Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inspirationsplatser

Planeringen pågår för fullt för SETT 2015!

 

SETT bild mindreFör fjärde året i rad anordnas SETT-mässan i Kista. Kistamässans lokaler står öppna 14 – 16 april 2015. SETT 2015 syftar till att bidra till ny kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte om hur modern teknik och nya pedagogiska arbetssätt kan bidra till skol- och förskoleutveckling.

Egen dag för förskolan
Konferensdelens tre temaområden är:
Demokrati 2.0, Kollegialt lärande och Post-IT. Förutom den allmänna konferensdelen finns som tidigare ett styrnings- och ledningsspår som pågår 14-15 april och riktar sig till skolledare, rektorer och förskolechefer. SETT 2015 kommer att genomföras under tre dagar. Den tredje dagen, 16 april, kommer huvuddelen av innehållet av konferensen att fokusera på förskolan och utvecklingen där.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har även i år en egen monter där bra exempel på det innovativa lärandet i stadens skolor och förskolor visas upp. Kan du, eller känner du någon som kan bidra till något på SETT 2015? Kontakta då Stockholm stads projektledare för SETT, Jonny Gullstrand
I konferensprogrammet för SETT 2015 bidrar Stockholms skolor och förskolor med 24 storföreläsningar!  En del av dessa föreläsningar kan du även lyssna till i en kortare version i vår monter (F:50).

Sett_allman_banner_250x240

Konferensbiljetterna är i stort sett slut (kan finnas kvar för den 16 april, samt för styrnings- och ledningsspåret). Om du vill besöka endast mässan så är de biljetterna gratis, men du måste registrera dig. Registrera dig då som mässbesökare!
Registrera dig här!

Som mässbesökare är du välkommen att ta del av de kortare föreläsningar (ca 20 min.) som kommer att hållas i utbildningsförvaltningens monter (F:50).
Vi planerar för 12 kortare föreläsningar per dag! Välkommen!

Programmet kommer att kommuniceras successivt på SETTs twitter (@sett2015) och på SETTs webbsida samt på SETTs Facebooksida.

/Sthlmisit

 

Stockholms stad och utbildningsförvaltningen är medarrangangörer till SETT 2015 tillsammans med Artexis, Rektorsakademien Utveckling och Lärarförbundet. Förra året besöktes mässan av totalt 8 900 besökare.

 

Internetdagarna 2014: Frågeställningar och framgångsfaktorer för digitaliseringen

Digitaliseringens möjligheter SE

I början av förra veckan arrangerade Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) sin årliga konferens i Stockholm, InternetdagarnaDigitalt engagemangom dagens möjligheter och framtidens utmaningar på internet.

Under två dagar fylldes Stockholm Waterfront med besökare som lyssnade till flera nationellt och internationellt kända föreläsare inom frågor som rör digitalisering, data och internet under 18 olika teman.

Om du var en av de som missade att ta dig till konferensen har du fortfarande chansen att lyssna på flera av de intressanta föreläsningarna på internetdagarnas webbsida.

Här kan du lyssna till flera av föreläsningarna från konfernesens två heldagar.

Lär dig nya knep i WordPress. Få insikter om de senaste nyheterna inom Öppendataöppna data. Låt dig inspireras av hur man sprider digitalt engagemang. Lär dig om viktiga säkerhetsfrågor kring internet och få en inblick i vilka möjligheter digitaliseringen   kan ge till välfärd.

Dessutom kan du lyssna till alla Keynote-sessioner:  här.

/Sthlmisit

Ny rapport om våra internetvanor år 2014!

I veckan kom SE:s årliga rapport på den svenska internetstatistiken, Svenskarna och Internet- 2014. Den visade hur användningen av it och internet ser ut i Sverige i olika åldrar. För att ge en snabb överblick på rapportens viktigaste nyheter om hur internetanvändningen och tillgången till datorer ser ut i skolan har vi sammanställt 6 sammanfattande punkter här:

Print

1.      Skillnaderna i användning av internet i hemmet och i skolan är stor. I hemmet används datorer ofta och regelbundet, i skolan uppger elever att de använder internet lika mycket för att göra skolarbete som för att göra annat. Elevernas it-användning består till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.

2.      Eleverna anser sig vara mindre kunniga om datorer än vid förra årets undersökning. En förklaring skulle kunna vara att elever använder mer mobila enheter än tidigare och att datorn inte är den enhet som används för att nå internet.

3.      Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedagogiskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare.

4.      Såväl elever som lärare har tillgång till fler datorer i skolan idag än för tre årsedan. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning.

5.      En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

6.      I undervisningen används digitala resurser som ett komplement till andra resurser och traditionella undervisningsresurser har fått en minskad betydelse i deras arbete de senaste tre åren. I det administrativa arbetet används digitala resurser främst i arbetet, det finns dock inte en entydig bild av ifall de digitala resurserna som används för administration är tidsbesparande.

 

Daglig användning av internet över tid

 

.SE:s rapporter Svenskarna och internet 2014 och Eleverna och Internet 2013 är inte de enda studierna av it-användande i Sverige och den svenska skolan. Skolverket genomförde en rapport på It-användnignen och It-kompetensen i skolan 2013 . Under 2011 genomförde EUN (European Schoolnet) och universitetet i Liège på uppdrag av EU-kommissionen en undersökning2 i 31 europeiska länder. Dessvärre blev det svenska deltagandet lågt vilket bidrog till låg validitet, men samtidigt bekräftas tendenserna i den undersökningen av den nu genomförda uppföljningen.

 

/Sthlmisit

 

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit

 

 

 

Alla snackar om Dreamhack

Dreamhack-14Det hela började i början på 1990-talet. Ett par dalmasar bestämde träff i en källarlokal på Malungs grundskola för att byta disketter och visa upp sina färdigheter i programmering, grafik och musik. Ett par år senare anordnades en datorträff i grundskolans matsal som fick namnet ”Dreamhack”. Sedan dess har eventet vuxit exponentiellt för varje år.

I dag går Dreamhack av stapeln för 20:e gången och fyller hela Globens arena och Annexet med tiotusentals besökare under två dagar. Här möts ungdomar och unga vuxna för att se sina idoler inom spel-, grafik-, musik- och programmeringsvärlden. Mängder med nya spel skapas, ny teknik prövas, musik och föreläsare framträder och nya koder knackas. Här kommer dessutom Stockholms stads utbildning- och arbetsmarknadsförvaltning finnas på plats!

Varför är då utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen på världen största datorfestival?

Stockholm anses vara den stad som har flest spelsuccéer per capita i hela världen, något som givit namn åt det ”svenska spel-undret”. Dreamhack är en möjlighet för Stockholms stad att nå en bred mångfald av ungdomar och främjar dator- och spelutveckling. Därför har Stockholm business region gjort ett program tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning som vänder sig till festivalens största målgrupp, ungdomar mellan 16-19 år. Syftet är att erbjuda både en morot och motpol i ungdomarnas festivaltillvaro.

Mitt i hjärtat på Expo-delen i Annexet kommer det finnas en oas uppbyggd under ett drömträd för den som behöver en time-out i festivalyran. Här kan man hänga en stund i någon av sofforna eller möta någon av stadens ungdomscoacher och studievägledare för att prata om hur framtidsdrömmar kan bli verklighet i Stockholm. Mellan klockan 12.00 och 20.00 under fredag och lördag kommer det dessutom finnas möjlighet att bli fotograferad med en äkta polaroidkamera, delta i framtidsquizzet eller hänga upp sina innersta framtidsdrömmar i drömträdet. En analog ö mitt i det digitala havet.

Efter kl .17.00 kommer dessutom P4 Stockholm att slå sig ner i en av sofforna för en pratstund med våra arrangörer och besökare i soffhörnan. Kom förbi vår monter eller ratta in P4 Stockholm då för att lyssna på hur snacket går i drömoasen under Dreamhack.

/sthlmisit

Fakta om Dreamhack:

  • År 2013 hade Dreamhack sammanlagt 41 171 besökare.
  • 86% av besökarna är 15-25 år, medelåldern är 18,7 år.
  • Dreamhack arrangeras 2 gånger per år.
  • Dreamhack är världens största datorfestival och en av Sveriges största ungdomsfestivaler
  • Dreamhack är drog- och alkoholfritt
  • 77 procent av alla svenska ungdomar spelar datorspel (varav 92 % pojkar, 60% flickor)

Skolplattformen får tydligt pedagogiskt fokus

Mattias Olsson

Idag kan du läsa om när min kollega Mattias Olsson berättar om hur vi arbetar med utvecklingen och införandet av Stockholms nya digitala skolplattform.

Mattias Olsson är en av de som projektleder arbetet med att utveckla en skräddarsydd skolplattform som är pedagogiskt anpassad och gemensam för samtliga kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad.

Skolplattformen kommer bestå av fem komponenter som införs vid olika tillfällen i olika skolformer, beroende på verksamheternas efterfrågan och leverantörernas förutsättningar.

Stora delar av skolplattformen kommer att finnas tillgänglig läsåret 2016/2017.

Mattias Olsson berättar bland annat om varför leveransplanen av de nya it-stöden kommer se ut som den gör och hur arbetet med att utveckla den nya skolplattformen har präglats av pedagogiska perspektiv.

Läs gärna intervjun med Mattias Olsson här!

Management by walking together

_DSC5395

Den 1 juli i år fick utbildningsförvaltningen en ny organisation och en ny avdelning, Utveckling och samordning, som har omkring hundratalet medarbetare. Nya och gamla enheter samsas i den nya avdelningen.

För mig som chef är det viktigt att de jag arbetar med känner att de har ett gemensamt ansvar för avdelningens arbete och att vi tillsammans arbetar för att ta till vara varandras kompetenser.

I managementlitteraturen brukar man tala om management by walking around, jag skulle istället vilja se mer av management by walking together, där vi tillsammans kan åstadkomma nytt och bryta upp gamla strukturer.

Under min tid som enhetschef för IKT-enheten fick jag med mig goda erfarenheter av att bygga nya strukturer och arbetsmiljöer genom nya arbetssätt. I arbetet med att åstadkomma ett digitalt lyft i skolan arbetar idag pedagoger och it-tekniker sida vid sida. Tidigare arbetade man på varsitt håll och hade ofta helt olika bilder av vilka behov som fanns.  I dag vågar jag påstå att förståelsen för varandras kompetenser ökat, men också effektiviserat arbetet i och med att missförstånd har kunnat undvikas.

För att bokstavligen illustrera mitt sätt att leda den nya avdelningens arbetssätt har jag bjudit in alla medarbetare till en ”Walk & Talk”. Det går till så att jag träffar medarbetare i grupper om 3-5 personer. Vi går en promenad tillsammans och diskuterar tre i förväg bestämda frågeställningar om hur vi vill arbeta som avdelning.

Walk and Talk är möten som ger nya insikter, men också namn på nya ansikten. När samtalet blir mer informellt blir hierarkier mindre viktiga. Förutom att vi får bättre kondition får vi ett tillfälle att lära känna varandra. Men det viktigaste är att vi nu har påbörjat en dialog om hur vi vill arbeta tillsammans.

Det är en bra början på ett gemensamt arbetssätt.

/Ann Hellenius

Chef för avdelningen Utveckling och samordning

 

 

 

Framtiden för digitala lärmiljöer

IMG_2934

I veckan har IKT-enheten här på utbildningsförvaltningen tillbringat två dagar i konferensrum för att tillsammans sätta upp mål för arbetet med it i skolutvecklingen. Med utgångspunkt i stadens vision för 2030 och it-programmet för 2013-2018 har vikten av förbättrade digitala miljöer och hur detta kan bidra till bättre lärande diskuterats.

Statens medieråd (2013) menar att tillgången till och förmågan att verka i it-miljöer är en viktig demokratifråga för vår tid. Medierådets rapporter menar att behovet av medie- och informationskunniga medborgare är växande och behöver grundas redan i skolåldern. I Sverige är vi världsledande med våra välutvecklade it-miljöer och vår billiga tillgång till informationsverktyg. Mot denna bakgrund ser jag goda förutsättningarna för att Stockholms stad ska lyckas nå målet för visionen om att bli en ledande kunskapsregion.

Under IKT-konferensen diskuterades även behovet av att utveckla digitalt lärande och it-kompetens tillsammans med stadens pedagoger. Forskare inom pedagogik vid Örebro universitet har visat att det finns utrymme för pedagoger och elever att förbättra sina förmågor och prestationer med hjälp av it i undervisningen. It-verktyg och multimedia, digitala inlämningsmappar och frågeforum är bara några exempel på hjälpmedel som kan vara en värdefull språngbräda mot nya arbetssätt i skolan om fler börja använda sig av dem.

Att lära sig använda och konsumera informationstekniken är emellertid bara en del av det digitala lärandet. Det pågår en livlig diskussion, såväl i media och bland skolmyndigheter och pedagoger, om vikten av att lära sig kritiskt granska digitala källor och informationens innehåll samt möjligheten att själv delta i skapandet och produktionen av material.

I utbildningsförvaltningens uppdrag ingår det att skapa förutsättningar för skolledare och pedagoger att underlätta lärandet i digitala lärmiljöer. Jag tror att det är viktigt att vi tillsammans fångar upp och hjälper till att dela med oss av de kunskaper och erfarenheter kring användningen av it i skolarbetet som redan finns i våra pedagogiska verksamheter idag.
Min förhoppning är att det stora arbete som utbildningsförvaltningen gör under hösten kring självskattning och handlingsplan för ökad it-kunnighet i Stockholms gymnasieskolor ska bidra till detta.

Ann Hellenius
Chef för Avdelningen för Utveckling och Samordning