbjuds, där kommer att finnas möjligheter att informera elever och föräldrar, hantera åtgärdsprogram, skriftliga individuella planer och registrera resultat från nationella prov och andra prov.
  • att plattformen bidrar till ett mobilt arbetssätt, både i tid och rum, men också möjliggör för pedagoger att i högre grad kunna dokumentera skolarbetet i bild och ljud.

Vi har ett omfattande arbete framför oss och det kommer att ta tid innan vi är klara. Men vi har nu tagit ett stort steg på vägen mot en ny skolplattform för Stockholms stads förskolor, skolor och vuxenutbildning.

Ann Hellenius
Tf Avdelningschef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad