Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Stockholm delar och lär

16-Stockholm_webbStockholm är en av 20 kommuner som 20 kommuner deltar i programmet LEDA för smartare välfärd. Syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Fredagen den 21 oktober träffas samtliga kommuner i Stockholm och delar erfarenheter med varandra utifrån lyckade digitaliseringsprojekt. Charlotte Dingertz och Claes Johannesson kommer då att berätta om hur de två projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 på gymnasieskolan har arbetet tillsammans för att nå en ökad digital mognad och en ökad digital användning i Stockholm stads skolor.

De två projekten tog också fram en rapport som beskrev vilka framgångsfaktorer som fanns i skolor som ansåg sig ha lyckade satsningar med digitalisering.
Länk till rapporten: Framgångsfaktorer-för-digital-utveckling

/Claes Johannesson

Framgångsfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

I dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Skolplattformen får tydligt pedagogiskt fokus

Mattias Olsson

Idag kan du läsa om när min kollega Mattias Olsson berättar om hur vi arbetar med utvecklingen och införandet av Stockholms nya digitala skolplattform.

Mattias Olsson är en av de som projektleder arbetet med att utveckla en skräddarsydd skolplattform som är pedagogiskt anpassad och gemensam för samtliga kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad.

Skolplattformen kommer bestå av fem komponenter som införs vid olika tillfällen i olika skolformer, beroende på verksamheternas efterfrågan och leverantörernas förutsättningar.

Stora delar av skolplattformen kommer att finnas tillgänglig läsåret 2016/2017.

Mattias Olsson berättar bland annat om varför leveransplanen av de nya it-stöden kommer se ut som den gör och hur arbetet med att utveckla den nya skolplattformen har präglats av pedagogiska perspektiv.

Läs gärna intervjun med Mattias Olsson här!

Management by walking together

_DSC5395

Den 1 juli i år fick utbildningsförvaltningen en ny organisation och en ny avdelning, Utveckling och samordning, som har omkring hundratalet medarbetare. Nya och gamla enheter samsas i den nya avdelningen.

För mig som chef är det viktigt att de jag arbetar med känner att de har ett gemensamt ansvar för avdelningens arbete och att vi tillsammans arbetar för att ta till vara varandras kompetenser.

I managementlitteraturen brukar man tala om management by walking around, jag skulle istället vilja se mer av management by walking together, där vi tillsammans kan åstadkomma nytt och bryta upp gamla strukturer.

Under min tid som enhetschef för IKT-enheten fick jag med mig goda erfarenheter av att bygga nya strukturer och arbetsmiljöer genom nya arbetssätt. I arbetet med att åstadkomma ett digitalt lyft i skolan arbetar idag pedagoger och it-tekniker sida vid sida. Tidigare arbetade man på varsitt håll och hade ofta helt olika bilder av vilka behov som fanns.  I dag vågar jag påstå att förståelsen för varandras kompetenser ökat, men också effektiviserat arbetet i och med att missförstånd har kunnat undvikas.

För att bokstavligen illustrera mitt sätt att leda den nya avdelningens arbetssätt har jag bjudit in alla medarbetare till en ”Walk & Talk”. Det går till så att jag träffar medarbetare i grupper om 3-5 personer. Vi går en promenad tillsammans och diskuterar tre i förväg bestämda frågeställningar om hur vi vill arbeta som avdelning.

Walk and Talk är möten som ger nya insikter, men också namn på nya ansikten. När samtalet blir mer informellt blir hierarkier mindre viktiga. Förutom att vi får bättre kondition får vi ett tillfälle att lära känna varandra. Men det viktigaste är att vi nu har påbörjat en dialog om hur vi vill arbeta tillsammans.

Det är en bra början på ett gemensamt arbetssätt.

/Ann Hellenius

Chef för avdelningen Utveckling och samordning

 

 

 

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

Dags för nästa steg när alla elever har egen dator

Nu har samtliga elever i årskurs 1 och 2 i Stockholms kommunala gymnasieskolor fått tillgång till en egen dator. Samtidigt lösgörs skolornas befintliga enheter till de elever som går i årskurs 3, så vi kan med fog säga att i stort sett alla gymnasieelever i kommunala skolor nu har tillgång till en egen dator eller iPad som pedagogiskt redskap i undervisningen. Ett stort och viktigt projekt kan nu bockas av – vi har därmed säkrat att alla gymnasieelever har tillgång till en it-utrustning. Men vi är inte nöjda. Nästa steg, som vi arbetar parallellt med, handlar om att integrera it i skolarbetet.

Målet med de satsningar vi gör är att skolorna ska utvecklas ytterligare och attit blir ett naturligt redskap i lärandet och tillgängligt för alla. Ambitionen är att öka lusten att lära hos såväl lärare som elever och att arbetsformer, metoder och innehåll utvecklas. Dessutom ser vi fram emot att samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och vårdnadshavare stimuleras ytterligare.

För att ska kunna öka it-användningen i skolarbetet är det viktigt att hela tiden ha pedagogiken i fokus. Digitaliseringskommissionens betänkande som nyligen publicerades bekräftar det vi anat; att tillgången i svenska skolor är god, men att användningen av it-utrustning i skolarbetet är för låg. Varje gymnasieskola i Stockholms stads regi har därför som en del av 1:1-satsningen tagit fram en egen målbild och handlingsplan med stöd från projektet för att just arbeta med integration av it i undervisningen. Det är ett löpande arbete som nu påbörjats. Jag ser med spänning fram emot alla de goda exempel som kommer att uppmärksammas och delas vidare framöver.

Det som händer nu är att Stockholms stad under hösten 2013 och början av våren har genomfört en omfattande satsning för gymnasieskolor i egen regi: 9 186 gymnasieelever i 25 kommunala gymnasieskolor har fått en egen dator eller iPad.  De fristående skolorna får också del av satsningen men bestämmer själva hur de ska använda pengarna.

Rektorerna får inom ramen för denna 1:1-satsning stöd för att organisera och leda utvecklingen. Lärarna får möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens med stöd av digitala verktyg.

Inom ramen för it-strategi för ett bättre lärande i Stockholms stads skolor arbetar utbildningsförvaltningen med en rad åtgärder för att effektivisera och utveckla
både det administrativa och det pedagogiska it-stödet:

  • Verktyg för skattning av digital kompetens. Ett självskattningsverktyg för ökad it-mognad lanseras i skolorna i syfte att identifiera inom vilka it-områden behoven av förändring är som störst, både för skolan som helhet och för enskilda lärare.
  • Skolorna lyfter sig själva. Med hjälp av självskattningsverktyget får rektorerna en bild av vilka insatser som behövs för att höja skolans it-mognad. Verktyget kommer att vara utformat så att det blir enkelt att omvandla resultaten till konkreta handlingsplaner. Genomförandet ska vara en del av det ordinarie kvalitetsarbetet och följas upp av både lärare och rektorer.
  • Underlätta lärarnas arbetsbörda. Genomförandet av en gemensam skolplattform kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Till exempel genom att ersätta manuella rutiner med digitala stöd.
  • Ökad it-kompetens hos lärarna. I samband med 1:1-satsningen har varje skola med stöd av central förvaltning tagit fram sin egen handlingsplan som beskriver vad skolorna behöver göra när det gäller pedagogiska mål, kompetensutveckling och liknande. Rektorerna kommer också att få ett strategiskt stöd från den centrala förvaltningen för att kunna leda utvecklingen av it i skolan.
  • Integrera it i undervisningen. 1:1-satsningen gör det möjligt att planera undervisningen på ett helt annat sätt. Eleverna kan få ta del av underlag i förväg. Och undervisningen kan stödjas av video, bild, och annat informationsmaterial.

Det är viktigt att bära med sig att detta är ett långsiktigt arbete som börjar nu. Varje lärare förväntas att, utifrån sina förutsättningar, väva in it i sin undervisning med stöd från skolans ledning och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning. 1:1-projektet har redan genomfört en rad olika aktiviteter med syfte att inspirera och lyfta kompetensen kring it i undervisningen. I höstas genomfördes exempelvis särskilda studiedagar på temat digital undervisning.

Det finns en fortsatt utbildningsplan för 2014 på 1:1-temat riktat till både skolledare och lärare. Vi kommer bland annat att erbjuda samtliga arbetslag samt en skolbibliotekarie från varje skola biljetter till SETT-dagarna. Under SETT-dagarna kommer även utbildningsförvaltningens gymnasiechefer och rektorer från varje skola att delta i ”Ledningsspåret”, det vill säga seminarier direkt riktade till skolledningarna.

Vi ser fram emot ett spännande kommande arbete där utbildningsförvaltningen fortsätter att utveckla undervisningen med it som ett pedagogiskt verktyg – i samverkan mellan elever, lärare och skolledning.

Ann Hellenius
Tf Chef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad

Mer tid för undervisning med ny skolplattform

Ann Hellenius och PM Andersson besökte idag KSL och berättade bland annt om upphandlingen av Skolplattform Stockholm

Idag har jag och P-M Andersson, tidigare gymnasielärare och nu anställd på IKT-enheten på utbildningsförvaltningen för att arbeta med skolplattformen, besökt Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vi har berättat om Stockholm stads arbete med en ny skolplattform, framför allt om hur vi förberett upphandlingen och kravställningen av densamma. Engagemanget för och nyfikenheten kring dessa frågor är stort, det märks!

Arbetet med att skapa en skolplattform kommer att driva utvecklingen framåt och utmanar leverantörer att leverera ett systemstöd utifrån skolornas behov (detta systemstöd finns ännu inte på
leverantörsmarknaden). Stockholms stad går först ut i landet med denna omfattande kravställning som är baserad på över hundra förskollärares och lärares, vårdnadshavares, skolledares och elevers behov och påverkar därmed leverantörsmarknaden att gå i riktningen som möter skolornas behov.

I projektet Skolplattform Stockholm använde vi lite mer än ett år för att förbereda upphandlingarna. Vi involverade ett drygt hundratal förskollärare, lärare, rektorer och sakkunniga i förberedelsearbetet, bland annat genomförde vi ett 60-tal workshops där vi identifierade behov och krav. Vi frågade även elever och vårdnadshavare om vilka behov de såg för framtiden. Under hela upphandlingen har medarbetare från våra förskolor och skolor varit med i arbetet med att ta fram krav, men även utvärdera de anbud som inkommit. På detta sätt har vi på ett få en god förståelse för vilka behov och krav som är viktigast för verksamheten.

I februari i år var samtliga fem upphandlingar klara utan någon överprövning. Jag är rätt övertygad om att det gedigna förarbetet är en huvudorsak till det goda resultatet. Nästa steg, som vi arbetar med nu, är processen med det tekniska och det verksamhetsmässiga införandet.

När arbetet är klart ska skolplattformen bland annat bidra till att frigöra tid för lärare och skolledning som kan användas för att utveckla de pedagogiska processerna.

Skolplattformen kommer att effektivisera och minska förskollärares och lärares administrativa arbetsbörda i det vardagliga arbetet, både i och utanför lektionstillfället. Det innebär bland annat:

  • att pedagogerna erbjuds nya verktyg för att registrera frånvaro och närvaro, följa upp frånvaro och närvaro, meddela ogiltig frånvaro samt hantera frånvaroanmälan.
  • att verktyget elevdokumentation erbjuds, där kommer att finnas möjligheter att informera elever och föräldrar, hantera åtgärdsprogram, skriftliga individuella planer och registrera resultat från nationella prov och andra prov.
  • att plattformen bidrar till ett mobilt arbetssätt, både i tid och rum, men också möjliggör för pedagoger att i högre grad kunna dokumentera skolarbetet i bild och ljud.

Vi har ett omfattande arbete framför oss och det kommer att ta tid innan vi är klara. Men vi har nu tagit ett stort steg på vägen mot en ny skolplattform för Stockholms stads förskolor, skolor och vuxenutbildning.

Ann Hellenius
Tf Avdelningschef Tillhandarhållaravdelningen
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Kollegialt lärande för att för att förbättra elevernas resultat – PRIO Stockholm

Madelen Kling från Spånga gundskola, Ann Goliath Pillola och Lars Brandt berättar på SETT-mässan den 8 maj om projektet PRIO Stockholm som syftar till att främja resultatutvecklingen för eleverna genom att sätta fokus på kollegialt lärande.

Arbetet går ut på att kartlägga och analysera skolans struktur och nuläge för att hitta de vägar som leder till framgång.  Det gäller att få skolans personal tar initiativet vad det gäller skolans utveckling. Arbetet tar stöd i stadens befintliga it-tjänster.

Claes Johannesson

Skolledningen som förebilder

Vilka knep använder skolledningen för att implementera nya arbetssätt? På SETT-mässan den 8 maj ger skolledare från Sofia skola ger sin syn på hur de leder skolutvecklingsarbetet inom IT-området och de exemplifierar det genom sitt upplägg för Learnify som alla lärare just nu arbetar i Learnify. Hur blev det så?

Under åren har förutsättningarna för IT-utveckling förändrats många gånger. Nya verktyg har introducerats, IT-leverantörer har bytts ut, ekonomiska förutsättningar har förändrats. Hur förhåller man sig som skolledare i den verkligheten och hur entusiasmerar man lärarna till att våga, vilja och orka ta till sig nya verktyg?

Vilka är vi?
Elisabeth Sundström är förstelärare och leder Learnifysatsningen,
Peter Åkerberg är biträdande rektor med särskilt ansvar för IT-utveckling
Annika Hedås Falk är rektor på Sofia skola och Sofia Distans.

Sofia skola är en över hundra år gammal skola i på Söder i Stockholm. Genom åren har skolan deltagit i en mängd IT-projekt såsom ITiS, PIM och ASL och skolan startade på 90-talet en distansutbildning via nätet för elever i utlandet, Sofia Distans.

Claes Johannesson