Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Nu utbildas skolplattformens användare

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJust nu pågår utbildningar i de nya delarna i skolplattformen, pedagogiska verktyg och startsida, för fullt. Cirka 20.000 pedagoger i Stockholms stad ska utbildas. Vi har pratat med Lina Pilo, som är en av de som arbetat med att ta fram utbildningarna.

Lina är gymnasielärare i svenska och samhällskunskap och är nu tjänstledig från sin tjänst som förstelärare i svenska som andraspråk. I projekt Skolplattform Stockholm arbetar hon med att ta fram både utbildningar i skolplattformens pedagogiska verktyg och startsida samt möjliga arbetssätt i de pedagogiska verktygen.

– Det viktiga för mig är att vi utgår från skolornas perspektiv och deras processer och ser vilka behov vi kan stötta digitalt och hur, säger Lina.

Utbildningen i skolplattformen baseras på en e-utbildning med olika avsnitt. Hur utbildningen sker ser lite annorlunda ut för de olika skolformerna, men samtliga har ett train the trainer-program. Projektet har utbildat ett antal ambassadörer eller interna utbildare från förskolorna och skolorna som sedan i sin tur ska utbilda sina kollegor genom att hänvisa till e-utbildningen samt hålla workshops.

– Fördelarna med att ha en e-utbildning är många. Det är ett bra stöd till de workshops som kommer att hållas, det är bra att ha material att gå tillbaka till om man inte kommer ihåg allt och det är bra att ha det digitalt så att man enkelt kommer åt det. Det är även ett bra verktyg för skolledare att följa upp vilka pedagoger som genomfört utbildningen, säger Lina.

E-utbildningen vänder sig till alla pedagoger som arbetar i kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad. Totalt ska över 20 000 pedagoger utbildas.  Även skolledare uppmuntras att gå in tidigt och titta på e-utbildningen för att skapa sig en förståelse för vad det innebär för pedagogerna.

– Reaktionerna från användarna av e-utbildningen har varit väldigt positiva. Vi har fått höga betyg i utvärderingen av vilken förståelse man fått för skolplattformens nya delar. Det är uppskattat att man kan gå tillbaka till e-utbildningen i efterhand. Det har också kommit in många kommentarer om att man ser fram emot att få börja arbeta med de nya verktygen till hösten, säger Lina.

Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Stockholms stad har valt Unikum AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

Avtal 1

Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad:

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.

140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.

Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.
För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:
• Barn- och elevregistret
• Schema
• Frånvaro och närvaro
• Elevdokumentation
• Pedagogiskt genomförande
• Startsida
• Planering och bedömning

Tomas Zirn, enheten för Digital Kommunikation

Stockholm delar och lär

16-Stockholm_webbStockholm är en av 20 kommuner som 20 kommuner deltar i programmet LEDA för smartare välfärd. Syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Fredagen den 21 oktober träffas samtliga kommuner i Stockholm och delar erfarenheter med varandra utifrån lyckade digitaliseringsprojekt. Charlotte Dingertz och Claes Johannesson kommer då att berätta om hur de två projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 på gymnasieskolan har arbetet tillsammans för att nå en ökad digital mognad och en ökad digital användning i Stockholm stads skolor.

De två projekten tog också fram en rapport som beskrev vilka framgångsfaktorer som fanns i skolor som ansåg sig ha lyckade satsningar med digitalisering.
Länk till rapporten: Framgångsfaktorer-för-digital-utveckling

/Claes Johannesson

- Vi utvecklar skolan och individen genom lärandegrupper

Bandhagens-skola_webbPå Bandhagens skola utvecklar lärarna sin kompetens genom att arbeta i lärandegrupper, fr.v: Helle Holstein, Maria Husak, Morgan Dahlgren, Ylva Madeling Milenkovic.

Maria Husak arbetar som förstelärare inom NO och teknik i årskurs fyra på Bandhagens skola. Hon är en del av skolans utvecklingsgrupp som driver lärandegrupper inom IKT på skolan.

Ett viktigt fokusområde på Bandhagens skola har varit att hitta mötesforum för det kollegiala lärandet. Detta har skett inom ramen för PRIO och varit förstelärarnas/utvecklingsgruppens ansvar. De utvecklade därför en egen modell utifrån TLC (Teacher Learning Communities) som de kallar lärandegrupper. I lärandegrupperna blandas lärare från olika stadier och ämnen för att arbeta utifrån ett fokusområde.

I de handlingsplaner som arbetslagen på Bandhagens skola tog fram genom Verktyg för självskattning var efterfrågan på fortbildningen inom digitala verktyg tydlig. När skolan skulle välja fokusområde för lärandegrupperna passade man därför på och valde att fokusera på kollegialt lärande inom IKT.

”Arbetslagens handlingsplaner visade att det inte var fler kurser som efterfrågades utan att lärarna ville få del av den kunskap som redan finns på skolan. I och med att det ofta pågår många projekt samtidigt i skolan så kände vi att det var viktigt att ha ett fokusområde som inte låg utöver det vi redan gör utan integreras i något pågående, därför valde vi IKT som fokusområde. Om man förväntar sig att vi ska tänka, tycka till och göra något bra inom ett område måste vi få tid till det.”

Lärandegrupperna träffas fyra gånger under vårterminen för att utveckla det kollegiala lärandet och sin digitala mognad. Träffarna följer ett bestämt mönster för att uppmuntra kunskapsdelning:

  1. Varje person funderar tyst på sitt nuläge inom det bestämda området. Vad kan man idag och vad är man osäker på?
  2. Gruppen tar en runda där alla får berätta om sitt nuläge och ge tips till varandra.
  3. Varje person formulerar ett individuellt utvecklingsområde baserat på sin egen nivå och ambition.
  4. Alla delar med sig av sina utvecklingsområden till gruppen som ger tips och råd för hur man ska utvecklas. Utvecklingsområdet konkretiseras i ett åtagande (t ex att testa en viss app, funktion på Smartboarden eller sätt att redovisa) som man ska utföra till nästa möte med lärandegruppen. Vid nästa möte börjar man med att dela med sig av hur det gick med åttagandet och följer sedan samma mönster som tidigare.

”Det är fantastiskt bra att formulera individuella åtaganden i och med att allas förutsättningar är så olika. Det är så lätt att säga ”det här vill jag bli bättre på” men så rinner det ut i sanden. Detta kan motverkas genom att man skriver ner sitt åtagande och det faktiskt följs upp. I och med att man väljer sitt åtagande själv blir det kopplat till sin egen undervisning och därför mer angeläget.”

Första mötet handlade om IKT-användningen mer generellt och sen har man valt specifika teman inom IKT och under våren har man på Bandhagen valt att arbeta med användandet av Smartboards och iPads. Även om man pratar om olika verktyg ligger fokus hela tiden på hur man använder dem för att faktiskt lyfta undervisningen och höja engagemanget hos eleverna.

”Skolan har medvetet valt att satsa på digital utrustning och vi har en bra tillgång på skolan, vi ser det som en självklarhet och skyldighet att använda den där det gör nytta för eleverna. IKT ger ofta fler möjligheter att engagera eleverna, fler sätt att lära, nya möjligheter att redovisa kunskap och användandet är ofta är lustfyllt för eleverna. I vårt uppdrag enligt LGR 11 ingår att eleven ska bli en kompetent användare av digitala verktyg och då måste vi ge dem möjlighet till det.”

Claes Johannesson

Vi delade våra digitala erfarenheter på EdCamp

Edcamp_webb800

I veckan träffades 80 pedagoger på Södermalmsskolan för att delta i en EdCamp. Du kanske inte vet vad en EdCamp är? Det är en ”knytkonferens” där deltagarna själva bestämmer vad de vill diskutera inom ett övergripande ämne. Det är ett ypperligt tillfälle att praktisera det kollegiala arbetet

Camilla Askebäck Diaz, som arrangerade EdCampen hade bestämt att det övergripande området för denna EdCamp var IKT-frågor. Själva EdCampen bestod av två pass om cirka 45 minuter var. För respektive pass fanns det möjlighet ”anmäla” olika samtalsämnen och det var först till kvarn… som gällde. Under kvällen blev det 14 olika samtalsämnen uppdelade på två pass där deltagarna själva valde vilka pass de önskar delta i.

Följande 14 samtalsämnen diskuterades
– Kompensatoriska hjälpmedel
– IKT och nyanlända elever
– Formativ bedömning med digitala hjälpmedel
– Möjligheter och idéer med Googles produkter
– 1:1-implementering med iPads
– Hur väljer vi ut pedagogiska appar
– Ämnesintegrerade projekt
– Gemensam IKT-satsning på skolan?
– Spara säkert via molntjänster
– Office 365 och OneNote – möjligheter och idéer
– Programmering
– Hur skapa gemensamma elevexempel för en likvärdig bedömning
– Hur använda iMovie i min undervisning?
– Flippat klassrum

I en EdCamp är det viktigt att deltagarna själva är inställda på att diskutera och dela sina erfarenheter inom olika områden. Eftersom man kan byta grupp när man vill under kvällen hann jag med att besöka fyra olika grupper. Den första gruppen jag besökte diskuterade hur digitaliseringen kan användas i formativ bedömning. Det handlade bland annat om hur Office 365 och Google Docs används. Inom vilka system får man en bra överblick och hur det går att dela dokument med elever, vårdnadshavare eller lärare?

Nästa grupp var helt inne i en diskussion om hur en ”greenscreen” används på bästa sätt. För er som inte vet vad en greenscreen är så är det en grön vägg. Om man filmar en elev med en greenscreen som bakgrund kan man sedan lägga in en annan bakgrund i filmen och då ser det ut som om eleven befinner sig där. Det kan t ex vara på månen eller i antikens Grekland. I gruppen diskuterades också hur man bedömer elever som redovisar sitt arbete på ett nytt eller annorlunda sätt. På vilket sätt påverkar ”de tekniska finesserna” lärarens förmåga att göra en rättvis bedömning?

Den tredje gruppen var inne i en intensiv diskussion om hur en skola ska resonera när det gäller vilka appar som lärare och elever på en skola bör/ska använda. Det handlade främst om hur vi förhåller vi oss till basappar, som vi vill att samtlig pedagogisk personal ska använda? – Vi måste låta det ta lite längre tid för viss personal? – Det måste finnas tid för frågor och det måste finnas någon personalen kan ställa fråga till och få stöd av.

Avslutningsvis besökte jag en grupp där man diskuterade hur vi når all personal på en skola när det gäller förändringsarbete genom ökad digitalisering? Tiden var för kort för att komma fram till en enad lösning men några av de synpunkter som kom fram var:
– Vi måste komma bort ifrån teknikstrulet, dvs nå den digitala nivå där man inte alltid behöver hjälp av en it-tekniker när något gått snett utan att man klarar av att lösa detta på egen hand.
– Förändringsarbete måste genomföras med ”låga trösklar” och inte med alltför stora förändringar på en gång. Fokus måste ligga på nyttan och effekten snarare än på system och appar.
– En skola där det finns en tydlig vision och där personalen vet vart skolan är på väg och varför IKT ska användas har lättare att bedriva ett förändringasarbete.
-När nya saker ska introduceras, börja med en liten del av skolan och utvärdera arbetet. Det blir lättare att få med den stora gruppen när de ser de positiva effekterna.

Claes Johannesson
Text och foto

Framgångsfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

I dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Rektorerna måste styra den digitala utvecklingen på skolan

carina_hallqvist_intraCarina Hallqvist är grundskolechef för skolorna på Östermalm och i Enskede-Årsta-Vantör, hon ingår även i styrgruppen för projektet Verktyg för självskattning. Jag fick en pratstund med henne och diskuterade grundskolechefernas roll när det gäller digital skolutveckling.

Carina lyfter fram rektorernas för att den digitala utvecklingen ska lyfta. Om inte rektorn styr utifrån en tydlig vision utvecklas sällan hela skolan. Samtidigt är det viktigt att skolledningen är lyhörd och stöttar de kreativa krafter som finns på skolan och låter dem fortsätta att utvecklas och bli goda handledare för sina kollegor.

– Som grundskolechef arbetar jag för att skolans ledning ska få rätt förutsättningar. Ofta handlar det om kompetensutveckling. Kollegialt utbyte i olika frågor på rektorsnivå är en bra metod, en erfaren rektor i t ex digitalisering har utbyte med en mindre erfaren rektor, säger Carina.

Självskattningsverktyget ger Carina en möjlighet, att i resultatdialogerna, följa upp rektorernas och skolornas utveckling när det gäller digitaliseringen. Resultatet ger en bra koll på skolans mognadsgrad i förhållande till uppdraget och då främst hur den tekniken används i det pedagogiska arbetet. Men det viktigaste är hur skolan arbetar efter de handlingsplaner som tas fram i arbetslag och av skolledning.

De handlingsplaner som skolorna tar fram med stöd av självskattningsverktyget blir också en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Carina berättar att Snösätraskolan som arbetat systematiskt med ”Att skriva sig till läsning” också lyckas väl på de nationella proven.

– Det är viktigt att skolorna verkligen arbetar med att öka den digitala kompetensen i och med att vi har två stora it-satsningar framför oss. Inom närtid införandet av Skolplattformens olika delar och därefter införandet av GSIT 2.0. För att dessa två it-satsningar ska bidra till skolutveckling krävs att den digitala kompetensen är hög bland alla personal, inte bara ett hos ett fåtal, säger Carina.

Claes Johannesson

Samma dag som detta blogginlägg publiceras informerar Skolverket att det är särskilt angeläget att stärka rektorernas strategiska kompetens i digitala frågor. Från hösten 2016 kommer därför kompetensutvecklingsinsatsen ”Att leda skolutvecklingsprocesser, med fokus på digitalisering” att finnas tillgänglig. Insatsen riktar sig i första hand mot skolledare och rektorer.