Visar alla blogginlägg med kategorin:
Förskola

Nu utbildas skolplattformens användare

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJust nu pågår utbildningar i de nya delarna i skolplattformen, pedagogiska verktyg och startsida, för fullt. Cirka 20.000 pedagoger i Stockholms stad ska utbildas. Vi har pratat med Lina Pilo, som är en av de som arbetat med att ta fram utbildningarna.

Lina är gymnasielärare i svenska och samhällskunskap och är nu tjänstledig från sin tjänst som förstelärare i svenska som andraspråk. I projekt Skolplattform Stockholm arbetar hon med att ta fram både utbildningar i skolplattformens pedagogiska verktyg och startsida samt möjliga arbetssätt i de pedagogiska verktygen.

– Det viktiga för mig är att vi utgår från skolornas perspektiv och deras processer och ser vilka behov vi kan stötta digitalt och hur, säger Lina.

Utbildningen i skolplattformen baseras på en e-utbildning med olika avsnitt. Hur utbildningen sker ser lite annorlunda ut för de olika skolformerna, men samtliga har ett train the trainer-program. Projektet har utbildat ett antal ambassadörer eller interna utbildare från förskolorna och skolorna som sedan i sin tur ska utbilda sina kollegor genom att hänvisa till e-utbildningen samt hålla workshops.

– Fördelarna med att ha en e-utbildning är många. Det är ett bra stöd till de workshops som kommer att hållas, det är bra att ha material att gå tillbaka till om man inte kommer ihåg allt och det är bra att ha det digitalt så att man enkelt kommer åt det. Det är även ett bra verktyg för skolledare att följa upp vilka pedagoger som genomfört utbildningen, säger Lina.

E-utbildningen vänder sig till alla pedagoger som arbetar i kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad. Totalt ska över 20 000 pedagoger utbildas.  Även skolledare uppmuntras att gå in tidigt och titta på e-utbildningen för att skapa sig en förståelse för vad det innebär för pedagogerna.

– Reaktionerna från användarna av e-utbildningen har varit väldigt positiva. Vi har fått höga betyg i utvärderingen av vilken förståelse man fått för skolplattformens nya delar. Det är uppskattat att man kan gå tillbaka till e-utbildningen i efterhand. Det har också kommit in många kommentarer om att man ser fram emot att få börja arbeta med de nya verktygen till hösten, säger Lina.

Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Stockholms stad har valt Unikum AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

Avtal 1

Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad:

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.

140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.

Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.
För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:
• Barn- och elevregistret
• Schema
• Frånvaro och närvaro
• Elevdokumentation
• Pedagogiskt genomförande
• Startsida
• Planering och bedömning

Tomas Zirn, enheten för Digital Kommunikation

Nu digitaliseras förskolans närvarohantering

Två förskolor har redan börjat använda sig av digital närvarohantering, en del av skolplattformen. Syftet med ett tidigt, litet införande är att ta fram en modell med förslag på arbetssätt och rutiner för hur förskolan kan arbeta med verktyget. Ekholmsvägen 229 i Skärholmen är en av de förskolor som börjat testa digital närvarohantering. Cendresa Smakici är pedagog på förskolan. Hon ser många fördelar med de nya verktygen.

-Vi kan på ett enkelt sätt få överblick över hur många barn som befinner sig på respektive avdelning. Det underlättar vid planering av aktiviteter, lunch och mellanmål och vid fördelning av pedagoger, berättar hon.

I september förra året påbörjades testerna av digital närvarohantering på två förskolor i Stockholm. Vårdnadshavarna använder verktyget för att anmäla sitt barns frånvaro och närvaro i förskolan. Pedagogerna checkar in och checkar ut barnen med verktyget. Personalen kan även se när barnen planeras att hämtas.

I verktyget kan föräldrar anmäla sina barn frånvarande. De kan också lägga in tid för hämtning och lämning, planering för klämdagar samt lovperioder.

-Allt detta har tidigare skett i flera olika steg och i pappersform. Nu finns allt samlat på ett ställe, som alla pedagoger kommer åt från sina digitala enheter, säger Cendresa Smakici.

forskola1

Personliga mobiltelefoner och surfplattor
Personalen på förskolan har fått en egen surfplatta eller mobiltelefon för att testa hur de nya systemen fungerar i de olika mobila enheterna. På sikt ska de komma fram till vilken sorts enhet som passar bäst. Bara det att alla som arbetar här har tillgång till en mobil enhet är ett stort lyft för arbetet, menar Cendresa Smakici.

Vårdnadshavare är positiva
I samband med införandet har  vårdnadshavare fått information om hur digital närvarohantering fungerar. Innan dess hade alla pedagoger fått gå en halvdagsutbildning.

Den digitala mognaden har inte varit ett problem på Ekholmsvägen 229. Både pedagoger och vårdnadshavare är vana vid att använda liknande verktyg i vardagen. Däremot har språket upplevts som något av en barriär, eftersom webbplatsen bara finns tillgänglig på svenska och engelska.

Cendresa och hennes kollegor försöker hjälpa de vårdnadshavare som tycker det är svårt och uppmuntrar dem att använda systemet. De avsätter tid vid hämtning och lämning av barnen för att hjälpa de som har problem med att få det att fungera. Överlag är vårdnadshavarna positiva till det nya systemet.  

-Vårdnadshavarna frågar och vill veta hur de nya verktygen fungerar för oss och är glada för allt som underlättar vårt arbete. Även barnen är nyfikna och vill gärna checka in och ut sig själva när de kommer och går, avslutar Cendresa Smakici.

forskola3

Maria Montgomery, enheten för Digital Kommunikation

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit