Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Digitala lyftet

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Medierådet vill öka digital etikett i skolan

MIKrummetMed ett digitalt lyft i skolan kommer också ett större behov av digital medvetenhet, ett slags vett och etikett. Enligt Skolverkets rapport It-användning och It-kompetens i skolan från 2013 upplever många pedagoger att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom flera   it-områden, framför allt inom förebyggande
av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg. Detta skiljer sig från Skolverkets förra rapport från år 2008, då pedagogerna upplevde störst behov av kompetensutveckling kring hanteringen av bild, film och ljud med hjälp av datorer.

Enligt Statens Medieråd har skolor ett särskilt ansvar att lyfta problemet med kränkande beteende i digitala kanaler, eftersom det pågår både under skoltid och på fritiden. I förra veckan initierade därför Statens medieråd en alldeles särskild dag för att uppmärksammar problemet: No hate-dagen (4:e november). 

Skärmavbild 2014-11-10 kl. 15.33.02

Syftet var att lyfta det växande problemet med kränkrningar på nätet genom att starta en digitalt demonstration för att sprida pedagogiskt material om hur man kan hantera näthat i skolan. Materialet vänder sig till pedagoger som vill engagera sina klasser i en diskussion kring dessa frågor.

Detta är en del av Medierådets satsning på Medie- och informationskunskap, MIK.

Läs mer om det här: Vad är MIK?

Låt oss kunskapsdela i kollegial anda

Jan Holmquist

1:1-projektet inom gymnasieskolan har nu gått in i en ny fas som tydligt tar sikte på vårt huvuduppdrag som är lärande. Under augusti och september  har nästan alla gymnasieskolor tagit tempen på sin it-mognad genom att göra  en självskattning utifrån den modell som tagits fram av utbildningsförvaltningen i samverkan med flera partners.

Självskattningen sker på lärar-, arbetslags- och skolenhetsnivå och ska ge underlag till en handlingsplan som rektor tillsammans med sina medarbetare fastställer för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Gymnasieledningen följer detta arbete med största intresse. I samband med höstens resultatdialoger kommer varje skolenhets digitala status och handlingsplan att redovisas och diskuteras både på gymnasiechefs- och gymnasiedirektörsnivå.

Den 5 oktober fick jag en preliminär och övergripande återrapportering av resultaten från självskattningen inom gymnasieskolan. Det finns några intressanta iakttagelser att redovisa.

Det är glädjande att skolorna generellt sett upplever att infrastrukturen för it, både tillgång på och flexibilitet i användningen, är god. Två områden som får sämre betyg är kunskapsdelning av digital kompetens och fortbildning inom digital kompetens. Inom projektet är det bland annat dessa två områden som vi försöker att utveckla särskilt. I en så stor organisation som vår finns mycket kompetens och kunnande inom ”husets” väggar. Utmaningen är hur vi ska bli ännu bättre på att dela våra kunskaper, färdigheter och erfarenheter på ett systematiskt sätt.  Syftet är att bli ännu bättre i mötet med våra elever. Den digitala utvecklingen ger oss nya möjligheter, men det krävs att vi är nyfikna på vad andra gör och kan, öppna med det jag själv gör och kan, kort sagt ser det kollegiala lärandet som en möjlighet till personlig och kollektiv utveckling.

Genom bland annat Skolporten försöker jag hålla mig uppdaterad kring det som kan kopplas till digitalt lärande. Främst för att vi i Stockholm genomför de kanske mest omfattande digitala skolprojekten på huvudmannanivå någonsin. Vår ambition är att dessa ska innebära att nya sätt att lära och kunskapsdela utvecklas i en kollegial kontext med målet att elevernas måluppfyllelse ska öka.

Ann-Katrin Perselli, Mittuniversitetet, disputerade nyligen med avhandlingen Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i skolan.

I avhandlingen var det särskilt en iakttagelse som jag funderat vidare på; vilka förutsättningar som egentligen råder ute på skolorna kring kollegialt lärande, viljan till öppenhet och att dela med sig. Vi bör vara medvetna om att den undervisningskultur som har varit rådande i ”skolans värld” i hög grad präglats av autonomi och i lägre grad av samverkan kring undervisningsuppdraget.

När vi nu går in i en digitaliserad undervisnings- och lärandemiljö är samverkan och kunskapsdelning självklara och nödvändiga förhållningssätt för att uppnå likvärdighet, kvalitet och effektivitet. I det fortsatta arbetet mot en skolmiljö präglad av digitaliserat lärande måste vi med ödmjukhet och varsamhet men också med tydlighet och målmedvetenhet beakta detta faktum.

Jan Holmquist

Gymnasiedirektör, Stockholms stad

Rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan

Fotografiska 3

En av Stockholms storslagna utsikter går att finna vid Stadsgårdshamnen. Här har stadens hamnverksamhet bedrivits sedan 1500-talet.  Men än är detta en plats för möten, utbyten och nya utsikter för Stockholm.

Här arrangerade Samsung idag ett rundabordssamtal om hur it kan bidra till utveckling i skolan, där jag hade förmånen att medverka. Bland deltagarna fanns forskare i pedagogik, politiker och skoldebattörer såsom Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, Ann-Charlotte Eriksson från Lärarförbundet och Per-Arne Andersson från SKL. Vårt samtal syftade till att få inblick i ledande forskning och diskutera den moderna teknikens roll och potential för undervisning och lärande.

Jag deltog i samtalet för att berätta om hur Stockholm stad arbetar med en omfattande förändring av arbetet i skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattarprojekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning.

Kärnan i arbetet är att införa ett innovativt tänkande och genomtänkta satsningar för att bidra till bättre lärande för elever och utveckla nya arbetssätt för pedagogerna genom digitalisering i skolan.

Vår vision är att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion där satsningar på utbildning är prioriterade. För det behövs ett tidsenligt it-stöd, fler som vill bli lärare, fokus på kunskap och mer tid för kvalitet i undervisning och utvecklade arbetssätt. I förlängningen vill vi dela kunskaper och erfarenheter med Sverige i sin helhet.

För att nå denna målbild ser vi att det finns ett starkt stöd och en politisk vilja att samverka inom staden. Genom hela arbetsprocessen löper en röd tråd om vikten av att lyssna och lära av varandra för att sätta gemensamma målsättningar för verksamheten och på bästa sätt möta behov av kompetensutveckling.

En av nyckelfaktorerna i arbetet har varit att möta och arbeta tillsammans med stadens skolverksamheter och ledande forskning. Dagens rundabordssamtal var därför ett viktigt tillfälle att mötas och samtala om de identifierade framgångsfaktorerna, farhågorna och förväntningarna om digitaliseringen i skolan. Det är med hjälp av de olika aktörers förenade krafter som målbilden kan uppnås.

Ann Hellenius
Chef för avdelningen Utveckling och Samordning

Karin Nygårds- en inflytelserik kvinna!

KarinNyardsKarin Nygårds från Sjöstadsskolan är enligt Computer Sweden rankad som nr 39 på listan över Sveriges mest inflytelserika it-kvinnor. #sthlmisit gratulerar och säger ”Keep up your good work”!

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer på: http://www.idg.se/2.1085/1.562436/maktigaste-kvinnorna-i-it-sverige-2014–plats-50-36

Claes Johannesson