Visar alla blogginlägg med kategorin:
Media

Planeringen pågår för fullt för SETT 2015!

 

SETT bild mindreFör fjärde året i rad anordnas SETT-mässan i Kista. Kistamässans lokaler står öppna 14 – 16 april 2015. SETT 2015 syftar till att bidra till ny kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte om hur modern teknik och nya pedagogiska arbetssätt kan bidra till skol- och förskoleutveckling.

Egen dag för förskolan
Konferensdelens tre temaområden är:
Demokrati 2.0, Kollegialt lärande och Post-IT. Förutom den allmänna konferensdelen finns som tidigare ett styrnings- och ledningsspår som pågår 14-15 april och riktar sig till skolledare, rektorer och förskolechefer. SETT 2015 kommer att genomföras under tre dagar. Den tredje dagen, 16 april, kommer huvuddelen av innehållet av konferensen att fokusera på förskolan och utvecklingen där.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har även i år en egen monter där bra exempel på det innovativa lärandet i stadens skolor och förskolor visas upp. Kan du, eller känner du någon som kan bidra till något på SETT 2015? Kontakta då Stockholm stads projektledare för SETT, Jonny Gullstrand
I konferensprogrammet för SETT 2015 bidrar Stockholms skolor och förskolor med 24 storföreläsningar!  En del av dessa föreläsningar kan du även lyssna till i en kortare version i vår monter (F:50).

Sett_allman_banner_250x240

Konferensbiljetterna är i stort sett slut (kan finnas kvar för den 16 april, samt för styrnings- och ledningsspåret). Om du vill besöka endast mässan så är de biljetterna gratis, men du måste registrera dig. Registrera dig då som mässbesökare!
Registrera dig här!

Som mässbesökare är du välkommen att ta del av de kortare föreläsningar (ca 20 min.) som kommer att hållas i utbildningsförvaltningens monter (F:50).
Vi planerar för 12 kortare föreläsningar per dag! Välkommen!

Programmet kommer att kommuniceras successivt på SETTs twitter (@sett2015) och på SETTs webbsida samt på SETTs Facebooksida.

/Sthlmisit

 

Stockholms stad och utbildningsförvaltningen är medarrangangörer till SETT 2015 tillsammans med Artexis, Rektorsakademien Utveckling och Lärarförbundet. Förra året besöktes mässan av totalt 8 900 besökare.

 

Internetdagarna 2014: Frågeställningar och framgångsfaktorer för digitaliseringen

Digitaliseringens möjligheter SE

I början av förra veckan arrangerade Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) sin årliga konferens i Stockholm, InternetdagarnaDigitalt engagemangom dagens möjligheter och framtidens utmaningar på internet.

Under två dagar fylldes Stockholm Waterfront med besökare som lyssnade till flera nationellt och internationellt kända föreläsare inom frågor som rör digitalisering, data och internet under 18 olika teman.

Om du var en av de som missade att ta dig till konferensen har du fortfarande chansen att lyssna på flera av de intressanta föreläsningarna på internetdagarnas webbsida.

Här kan du lyssna till flera av föreläsningarna från konfernesens två heldagar.

Lär dig nya knep i WordPress. Få insikter om de senaste nyheterna inom Öppendataöppna data. Låt dig inspireras av hur man sprider digitalt engagemang. Lär dig om viktiga säkerhetsfrågor kring internet och få en inblick i vilka möjligheter digitaliseringen   kan ge till välfärd.

Dessutom kan du lyssna till alla Keynote-sessioner:  här.

/Sthlmisit

Ny rapport om våra internetvanor år 2014!

I veckan kom SE:s årliga rapport på den svenska internetstatistiken, Svenskarna och Internet- 2014. Den visade hur användningen av it och internet ser ut i Sverige i olika åldrar. För att ge en snabb överblick på rapportens viktigaste nyheter om hur internetanvändningen och tillgången till datorer ser ut i skolan har vi sammanställt 6 sammanfattande punkter här:

Print

1.      Skillnaderna i användning av internet i hemmet och i skolan är stor. I hemmet används datorer ofta och regelbundet, i skolan uppger elever att de använder internet lika mycket för att göra skolarbete som för att göra annat. Elevernas it-användning består till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.

2.      Eleverna anser sig vara mindre kunniga om datorer än vid förra årets undersökning. En förklaring skulle kunna vara att elever använder mer mobila enheter än tidigare och att datorn inte är den enhet som används för att nå internet.

3.      Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedagogiskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare.

4.      Såväl elever som lärare har tillgång till fler datorer i skolan idag än för tre årsedan. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning.

5.      En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

6.      I undervisningen används digitala resurser som ett komplement till andra resurser och traditionella undervisningsresurser har fått en minskad betydelse i deras arbete de senaste tre åren. I det administrativa arbetet används digitala resurser främst i arbetet, det finns dock inte en entydig bild av ifall de digitala resurserna som används för administration är tidsbesparande.

 

Daglig användning av internet över tid

 

.SE:s rapporter Svenskarna och internet 2014 och Eleverna och Internet 2013 är inte de enda studierna av it-användande i Sverige och den svenska skolan. Skolverket genomförde en rapport på It-användnignen och It-kompetensen i skolan 2013 . Under 2011 genomförde EUN (European Schoolnet) och universitetet i Liège på uppdrag av EU-kommissionen en undersökning2 i 31 europeiska länder. Dessvärre blev det svenska deltagandet lågt vilket bidrog till låg validitet, men samtidigt bekräftas tendenserna i den undersökningen av den nu genomförda uppföljningen.

 

/Sthlmisit

 

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Medierådet vill öka digital etikett i skolan

MIKrummetMed ett digitalt lyft i skolan kommer också ett större behov av digital medvetenhet, ett slags vett och etikett. Enligt Skolverkets rapport It-användning och It-kompetens i skolan från 2013 upplever många pedagoger att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom flera   it-områden, framför allt inom förebyggande
av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg. Detta skiljer sig från Skolverkets förra rapport från år 2008, då pedagogerna upplevde störst behov av kompetensutveckling kring hanteringen av bild, film och ljud med hjälp av datorer.

Enligt Statens Medieråd har skolor ett särskilt ansvar att lyfta problemet med kränkande beteende i digitala kanaler, eftersom det pågår både under skoltid och på fritiden. I förra veckan initierade därför Statens medieråd en alldeles särskild dag för att uppmärksammar problemet: No hate-dagen (4:e november). 

Skärmavbild 2014-11-10 kl. 15.33.02

Syftet var att lyfta det växande problemet med kränkrningar på nätet genom att starta en digitalt demonstration för att sprida pedagogiskt material om hur man kan hantera näthat i skolan. Materialet vänder sig till pedagoger som vill engagera sina klasser i en diskussion kring dessa frågor.

Detta är en del av Medierådets satsning på Medie- och informationskunskap, MIK.

Läs mer om det här: Vad är MIK?