Succé för Stockholms monter på SETT 2016

Under SETTs första dag var det högt tempo i Stockholms monter. Det berodde bland annat på att besökarna fick möjlighet att prova på konkreta aktiviter. Att löda fast lysdioder på ett hjärta och få dem att lysa var mycket populärt.

Barn-loder

Många ville testa att löda och skapa sitt eget blinkande hjärta. Under de tre dagarna har det lötts 469 st hjärtan på Makerbordet. Om man räknar i snitt 15 minuter till varje lödning så blir cirka 117 timmar.

Hjarta

Hjärtat slår för Stockholm.

Gunilla-och-Jan

Även Stockholms gymnasiedirektör Jan Holmqvist passade på att löda, ivrigt påhejad av Gunilla Larsson.

Invignig

SETT 2016 invigdes av Lärarförbundets ordförande i Stockholm Johan Törnroth, tillsammans med Stockholms grundskoledirektör Inger Pripp. Fredrik Svensson från RAU tittade på.

Jessica

Jessica Rendert Forsberg, Slättgårdsskolan var en fena på att löda.

Text och foto: Claes Johannesson

- Vi utvecklar skolan och individen genom lärandegrupper

Bandhagens-skola_webbPå Bandhagens skola utvecklar lärarna sin kompetens genom att arbeta i lärandegrupper, fr.v: Helle Holstein, Maria Husak, Morgan Dahlgren, Ylva Madeling Milenkovic.

Maria Husak arbetar som förstelärare inom NO och teknik i årskurs fyra på Bandhagens skola. Hon är en del av skolans utvecklingsgrupp som driver lärandegrupper inom IKT på skolan.

Ett viktigt fokusområde på Bandhagens skola har varit att hitta mötesforum för det kollegiala lärandet. Detta har skett inom ramen för PRIO och varit förstelärarnas/utvecklingsgruppens ansvar. De utvecklade därför en egen modell utifrån TLC (Teacher Learning Communities) som de kallar lärandegrupper. I lärandegrupperna blandas lärare från olika stadier och ämnen för att arbeta utifrån ett fokusområde.

I de handlingsplaner som arbetslagen på Bandhagens skola tog fram genom Verktyg för självskattning var efterfrågan på fortbildningen inom digitala verktyg tydlig. När skolan skulle välja fokusområde för lärandegrupperna passade man därför på och valde att fokusera på kollegialt lärande inom IKT.

”Arbetslagens handlingsplaner visade att det inte var fler kurser som efterfrågades utan att lärarna ville få del av den kunskap som redan finns på skolan. I och med att det ofta pågår många projekt samtidigt i skolan så kände vi att det var viktigt att ha ett fokusområde som inte låg utöver det vi redan gör utan integreras i något pågående, därför valde vi IKT som fokusområde. Om man förväntar sig att vi ska tänka, tycka till och göra något bra inom ett område måste vi få tid till det.”

Lärandegrupperna träffas fyra gånger under vårterminen för att utveckla det kollegiala lärandet och sin digitala mognad. Träffarna följer ett bestämt mönster för att uppmuntra kunskapsdelning:

  1. Varje person funderar tyst på sitt nuläge inom det bestämda området. Vad kan man idag och vad är man osäker på?
  2. Gruppen tar en runda där alla får berätta om sitt nuläge och ge tips till varandra.
  3. Varje person formulerar ett individuellt utvecklingsområde baserat på sin egen nivå och ambition.
  4. Alla delar med sig av sina utvecklingsområden till gruppen som ger tips och råd för hur man ska utvecklas. Utvecklingsområdet konkretiseras i ett åtagande (t ex att testa en viss app, funktion på Smartboarden eller sätt att redovisa) som man ska utföra till nästa möte med lärandegruppen. Vid nästa möte börjar man med att dela med sig av hur det gick med åttagandet och följer sedan samma mönster som tidigare.

”Det är fantastiskt bra att formulera individuella åtaganden i och med att allas förutsättningar är så olika. Det är så lätt att säga ”det här vill jag bli bättre på” men så rinner det ut i sanden. Detta kan motverkas genom att man skriver ner sitt åtagande och det faktiskt följs upp. I och med att man väljer sitt åtagande själv blir det kopplat till sin egen undervisning och därför mer angeläget.”

Första mötet handlade om IKT-användningen mer generellt och sen har man valt specifika teman inom IKT och under våren har man på Bandhagen valt att arbeta med användandet av Smartboards och iPads. Även om man pratar om olika verktyg ligger fokus hela tiden på hur man använder dem för att faktiskt lyfta undervisningen och höja engagemanget hos eleverna.

”Skolan har medvetet valt att satsa på digital utrustning och vi har en bra tillgång på skolan, vi ser det som en självklarhet och skyldighet att använda den där det gör nytta för eleverna. IKT ger ofta fler möjligheter att engagera eleverna, fler sätt att lära, nya möjligheter att redovisa kunskap och användandet är ofta är lustfyllt för eleverna. I vårt uppdrag enligt LGR 11 ingår att eleven ska bli en kompetent användare av digitala verktyg och då måste vi ge dem möjlighet till det.”

Claes Johannesson

Dags för SETT 2016

IMG_1390_webbI fem år har Stockholm stad varit medarrangörer till SETT-mässan. Den 26-28 april är det dags igen. Under åren har flera innovativa lärare visat upp sitt arbete på mässan antingen i de semiarier som erbjuds eller i stadens egen monter. Så även i år. Bland seminarieföreläsarna hittar ni följande stockholmslärare:

  • Pål Luthman, ISS-gymnasiet – Spela skolan – spelmekaniska principer i praktiken
  • Kalle Larsson, Blackebergs gy – Effektivare återkoppling med hjälp av digitala verktyg
  • Camilla Askebäck Diaz, Södermalmsskolan och Lena Gällhagen – Surfplatta i undervisningen – Varför då? Hur då?
  • Karin Källander och Sara Lindqvist – Ipad som stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter
  • Inger Westin och Camilla Liljedahl – Den flerspråkiga paddan
  • Josef Sahlin, Årstaskolan – Vad innebär riktigt.se
  • Martin Fernström, Årstaskolan – Konsten att skapa riktiga uppgifter
  • Lotta Bolin, Årstaskolan – På riktigt
  • Claes Johannesson och Charlotte Dingertz – Självskattningar ja – men vad händer sen?

I seminarieprogrammet ser ni när de föreläser: http://www.settdagarna.se/Konferens/Schema

I Stockholms monter sker också ett stort antal öppna föreläsningar under de tre dagarna. Kom och lyssna på någon av dem eller bara snacka digitalisering med oss.

Föreläsningsprogrammet i Stockholms monter finns här: http://intranat.stockholm.se/PageFiles/40691/Monterschema%20SETT%202016_160415.pdf

I montern finns också ett Maker-bord – Urläckert! Kom och kolla in alla aktiviteter. Löd kretskort, testa ledande lera, göra ett fruktpiano. Minidatorn Raspberry Pi demonstreras. Med hjälp av en Green Screen placerar vi dig på toppen av Globen!

Delta i robottävlingen, där utmaningen är att ta sig mellan olika länder med minst antal kommandon. Och så mycket mycket mer….

Vi ses på SETT i Stockholms monter
Claes Johannesson

Vi delade våra digitala erfarenheter på EdCamp

Edcamp_webb800

I veckan träffades 80 pedagoger på Södermalmsskolan för att delta i en EdCamp. Du kanske inte vet vad en EdCamp är? Det är en ”knytkonferens” där deltagarna själva bestämmer vad de vill diskutera inom ett övergripande ämne. Det är ett ypperligt tillfälle att praktisera det kollegiala arbetet

Camilla Askebäck Diaz, som arrangerade EdCampen hade bestämt att det övergripande området för denna EdCamp var IKT-frågor. Själva EdCampen bestod av två pass om cirka 45 minuter var. För respektive pass fanns det möjlighet ”anmäla” olika samtalsämnen och det var först till kvarn… som gällde. Under kvällen blev det 14 olika samtalsämnen uppdelade på två pass där deltagarna själva valde vilka pass de önskar delta i.

Följande 14 samtalsämnen diskuterades
– Kompensatoriska hjälpmedel
– IKT och nyanlända elever
– Formativ bedömning med digitala hjälpmedel
– Möjligheter och idéer med Googles produkter
– 1:1-implementering med iPads
– Hur väljer vi ut pedagogiska appar
– Ämnesintegrerade projekt
– Gemensam IKT-satsning på skolan?
– Spara säkert via molntjänster
– Office 365 och OneNote – möjligheter och idéer
– Programmering
– Hur skapa gemensamma elevexempel för en likvärdig bedömning
– Hur använda iMovie i min undervisning?
– Flippat klassrum

I en EdCamp är det viktigt att deltagarna själva är inställda på att diskutera och dela sina erfarenheter inom olika områden. Eftersom man kan byta grupp när man vill under kvällen hann jag med att besöka fyra olika grupper. Den första gruppen jag besökte diskuterade hur digitaliseringen kan användas i formativ bedömning. Det handlade bland annat om hur Office 365 och Google Docs används. Inom vilka system får man en bra överblick och hur det går att dela dokument med elever, vårdnadshavare eller lärare?

Nästa grupp var helt inne i en diskussion om hur en ”greenscreen” används på bästa sätt. För er som inte vet vad en greenscreen är så är det en grön vägg. Om man filmar en elev med en greenscreen som bakgrund kan man sedan lägga in en annan bakgrund i filmen och då ser det ut som om eleven befinner sig där. Det kan t ex vara på månen eller i antikens Grekland. I gruppen diskuterades också hur man bedömer elever som redovisar sitt arbete på ett nytt eller annorlunda sätt. På vilket sätt påverkar ”de tekniska finesserna” lärarens förmåga att göra en rättvis bedömning?

Den tredje gruppen var inne i en intensiv diskussion om hur en skola ska resonera när det gäller vilka appar som lärare och elever på en skola bör/ska använda. Det handlade främst om hur vi förhåller vi oss till basappar, som vi vill att samtlig pedagogisk personal ska använda? – Vi måste låta det ta lite längre tid för viss personal? – Det måste finnas tid för frågor och det måste finnas någon personalen kan ställa fråga till och få stöd av.

Avslutningsvis besökte jag en grupp där man diskuterade hur vi når all personal på en skola när det gäller förändringsarbete genom ökad digitalisering? Tiden var för kort för att komma fram till en enad lösning men några av de synpunkter som kom fram var:
– Vi måste komma bort ifrån teknikstrulet, dvs nå den digitala nivå där man inte alltid behöver hjälp av en it-tekniker när något gått snett utan att man klarar av att lösa detta på egen hand.
– Förändringsarbete måste genomföras med ”låga trösklar” och inte med alltför stora förändringar på en gång. Fokus måste ligga på nyttan och effekten snarare än på system och appar.
– En skola där det finns en tydlig vision och där personalen vet vart skolan är på väg och varför IKT ska användas har lättare att bedriva ett förändringasarbete.
-När nya saker ska introduceras, börja med en liten del av skolan och utvärdera arbetet. Det blir lättare att få med den stora gruppen när de ser de positiva effekterna.

Claes Johannesson
Text och foto

Biblioteket ska vara angeläget – inte bara ett rum med böcker

sofiaSofia Malmberg arbetar sedan 2004 som bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. Sofias ansvar som bibliotekarie innebär, förutom att driva den fysiska biblioteksverksamheten, att fylla en pedagogisk funktion på skolan bland annat i arbetet med MIK (medie- och informationskunnighet).

För att få in flera perspektiv och positioner i undervisningen arbetar Sofia Malmberg gärna med projekt. I sin roll som bibliotekarie ingår IKT som en naturlig del i flödet av all information. Det är viktigt att eleverna förstår vad som är fakta och vad som inte är fakta när de sorterar och sållar i sina flöden. Därför är det viktigt att kontinuerligt diskutera MIK-frågor med eleverna. Då arbetar gärna Sofia med storytelling för att utifrån en historia diskutera källkritiska frågor och skapa en diskussion kring aspekter som eleverna inte tänkt på innan.

- Jag vill att källkritiken blir både spännande och rolig. Om man kan hitta en humoristisk historia blir det lättare för eleverna att komma ihåg momentet och man kan hänvisa till den historien senare, säger Sofia.

Oavsett om vi vill eller inte är IKT en allt större del av vår vardag. Vi förväntas kunna söka information på nätet och därmed måste vi även kunna värdera och ta ställning till den. Sofia menar att det ytterst är lärarens ansvar att diskutera källkritik och nätetikett men att hon som bibliotekarie också har ett stort ansvar.

- Som pedagoger måste vi hantera det stora flöde av information som finns och få in det källkritiska perspektivet – även på sociala medier. Vi måste prata om vad som är okej att dela och att allt man lägger ut finns kvar. Vill jag verkligen att den där bilden som jag tycker är rolig nu ska finnas där när jag söker jobb om 10 år? Samma sak gäller med nätmobbning. Skolans uppdrag är att träna de här färdigheterna och få eleverna att reflektera över detta.

Överlag tycker Sofia att elevernas respons på MIK-undervisningen har varit positivt. Som bibliotekarie väljer hon ibland andra perspektiv och arbetar annorlunda än hur lärarna arbetar, vilket eleverna tycker är spännande. De lektioner som hon haft inom området har också möts av positiva reaktioner från elevernas föräldrar som tycker att det är viktigt att deras barn diskuterar ämnet.

På frågan om hur hennes intresse för att arbeta direkt med eleverna kring bland annat IKT svarar Sofia:

”Jag vill att biblioteket ska vara angeläget för eleverna och spela roll både i och utanför undervisningen – inte bara vara ett rum med böcker. Jag vill vara med där det händer och göra alla häftiga grejer som man kan göra som lärare. Som bibliotekarie kan jag dessutom skapa en relation med elever som bara är positiv då jag inte ägnar mig åt bedömning. Att få vara delaktig i den kreativa process som uppstår i elevernas huvud ör obetalbart. När eleven för resonemanget till en högre nivå och ställer frågor man inte direkt kan svara på är det jättehäftigt och man vet att det varit en lyckad lektion”

Vill du läsa mer om Sofia och hur man kan arbeta som skolbibliotekarie så driver hon en blogg på http://skolvarlden.se/bloggar/sofia-malmberg.

Sofia har även skrivit två böcker om hur man kan arbeta pedagogiskt som bibliotekarie: ”Bibliotekarien som medpedagog” – Eller: Varför sitter det ingen i lånedisken?” och ”Happenings som arbetsmetod – Eller: Kom, vi drar till bibblan!”.

Claes Johannesson

Guldtrappan på besök hos utbildningsförvaltningen

Förra veckan hade vi nöjet att få ta emot representanter från Guldtrappan och presentera utbildningsförvaltningens arbete med att främja digitalt lärande.

Under en intensiv heldag genomfördes intervjuer med ett flertal representanter från utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Dagen inleddes av Ann Hellenius, it-direktör i staden, som beskrev stadens vision, strategi och plan för digital skolutveckling.

Förmiddagen fortsatte med presentationer om digitalt förändringsarbete med bland annat representanter från projekten 1:1 2016 och Verktyg för självskattning. Därefter beskrev utbildningsdirektör Tony Mufic, gymnasiedirektör Jan Holmquist och grundskoledirektör Inger Pripp det pedagogiska ledarskapet och vikten av styrning för att främja digitalt lärande.

Efter lunch presenterades pedagogiska erfarenheter, framgångsfaktorer till digital utveckling och digitala lärresurser av bland annat Medioteket, lärare och rektor från Kista grundskola samt Stockholmskällan. Även utbildningsförvaltningens arbete för att nå ut till samtliga skolor, lärare och elever inom Stockholm stad beskrevs. Dagen rundades av med att representanter från utbildningsförvaltningens IKT-enhet presenterade det stora arbete som genomförs för att säkerställa stadens digitala infrastruktur.

Det var väldigt roligt att under en heldag få presentera och diskutera den stora mängd aktiviteter som utbildningsförvaltningen driver för att främja ett framgångsrikt digitalt lärande. Jag vill passa på att tacka alla som deltog och bidrog till denna lyckade dag tillsammans med Guldtrappan.

Charlotte Dingertz

Framgångsfaktorer till digital utveckling bland stadens skolor

I dagarna har projekt 1:1 2016 och projekt Verktyg för självskattning avslutat en grundlig analys för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. För att kartlägga dessa framgångsfaktorer har en serie intervjuer genomförts med 67 personer från fem grundskolor och fem gymnasieskolor i Stockholms stad. 

Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation samt kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats. Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling:

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektors stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring ikt saknas proriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring ikt i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan antingen ägas av rektor, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt. I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas för att öka kunskapen om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan även ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.

Samtliga framgångsfaktorer och rapporten i sin helhet hittar ni här

Charlotte Dingertz

Film om självskattningen

Film självsskattning

Pedagog Stockholm har besökt tre gymnasieskolor i staden och intervjuat skolledningar och lärare för att diskutera nyttan av självskattningen för att öka den digitala mognaden. I intervjuerna lyfts verktyget fram som ett hjälpmedel för att identifiera utvecklingsområden, hitta nya verktyg samt att skräddarsy kompetensutveckling och förbättringsåtgärder.

”Läraren blir mer medveten om sin egen digitala utveckling och får förutsättningar för att utvecklas och bli duktigare på digitala verktyg”
Aziza Ali, lärare på Sprintgymnasiet.

Arbetssättet med självskattningen har skapat engagemang kring den digitala utvecklingen då lärarna själva har kartlagt sina behov. Den fina utveckling som flera av gymnasieskolorna visade mellan första och andra skattningen ökade dessutom lärarnas självförtroende och motivation i att lära sig mer om digitala verktyg.

”Självskattningen fick oss som lärare att våga testa nya verktyg och gav oss en inblick i vad vi behövde och ville göra”
Jarmo Kovanen, lärare på Stockholms hotell- och restaurangskola

Se hela filmen på: http://www.pedagogstockholm.se/it-i-undervisningen/vardet-av-en-sjalvskattning/

Claes Johannesson
Projektledare

- Så delar vi erfarenheter på Bäckahagens skola.

ErikJErik Jaråker, förstelärare i ikt på Bäckahagens skola, har nyligen besökt BETT-mässan tillsammans med åtta kollegor. Vi har pratat med Erik om hur de arbetat med att sprida den kunskap och inspiration som de fått genom BETT i kollegiet.

På Bäckahagens skola arbetar lärarna med ett lektionskoncept som kallas Bäckalektionen. Bäckalektionen är en lektionsstandard med inledning, syfte och mål, redogörelse för vilka förmågor som ska tränas samt avslutning och utvärdering genom t ex exit notes eller loggbok.

När Erik och de andra kom tillbaka från BETT-mässan ville de dela med sig av allt de upplevt i London. De ordnade därför en ikt-kväll som de la upp som en Bäckalektion för att lärarna skulle känna igen sig i formatet. Kvällen började med en gemensam inspirationsföreläsning för hela kollegiet där de fokuserade på skolutveckling och framtidens skola. Alla som besökt BETT fick även dela med sig av något de hade upplevt. Efter inspirationsförläsningen fick lärarna välja mellan sex olika workshops; Showbie, Blogg, Scratch, OneNote, Google Tour Builder eller iMovie.

”Även om man bara kunde vara med på en workshop ville vi att lärarna skulle ha mycket att välja bland. Målet var att de skulle känna att de ville gå på flera och på så sätt locka till mer lärande”

Det viktigaste på workshoparna var att de var färdighetsbaserade och att alla kom därifrån med ett konkret verktyg som de direkt kunde använda i sin undervisning. Workshoparna blev mycket uppskattade och många lärare har kommit igång med att använda det verktyg det tränade sig i. Reaktioner på kvällen syns även tydligt på #Bäckahagen på Twitter som användes som utvärdering i enlighet med Bäckalektionens standard.

Några tweets:
IKT-träning på jobbet, kul m programmering i olika appar. Bra för elever att utveckla logiskt tänkande! #Bäckahagen – @schnabeln

 Onedrive och onenote är genialiskt. Nu kan jag och eleverna dela allt. Tack! @ErikPedagog och @TorbenLunden #bäckahagen@BystromCarina

 IKT workshops – började med showbie. Lätt, praktisk att hantera … Så nöjd!! #bäckahagen #bett2016 #workshop@deisemardones

För de skolor som ska skicka lärare till SETT i vår är det viktigt att planera arbeta för att dela den kunskap och inspiration som kommer genom ett mässbesök. Erik tipsar om att det är bra att hålla en kort presentation för dem som inte var med och där alla får berätta vad de tyckte var mest intressant eller givande. Han säger även att man på Bäckahagen tyckte att årets koncept med både inspirationsföreläsning och praktiska workshops var mer givande än att enbart ha en föreläsning.

Kerstin Linke

Tips och råd för att skriva handlingsplaner

Kerstin_webbKerstin Linke i projektet Verktyg för självskattning ger råd om hur man bästa arbetar för att skapa handlingsplaner för en ökad digital mognad.

Genom Verktyg för självskattning skattar alla lärare i Stockholms stad sin digitala mognad och tar därefter fram handlingsplaner i sina arbetslag. Även skolledningen tar fram en skolövergripande handlingsplan utifrån hela skolans skattningsresultat. Sedan projekt Verktyg för självskattning inleddes under hösten 2014 har vi i projektgruppen besökt 166 skolor och läst och gett feedback på ungefär lika många handlingsplaner. Handlingsplanen är en viktig del av skolors digitala utveckling och vi vill dela med oss av våra tre viktigaste tips för vad skolor som skriver en handlingsplan bör tänka på:

  1. Skriv utifrån era egna förutsättningar och med egna ord – Lägg in aktiviteter som ni vill och kan göra istället för att fylla på med önskningar eller orimliga åtgärder. Det är er handlingsplan och det är inte någon mening med att skapa den om ni inte kommer arbeta med den. På arbetslagsnivå är det även viktigt att fundera över åtgärder som ni kan göra själva istället för att lägga över hela ansvaret på till exempel skolledning eller it-pedagog.
  2. Prioritera – Det är ofta bättre att fokusera på de områden som ni helst vill utvecklas inom än att lägga in alltför många åtgärder. Tänk på att planen gäller för ett år och ska vara realistisk att implementera under den tidsramen.
  3. Tidssätt och ha någon som ansvarar för uppföljning – Ägandeskap för handlingsplanen är väsentligt, både för planen som helhet och för varje åtgärd. De skolor där det händer mest är de som satt tydliga ansvarsområden och som följer upp handlingsplanen regelbundet. Den som är ansvarig är inte nödvändigtvis den som ska utföra åtgärden utan kan bara vara den som ser till att den diskuteras. Även tidsramen är viktig för att man ska komma igång med aktiviteter och åtgärder.

Slutligen är det viktigt att poängtera att en handlingsplan för ökad digital mognad inte är ett självändamål utan något som så småningom ska föras in i verksamhetsplan och skolans ordinarie kvalitetsarbete. För att skapa likvärdighet för eleverna och ge dem möjlighet att arbeta med modern teknik och fler inlärningsmetoder är det dock viktigt att alla lärare får möjlighet att följa med i den digitala utvecklingen. Fokus får inte bara ligga på skolans spjutspetsar utan handlingsplanen ska möjliggöra för alla att komma vidare från den nivå man befinner sig på.

Kerstin Linke