Visar alla blogginlägg med kategorin:
Surfplattor och appar i skolan

SETT 2016: Surfplatta i undervisningen – Varför då? Hur då?

Lena och CamillaCamilla Askebäck Diaz och Lena Gällhagen föreläser på SETT 2016 om hur surfplattan kan användas i undervisningen. Camilla arbetar som förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan och Lena Gällhagen arbetar som processledare och IT-pedagog på utbildningsförvaltningens IKT-enhet. Tillsammans har de skrivit boken “Surfplatta i undervisningen” som kom ut i augusti 2015. Den vänder sig till lärare som  vill få inspiration att arbeta med surfplattor i sin undervisning, främst för åk 4-9.

Föreläsningens innehåll:
Vad är syftet med min aktivitet eller lektion? Kan verkligen det digitala förenkla, fördjupa och förgylla undervisning och lärande? Vad bör man tänka på som pedagog? Vilka verktyg och appar kan underlätta, strukturera och förbättra lärandet och undervisningens kvalitet?

Camilla och Lena tar avstamp i forskning om lärande och ger sedan en mängd inspirerande exempel på konkret undervisning. Du träffar dem på SETT den 27 april.

/Claes Johannesson

Planeringen pågår för fullt för SETT 2015!

 

SETT bild mindreFör fjärde året i rad anordnas SETT-mässan i Kista. Kistamässans lokaler står öppna 14 – 16 april 2015. SETT 2015 syftar till att bidra till ny kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte om hur modern teknik och nya pedagogiska arbetssätt kan bidra till skol- och förskoleutveckling.

Egen dag för förskolan
Konferensdelens tre temaområden är:
Demokrati 2.0, Kollegialt lärande och Post-IT. Förutom den allmänna konferensdelen finns som tidigare ett styrnings- och ledningsspår som pågår 14-15 april och riktar sig till skolledare, rektorer och förskolechefer. SETT 2015 kommer att genomföras under tre dagar. Den tredje dagen, 16 april, kommer huvuddelen av innehållet av konferensen att fokusera på förskolan och utvecklingen där.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har även i år en egen monter där bra exempel på det innovativa lärandet i stadens skolor och förskolor visas upp. Kan du, eller känner du någon som kan bidra till något på SETT 2015? Kontakta då Stockholm stads projektledare för SETT, Jonny Gullstrand
I konferensprogrammet för SETT 2015 bidrar Stockholms skolor och förskolor med 24 storföreläsningar!  En del av dessa föreläsningar kan du även lyssna till i en kortare version i vår monter (F:50).

Sett_allman_banner_250x240

Konferensbiljetterna är i stort sett slut (kan finnas kvar för den 16 april, samt för styrnings- och ledningsspåret). Om du vill besöka endast mässan så är de biljetterna gratis, men du måste registrera dig. Registrera dig då som mässbesökare!
Registrera dig här!

Som mässbesökare är du välkommen att ta del av de kortare föreläsningar (ca 20 min.) som kommer att hållas i utbildningsförvaltningens monter (F:50).
Vi planerar för 12 kortare föreläsningar per dag! Välkommen!

Programmet kommer att kommuniceras successivt på SETTs twitter (@sett2015) och på SETTs webbsida samt på SETTs Facebooksida.

/Sthlmisit

 

Stockholms stad och utbildningsförvaltningen är medarrangangörer till SETT 2015 tillsammans med Artexis, Rektorsakademien Utveckling och Lärarförbundet. Förra året besöktes mässan av totalt 8 900 besökare.

 

Ny rapport om våra internetvanor år 2014!

I veckan kom SE:s årliga rapport på den svenska internetstatistiken, Svenskarna och Internet- 2014. Den visade hur användningen av it och internet ser ut i Sverige i olika åldrar. För att ge en snabb överblick på rapportens viktigaste nyheter om hur internetanvändningen och tillgången till datorer ser ut i skolan har vi sammanställt 6 sammanfattande punkter här:

Print

1.      Skillnaderna i användning av internet i hemmet och i skolan är stor. I hemmet används datorer ofta och regelbundet, i skolan uppger elever att de använder internet lika mycket för att göra skolarbete som för att göra annat. Elevernas it-användning består till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.

2.      Eleverna anser sig vara mindre kunniga om datorer än vid förra årets undersökning. En förklaring skulle kunna vara att elever använder mer mobila enheter än tidigare och att datorn inte är den enhet som används för att nå internet.

3.      Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedagogiskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare.

4.      Såväl elever som lärare har tillgång till fler datorer i skolan idag än för tre årsedan. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning.

5.      En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

6.      I undervisningen används digitala resurser som ett komplement till andra resurser och traditionella undervisningsresurser har fått en minskad betydelse i deras arbete de senaste tre åren. I det administrativa arbetet används digitala resurser främst i arbetet, det finns dock inte en entydig bild av ifall de digitala resurserna som används för administration är tidsbesparande.

 

Daglig användning av internet över tid

 

.SE:s rapporter Svenskarna och internet 2014 och Eleverna och Internet 2013 är inte de enda studierna av it-användande i Sverige och den svenska skolan. Skolverket genomförde en rapport på It-användnignen och It-kompetensen i skolan 2013 . Under 2011 genomförde EUN (European Schoolnet) och universitetet i Liège på uppdrag av EU-kommissionen en undersökning2 i 31 europeiska länder. Dessvärre blev det svenska deltagandet lågt vilket bidrog till låg validitet, men samtidigt bekräftas tendenserna i den undersökningen av den nu genomförda uppföljningen.

 

/Sthlmisit

 

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

”Nya sätt att lära i digitala lärmiljöer”

Susanne KjällanderSthlmisit har träffat forskaren Susanne Kjällander, en av talarna på Skolforum, som arrangerades under vecka 44. För henne är det digitala lärandet inte någon guldkant på skolarbetet , utan ett helt nytt kunskapsområde.

Susanne Kjällander är fil.dr på avdelningen för förskoledidaktik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har forskat på elevers lärande med hjälp av datorer.

När vi träffas har hon just varit på seminarium hos Vinnova där man nyligen satsat 14 miljoner kronor på forskning som bidrar till it och innovationer för skolan. Veckan innan dess var hon på halvdagsseminarium på Skolverket för att tala om 1:1-satsningars effekt på lärande. Hon ser positivt på det stora intresset för it-frågor för förskolan och skolan, då det är många frågor som hon tror att man behöver diskutera. Men hon vill inte bli betraktad som en onyanserad förespråkare för it i förskola och skola.

– Nej, jag ser mig nästan som en av de mer kritiska rösterna. Jag tror att det är viktigt att sätta it i det digitala lärandets kontext. Det är också viktigt att föra en medveten diskussion kring pedagogernas roll. På nittiotalet bar många på en oro om att it skulle göra så att läraren inte skulle behövas. Idag vet man att pedagogen spelar en nyckelroll för att nå framgång i 1:1-satsningar.

Susanne Kjällander berättar att hon började forska samtidigt som hon studerade vid lärarhögskolan. Det var under en tid då internet var helt nytt i skolan. Kunskapen om hur barns lärande förändras när de arbetar med digitala lärresurser var begränsad.

I sin avhandling kom hon fram till att en betydande del av elevers lärande blir osynligt i den digitala lärmiljön. Behovet av att kunna förstå, hantera och använda ny teknik för med sig nya kunskaper och nya möjligheter att uttrycka sig. Men bedömningsprocesserna utgår fortfarande från traditionella idéer om vad vi behöver lära oss.

– Eleverna lär sig och visar allt oftare sina kunskaper i uttryckssätt som bilder, layout, ljud och animeringar snarare än i skrivna texter. De lägger ner en massa tid på att få designen att spegla det de skriver. Eftersom skolan ofta fokuserar på text så värderas inte den här typen av kunskap, vilket gör att en stor del av elevernas lärande förbises.

När nya läroplanen för förskolan respektive den för skolan kom var det många pedagoger som jublade. Men där står det inget om digitalt lärande, något hon tror kommer bli nödvändigt. I ett projekt som gick under namnet ”Appknapp” har Susanne Kjällander även studerat digitala lärmiljöer i förskolan för att ta reda på hur läsplattorna används där.

– I de förskolor jag studerade använde pedagogerna plattorna till att söka information och dokumentera verksamheten i bild och film. Barnen lekte med appar som de vuxna valt ut och laddat ner. Ju mer förskollärarna kunde, desto mer lämnade de över plattorna till barnen. Men de lät aldrig barnen leka ensamma med plattorna, säger Susanne Kjällander.

Hon upptäckte också att plattorna främjade samarbetet mellan barnen. En treåring kunde exempelvis göra film tillsammans med en ettåring om en dag i ett gosedjurs liv. Ofta hittade barnen på egna lekar eller användningsområden med plattan.

– En stor fördel som jag kan se med digitala verktyg i förskolan är att barnens kreativitet lyfts fram. De får vara medverkande på ett helt nytt sätt. De kan till exempel med hjälp av filmens språk berätta en berättelse, även om de inte har lärt sig skriva eller tala ännu.

Men Susanne Kjällander ser även en del fallgropar med digitala lärresurser. De vanligaste baksidorna handlar om pedagogernas bristande planeringstid, resurser och digitala kompetens.

– Idag drivs utvecklingen av it-användningen i skolan framför allt ett antal eldsjälar som provar och testar olika verktyg. Tyvärr är det på flera håll dålig samverkan pedagoger emellan för att hitta bra appar. Det skulle behövas arbetslag som kan samarbeta kring att värdera olika digitala lärresurser, säger Susanne Kjällander.

I skolan ser det annorlunda ut. I hennes senaste bok En dator per elev tar hon upp hur elever lär sig när de har var sin dator i klassrummet. Hennes forskning visar också att den pedagogiska dokumentationen påverkas på olika sätt när man använder läsplatta istället för en dator. När varje elev har en dator har pedagogen en helt annan roll och får ibland svårt för att kunna möta eleven med stöd i bedömningskriterier.

– För pedagogerna finns det idag inget stöd i styrdokumenten för hur de ska möta upp bedömningen i det digitala skapandet. Det gör att många kunskaper som eleverna tillskansar sig i det digitala lärandet inte bedöms idag.

I framtiden tror Susanne Kjällander att det kommer bli viktigt att kunna hantera kommunikation med bild, ljud och video. Hon har också sett att det finns initiativ som vill ta in det digitala lärandet i kriterier och kunskapskrav.

– Den här typen av kunskaper betraktas fortfarande lite som en guldkant på skolarbetet, istället för att man ser det som faktiska kunskaper som värderas högt i arbetslivet idag. 

 

FAKTA: Susanne Kjällander

Namn: Susanne Mary Kjällander

Ålder: 38

Familj: Maken Fredrik och barnen, Maximus och Daisy.

Utbildning: Grundskollärarexamen-00, magisterexamen-02, doktorsexamen-11

Jobbar som: Universitetslärare, forskare, föreläsare och författare.

Senaste publicering: ”Preeschooler’s creative transformation of didactic design”, Designs for Learning, Vol. 7. Nr. 1, Kjällander & Moinian, (2014) Available at: www.designsforlearning.nu

 

Låt oss kunskapsdela i kollegial anda

Jan Holmquist

1:1-projektet inom gymnasieskolan har nu gått in i en ny fas som tydligt tar sikte på vårt huvuduppdrag som är lärande. Under augusti och september  har nästan alla gymnasieskolor tagit tempen på sin it-mognad genom att göra  en självskattning utifrån den modell som tagits fram av utbildningsförvaltningen i samverkan med flera partners.

Självskattningen sker på lärar-, arbetslags- och skolenhetsnivå och ska ge underlag till en handlingsplan som rektor tillsammans med sina medarbetare fastställer för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Gymnasieledningen följer detta arbete med största intresse. I samband med höstens resultatdialoger kommer varje skolenhets digitala status och handlingsplan att redovisas och diskuteras både på gymnasiechefs- och gymnasiedirektörsnivå.

Den 5 oktober fick jag en preliminär och övergripande återrapportering av resultaten från självskattningen inom gymnasieskolan. Det finns några intressanta iakttagelser att redovisa.

Det är glädjande att skolorna generellt sett upplever att infrastrukturen för it, både tillgång på och flexibilitet i användningen, är god. Två områden som får sämre betyg är kunskapsdelning av digital kompetens och fortbildning inom digital kompetens. Inom projektet är det bland annat dessa två områden som vi försöker att utveckla särskilt. I en så stor organisation som vår finns mycket kompetens och kunnande inom ”husets” väggar. Utmaningen är hur vi ska bli ännu bättre på att dela våra kunskaper, färdigheter och erfarenheter på ett systematiskt sätt.  Syftet är att bli ännu bättre i mötet med våra elever. Den digitala utvecklingen ger oss nya möjligheter, men det krävs att vi är nyfikna på vad andra gör och kan, öppna med det jag själv gör och kan, kort sagt ser det kollegiala lärandet som en möjlighet till personlig och kollektiv utveckling.

Genom bland annat Skolporten försöker jag hålla mig uppdaterad kring det som kan kopplas till digitalt lärande. Främst för att vi i Stockholm genomför de kanske mest omfattande digitala skolprojekten på huvudmannanivå någonsin. Vår ambition är att dessa ska innebära att nya sätt att lära och kunskapsdela utvecklas i en kollegial kontext med målet att elevernas måluppfyllelse ska öka.

Ann-Katrin Perselli, Mittuniversitetet, disputerade nyligen med avhandlingen Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i skolan.

I avhandlingen var det särskilt en iakttagelse som jag funderat vidare på; vilka förutsättningar som egentligen råder ute på skolorna kring kollegialt lärande, viljan till öppenhet och att dela med sig. Vi bör vara medvetna om att den undervisningskultur som har varit rådande i ”skolans värld” i hög grad präglats av autonomi och i lägre grad av samverkan kring undervisningsuppdraget.

När vi nu går in i en digitaliserad undervisnings- och lärandemiljö är samverkan och kunskapsdelning självklara och nödvändiga förhållningssätt för att uppnå likvärdighet, kvalitet och effektivitet. I det fortsatta arbetet mot en skolmiljö präglad av digitaliserat lärande måste vi med ödmjukhet och varsamhet men också med tydlighet och målmedvetenhet beakta detta faktum.

Jan Holmquist

Gymnasiedirektör, Stockholms stad

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen

Vad säger svensk forskning om 1:1-satsningar?

Länge var studier om vilka effekter som digitala verktyg och arbetssätt har för lärande och skolarbete en bristvara. Idag finns det flera svenska forskare inom pedagogik som studerar resultat och effekter av it i skolan. Forskarna har idag en tydligare bild av digitaliseringens betydelse för utbildning och lärande.

liten Kjällander

I förra veckan var tre av Sveriges ledande forskare inom pedagogik och it i skolan inbjudna till ett halvdagsseminarium som arrangeras av Skolverket i Stockholm.  I ett samtal modererat av Peter Karlberg från Skolverket och Peter Becker från DIU (Dator i Utbildningen) berättade Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander om vad deras studier visar för bild av satsningarna på 1:1 i förskolan och skolan.

Deras studier visade på spännande resultat från användningen av it i skolan. En av de viktigaste lärdomarna de har kunnat bidra med är den avgörande roll som pedagogik och didaktik har för att 1:1 ska underlätta och utveckla bättre lärande i undervisningen. liten Grönlund

Kjällander pekar bland annat på att utforskande och samarbete är två områden där surfplattan kan påverka och utveckla verksamheten i förskolan. Grönlund presenterade resultat som visar att en genomtänkt metod och planerade arbetssätt med IT ökar elevers kunskaper och kan stärka lärarollen. Fleichers forskning visade att eleverna upplever att de får mer tid av lärarna och bättre respons i arbetet med 1:1.

Skolverkets halvdagsseminarium riktade sig främst till de som arbetar med 1:1-satsningar- såsom utvecklingsledare, it-strateger, chefer och skolledare- men berörde också viktiga frågor kring undervisning och pedagogens roll i 1:1. liten Fleischer

För den intresserade går det även att ta del av halvdagsseminariet via streaming här.

/Sthlmisit

 

 

 

Skolplattformen får tydligt pedagogiskt fokus

Mattias Olsson

Idag kan du läsa om när min kollega Mattias Olsson berättar om hur vi arbetar med utvecklingen och införandet av Stockholms nya digitala skolplattform.

Mattias Olsson är en av de som projektleder arbetet med att utveckla en skräddarsydd skolplattform som är pedagogiskt anpassad och gemensam för samtliga kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad.

Skolplattformen kommer bestå av fem komponenter som införs vid olika tillfällen i olika skolformer, beroende på verksamheternas efterfrågan och leverantörernas förutsättningar.

Stora delar av skolplattformen kommer att finnas tillgänglig läsåret 2016/2017.

Mattias Olsson berättar bland annat om varför leveransplanen av de nya it-stöden kommer se ut som den gör och hur arbetet med att utveckla den nya skolplattformen har präglats av pedagogiska perspektiv.

Läs gärna intervjun med Mattias Olsson här!

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning