Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inkludering

Framgångsrikt filmprojekt på Elinsborgsskolan

Elinsborg

På Elinsborgsskolan har fritidspersonalen genomfört ett stort filmprojekt med sina elever på lektionstid. Vi har pratat med Ahmed Hussein som var en av de som drog igång filmprojektet på skolan.

Filmprojektet startade med ett erbjudande om fortbildning för fritids från kulturhuset. Ett av arbetslagen på Elinsborgsskolan nappade på erbjudandet och fritidspersonalen fick lära sig att använda iMovie på iPads under fyra träffar. Eleverna i arbetslaget fick själva välja om de ville vara med i filmprojektet och därefter fick föräldrarna ge tillstånd. Totalt blev det ungefär 30 elever som delades upp i smågrupper.

”Många av eleverna var väldigt intresserade av att göra film. De ser film överallt och att själva få vara med var en stor nyhet. De kan redan så mycket om tekniken så vi behövde bara ge dem verktyget så kom de igång av sig själva”

Ahmed upplever att eleverna lärde sig mycket genom projektet. Genom att själva ha roller som regissörerer, manusförfattare och berättarröst fick de träna på att samsas, samarbeta för att lösa problem och dela ut roller. Filmprojektet skapade även större förståelse för de filmer man ser på TV.

Filmprojektet var ett bra tillfälle för att arbeta med att motverka mobbning vilket har hög prioritet på Elinsborgsskolan. Alla barn i gruppen fick vara med och uttrycka sig för att skapa en gemensam berättelse oavsett hur duktig man var. Även filmernas tema handlade mycket om tillhörighet:

”Alla grupper gjorde olika berättelser som riktade sig mot mobbning och tillhörighet. Vi är en mångkulturell skola och vi har jobbat med de här frågorna under lång tid så det var ett naturligt tema. Genom filmerna kunde eleverna visa att de finns där för varandra och ger stöd till exempel genom att hjälpa någon som trillat.”

När filmerna var klara visades de upp för föräldrar, personal och de andra eleverna på en stor föreställning. Filmvisningen lades upp som en riktig filmpremiär med popcorn och röda mattan. Ahmed upplever att alla elever uppskattade filmprojektet jättemycket och att spridningen av filmen fick de andra arbetslagen på fritids att vilja genomföra projektet.

”Att vara delaktiga i filmprojektet var en häftig känsla för både elever och personal. Nu passar vi bollen vidare!”

/Claes Johannesson

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Medierådet vill öka digital etikett i skolan

MIKrummetMed ett digitalt lyft i skolan kommer också ett större behov av digital medvetenhet, ett slags vett och etikett. Enligt Skolverkets rapport It-användning och It-kompetens i skolan från 2013 upplever många pedagoger att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom flera   it-områden, framför allt inom förebyggande
av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg. Detta skiljer sig från Skolverkets förra rapport från år 2008, då pedagogerna upplevde störst behov av kompetensutveckling kring hanteringen av bild, film och ljud med hjälp av datorer.

Enligt Statens Medieråd har skolor ett särskilt ansvar att lyfta problemet med kränkande beteende i digitala kanaler, eftersom det pågår både under skoltid och på fritiden. I förra veckan initierade därför Statens medieråd en alldeles särskild dag för att uppmärksammar problemet: No hate-dagen (4:e november). 

Skärmavbild 2014-11-10 kl. 15.33.02

Syftet var att lyfta det växande problemet med kränkrningar på nätet genom att starta en digitalt demonstration för att sprida pedagogiskt material om hur man kan hantera näthat i skolan. Materialet vänder sig till pedagoger som vill engagera sina klasser i en diskussion kring dessa frågor.

Detta är en del av Medierådets satsning på Medie- och informationskunskap, MIK.

Läs mer om det här: Vad är MIK?

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit

 

 

 

Alla snackar om Dreamhack

Dreamhack-14Det hela började i början på 1990-talet. Ett par dalmasar bestämde träff i en källarlokal på Malungs grundskola för att byta disketter och visa upp sina färdigheter i programmering, grafik och musik. Ett par år senare anordnades en datorträff i grundskolans matsal som fick namnet ”Dreamhack”. Sedan dess har eventet vuxit exponentiellt för varje år.

I dag går Dreamhack av stapeln för 20:e gången och fyller hela Globens arena och Annexet med tiotusentals besökare under två dagar. Här möts ungdomar och unga vuxna för att se sina idoler inom spel-, grafik-, musik- och programmeringsvärlden. Mängder med nya spel skapas, ny teknik prövas, musik och föreläsare framträder och nya koder knackas. Här kommer dessutom Stockholms stads utbildning- och arbetsmarknadsförvaltning finnas på plats!

Varför är då utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen på världen största datorfestival?

Stockholm anses vara den stad som har flest spelsuccéer per capita i hela världen, något som givit namn åt det ”svenska spel-undret”. Dreamhack är en möjlighet för Stockholms stad att nå en bred mångfald av ungdomar och främjar dator- och spelutveckling. Därför har Stockholm business region gjort ett program tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning som vänder sig till festivalens största målgrupp, ungdomar mellan 16-19 år. Syftet är att erbjuda både en morot och motpol i ungdomarnas festivaltillvaro.

Mitt i hjärtat på Expo-delen i Annexet kommer det finnas en oas uppbyggd under ett drömträd för den som behöver en time-out i festivalyran. Här kan man hänga en stund i någon av sofforna eller möta någon av stadens ungdomscoacher och studievägledare för att prata om hur framtidsdrömmar kan bli verklighet i Stockholm. Mellan klockan 12.00 och 20.00 under fredag och lördag kommer det dessutom finnas möjlighet att bli fotograferad med en äkta polaroidkamera, delta i framtidsquizzet eller hänga upp sina innersta framtidsdrömmar i drömträdet. En analog ö mitt i det digitala havet.

Efter kl .17.00 kommer dessutom P4 Stockholm att slå sig ner i en av sofforna för en pratstund med våra arrangörer och besökare i soffhörnan. Kom förbi vår monter eller ratta in P4 Stockholm då för att lyssna på hur snacket går i drömoasen under Dreamhack.

/sthlmisit

Fakta om Dreamhack:

  • År 2013 hade Dreamhack sammanlagt 41 171 besökare.
  • 86% av besökarna är 15-25 år, medelåldern är 18,7 år.
  • Dreamhack arrangeras 2 gånger per år.
  • Dreamhack är världens största datorfestival och en av Sveriges största ungdomsfestivaler
  • Dreamhack är drog- och alkoholfritt
  • 77 procent av alla svenska ungdomar spelar datorspel (varav 92 % pojkar, 60% flickor)

Framtiden för digitala lärmiljöer

IMG_2934

I veckan har IKT-enheten här på utbildningsförvaltningen tillbringat två dagar i konferensrum för att tillsammans sätta upp mål för arbetet med it i skolutvecklingen. Med utgångspunkt i stadens vision för 2030 och it-programmet för 2013-2018 har vikten av förbättrade digitala miljöer och hur detta kan bidra till bättre lärande diskuterats.

Statens medieråd (2013) menar att tillgången till och förmågan att verka i it-miljöer är en viktig demokratifråga för vår tid. Medierådets rapporter menar att behovet av medie- och informationskunniga medborgare är växande och behöver grundas redan i skolåldern. I Sverige är vi världsledande med våra välutvecklade it-miljöer och vår billiga tillgång till informationsverktyg. Mot denna bakgrund ser jag goda förutsättningarna för att Stockholms stad ska lyckas nå målet för visionen om att bli en ledande kunskapsregion.

Under IKT-konferensen diskuterades även behovet av att utveckla digitalt lärande och it-kompetens tillsammans med stadens pedagoger. Forskare inom pedagogik vid Örebro universitet har visat att det finns utrymme för pedagoger och elever att förbättra sina förmågor och prestationer med hjälp av it i undervisningen. It-verktyg och multimedia, digitala inlämningsmappar och frågeforum är bara några exempel på hjälpmedel som kan vara en värdefull språngbräda mot nya arbetssätt i skolan om fler börja använda sig av dem.

Att lära sig använda och konsumera informationstekniken är emellertid bara en del av det digitala lärandet. Det pågår en livlig diskussion, såväl i media och bland skolmyndigheter och pedagoger, om vikten av att lära sig kritiskt granska digitala källor och informationens innehåll samt möjligheten att själv delta i skapandet och produktionen av material.

I utbildningsförvaltningens uppdrag ingår det att skapa förutsättningar för skolledare och pedagoger att underlätta lärandet i digitala lärmiljöer. Jag tror att det är viktigt att vi tillsammans fångar upp och hjälper till att dela med oss av de kunskaper och erfarenheter kring användningen av it i skolarbetet som redan finns i våra pedagogiska verksamheter idag.
Min förhoppning är att det stora arbete som utbildningsförvaltningen gör under hösten kring självskattning och handlingsplan för ökad it-kunnighet i Stockholms gymnasieskolor ska bidra till detta.

Ann Hellenius
Chef för Avdelningen för Utveckling och Samordning

Skolstart för det digitala klassrummet

IMG_78072_webbJag minns den spända förväntan som varje skolstart förde med sig. Klasskamrater återförenades efter långa sommarlov och tomma skåp fylldes med nya skrivblock och böcker. Den här veckan börjar ett nytt skolår för Stockholms gymnasieelever med en ny kull elever. För dem väntar inte bara nya vänner, ämnen och klassrum, utan också en ny dator.

När varje gymnasieelev i Stockholms kommunala skolor nu har en dator att använda under hela sin gymnasieutbildning finns möjligheten för en mer individanpassad undervisning efter elevernas behov. Eleverna kan t ex ta del av underlag i förväg och undervisningen kan stödjas av ljud, bild, video och annat material. Det digitala klassrummet kan framför allt erbjuda de elever som har särskilda behov att skapa egna uttryckssätt för att illustrera vad och hur de lär sig något.

Precis som övriga samhällets moderna arbetsplatser kan den digitala skolarbetsplatsen bidra till en smidigare informationsspridning, delaktighet, mobilitet och en mer individanpassad vardag för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Idag har vi utrustat 27 kommunala gymnasieskolor i Stockholm stad med den moderna infrastruktur och det material som gör det digitala klassrummet möjligt i praktiken.

Min förhoppning är att skolledare och pedagoger ser detta som en resurs för att underlätta sitt eget arbete och utveckla bättre pedagogiska förutsättningar efter elevernas behov.

Samtidigt gör Stockholms stad en viktig satsning på att utveckla skolornas it-kompetens bland rektorer och pedagoger inom ramen för 1:1-satsningen. Projektet fortlöper fram till 2016 och erbjuder stöd till både skolledare och pedagoger i utvecklingen av undervisning och kunskaper om digitala hjälpmedel. Alla kommunens rektorer får dessutom ett strategiskt stöd från projektet för att kunna leda denna kompetensutveckling bland pedagoger och skolpersonal.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

 

Hur förbättrar vi undervisning och resultat med digitalt lärande?

Ann Hellenius och Anders CarlstorpAnn Hellenius och Anders Carstorp svarade idag på lärarnas frågor om digitalt lärande.

Dags för ny termin och skolstart. En mycket aktuell fråga för oss i Stockholms stad är hur vi genom digitalt lärande kan förbättra undervisningen i skolan. För att diskutera detta och få input i ämnet bjöd vår utbildningsdirektör Anders Carstorp och jag idag in lärare i staden att chatta med oss om digitalt lärande och it i undervisningen. Utvecklingsidéer, digitala lyft och bättre lärande för elever och nya arbetssätt för pedagoger är några de ämnen som vi under en timmes tid diskuterade.

Bakgrunden till Lärardialogen är den avsiktsförklaring om en tydlig ambitionshöjning vad gäller dialogen med stadens alla lärare som togs i våras av skolborgarrådet Lotta Edholm och Anders Carstorp. Vi kommer under hösten att fortsätta med Live-chattar om utbildningsfrågor. Vår förhoppning är att så många medarbetare som möjligt inom Stockholm stad ska ta chansen att diskutera direkt med oss i ledningen om viktiga frågor för skolan och hur vi tar oss an dem på bästa sätt.

Ett stort tack till bland annat Sjöstadsskolan som bidrog med många frågor.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

 

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning