Visar alla blogginlägg med kategorin:
Matematik

Bättre självförtroende med flippad matte

Louise2/Genom digitala verktyg kan man hitta annorlunda sätt att lägga upp sin undervisning. Ett exempel på det är flippat klassrum där eleverna tittar på genomgången innan lektionen. Louise Lövholm på Beckombergasskolan är en av dem som arbetar mycket med flippat klassrum i matteundervisningen.

Louise har arbetat tre år som matte, NO och svenskalärare på Beckombergaskolans mellanstadium. Hon använder främst digitala verktyg i matteundervisningen där hon ger eleverna tillgång till filmer av nya arbetsmoment inför lektionerna. När de ska gå igenom nya saker kommer eleverna därmed förberedda till lektionen:

”Vi vuxna vill gärna vara förberedda inför nya moment och så även eleverna. Genom att flippa lektionen får alla samma förförståelse och kunskap innan lektionen.”

Louise använder antingen existerande filmer eller gör egna filmer på sin smartboard. På smartboarden gör man i ordning genomgången och spelar in den vilket Louise tycker är otroligt enkelt och smidigt. Många symboler ligger redan inne så att det blir ännu lättare. Dessutom behöver man inte synas i bild om man tycker att det känns jobbigt.

När Louise började flippa matteundervisningen var det vissa elever som inte tittade på filmerna. Lektionerna blev därför väldigt svåra för dessa elever och efter några lektioner började alla i klassen titta:

”I och med att det är ett lite annorlunda arbetsätt märker eleverna att det är bra. Många tittar på filmerna för att förbereda sig inför prov och tycker att det är superbra. Även föräldrarna går in och tittar på filmerna för att kunna hjälpa sina barn med läxorna.”

Louise tycker att den flippade matteundervisningen bara har varit positiv:

”Barnen har fått bättre självförtroende när de vet lite innan lektionen börjar och det är lättare för dem att ha en aning och gissa när momentet redan är bekant. Många säger på utvecklingssamtalen att matten i sexan har varit jätterolig. Eleverna har dessutom fått jättebra resultat på nationella proven och många som fick F i betyg i höstas är nu godkända! Såhär bra trodde jag aldrig att det skulle bli!”

/Claes Johannesson

Matematiklyftet och de digitala modulerna

mathematics-1044080_1920

Under de senaste åren har cirka 2400 lärare inom Stockholms stad medverkat i Matematiklyftet. Matematiklyftet består av flera moduler som är tätt knutet till lärarnas ordinarie arbete och pågår oftast under två år vilket flera lärare lyfter fram som ett hinder för att lägga tid på att utveckla den digitala mognaden. Det finns dock många exempel på lärare inom Stockholms stad som kombinerar sin undervisning med ikt. Dessutom finns det sedan vårterminen 2015 en speciell modul inom Matematiklyftet med fokus på hur man kan förbättra undervisningen genom ikt.

Modulen för årskurs 1-3
Modulen för årskurs 4-6
Modulen för årskurs 7-9
Modulen för gymnasieskolan

Ulrica Dahlberg är före detta matematik- och fysiklärare men arbetar numera på NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning) som projektledare för alla fyra ikt-moduler inom Matematiklyftet. Uppföljningsarbetet av modulen har precis inletts och den har hittills fått positiv respons:

Det var väldigt kul att se hur modulen togs emot och att de tyckte det var en intressant och rolig modul, men mycket tid gick åt att läsa och sedan sätta sig in i programvara eller verktyg.

Ulrica betonar möjligheterna till att förbättra kommunikationen i klassrummet genom ikt, både elever emellan och mellan elever och lärare. Ett enkelt sätt att använda ikt till att förbättra kommunikationen i klassrummet är att visa elevlösningar på tavlan genom en dokumentkamera. Detta görs redan på flera skolor i Stockholms stad med gott resultat. Man kan även ha en gemensam anslagstavla (t ex Padlet) där alla elever kan fylla i sina lösningar som sedan kan visas upp, sorteras och diskuteras tillsammans i klassen. Även undersökningar i matematik kan med fördel genomföras med dynamiska programvaror som Geogebra.

Genom responssystem där svarsalternativ kan diskuteras anonymt i klassen möjliggör ikt även för att man ska kunna lyfta upp missuppfattningar utan att någon elev hängs ut. Ulrica ser detta som en stor fördel med användandet av ikt i matematikundervisningen:

- Jag ser att undervisningen i matematik kan bli mer öppen [genom ikt] och missuppfattningar och olika lösningar kan diskuteras mer.

Claes Johannesson

Concept cartoons, efterlängtat program nu i programbanken

Sen några dagar finns Concept Cartoons paketerat och klart att beställa via Serviceportalen till stadens datorer. Det är bara att be behörig beställare på sin skola så fixar det sig med några knapptryckningar. Matte och NO-paketen ligger ihop, så man får båda till sin dator.

Concept cartoons är ett bedömningsstöd och inspirationsmaterial i två delar för matematik respektive de naturorienterande ämnena i årskurs 1-9. Materialet bygger på teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. Meningen är att de ska väcka intresse, skapa diskussioner och stimulera naturvetenskapligt tänkande.

Läs mer på Programbanken

http://programbanken.stockholm.se/index.php/freeware/222

/Martin Misgeld via Redaktionen

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Viktigt och På Riktigt

Josef Sahlin och Martin Fernström är lärare från Årstaskolan i Stockholm. 2010 erhöll de Guldäpplet för sitt arbete med att integrera IKT i vardagen. De ställer frågan; Hur gör vi skolarbete Viktigt och På Riktigt? De strävar efter ett arbete med, för och av elever som är transparent, synligt och processfokuserat. De delar med sig tips, arbetssätt och förhållningssätt för att nå ett förändrat lärande.

Martin och Josef föreläser på SETT den 8 maj och handlar om att gå från ingenting – via någonting – till förmågan att nå allting genom bland annat bloggar, romanprojekt och processinriktad matematik. Istället för att jaga eller hinna ifatt läroplanen så fokuserar de på att konstruera så bra uppdrag att läroplanen kommer till dem! Kom du också!

Målgrupp:
Grundskolans tidigare år, Grundskolans senare år, Gymnasieskolan

Claes Johannesson

Med smarttelefonen i handen!

Vi fortsätter att lyfta fram lärare från Stockholm som kommer att hålla föreläsningar på SETT2014.

Sabine Louvet arbeter på Äppelviksskolan och är en av de unga lärarna – de som har växt upp i en tid då datorer och internet alltid har funnits. Den smarta telefonen är en del av hennes kropp. Den 8 maj kan du lyssna på henne.

– Att försöka leva sitt liv utan papper, hur går det till? Och blir det lättare om man praktiskt taget har vuxit upp framför skärmen?Dagens ungdomar verkar nästan vara födda med smarttelefonen i handen. Hur blir det för en lärare som själv ser den som sin förlängda arm?

För Sabine är teknik och digitala verktyg ett självklart inslag i hennes vardag. Hon kommer att tala om hur hon använder digitala verktyg i sitt dagliga arbete, dels för att underlätta för sig själv och dels i mötet med eleverna.

Sabine är matte- och NO-lärare på Äppelviksskolan och när hon inte stångas med bråkiga ekvationer eller försöker få metanserien att gå ihop med sin surfplatta så arbetar hon med matteprogrammet Kalkyl som kommer att sändas på UR i höst. Det händer också att hon spelar in nya avsnitt av podden ”Det Är Lärarnas Fel” med två av sina kollegor.

Claes Johannesson