Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit