Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Framtidens läromedel

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Våga testa nytt på Framtidens läromedel

Idag börjar Framtidens läromedel,  en inspirerande konferensen som erbjuder samtal, möten och tips på nya verktyg som kan bidra till pedagogisk skolutveckling. Det är en viktig mötesplats för alla som vill vara med och utveckla framtidens skola. Därför är det en ära att få inleda konferensen med att berätta om hur vi på utbildningsförvaltningen arbetar med Stockholms stads unika satsning på ett digitalt skollyft.

Jag kommer bland annat att belysa att vi är den första kommunen i landet som tagit fram ett avancerat självskattningsverktyg med koppling till den egna stadens it-strategi. Verktyget är ett av flera exempel på hur vi tillsammans med förskolechefer och rektorer vill hjälpa skolledare och pedagoger att utvärdera och öka skolans it-kunnighet.

Jag vill också gärna uppmuntra alla besökare till att våga testa något nytt läromedel under konferensdagarna! Under konferensdagarna kommer det att finnas fyra ”spår” under vilka det erbjuds en mängd spännande föreläsningar som riktar sig till skolledare samt pedagoger inom olika skolformer.

Jag vill särskilt lyfta några tips på spännande föreläsningar av lärare från Stockholms stad som du inte får missa!

KarinNyards

1. Karin Nygårds, lärare i svenska och svenska som andra språk i Sjöstadsskolan i Stockholm,berättar om hur internet fungerar, vem det är som styr och vilka frågor som är viktiga att hålla koll på. Dessutom tar hon upp lite om kod och varför du behöver veta hur det fungerar.

Kl. 10.30 den 8 oktober: Digital allmänbildning för lärare

 

Johan Erlandsson och Monica Elgholm

2. Johan Erlandsson, lärare, pedagogisk adminstratör och Monica Elgholm, lärare, it-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholm berättar om vilka plattformar, tekniska och digitala verktyg som finns för att nå elever som vägrar skolan. de lyfter också vilka mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att bryta ”hemmasittare”, samlit vilka elevstödjade resurser som måste finnas på skolan.

Kl. 11.30 den 8 oktober: Det digitala klassrummet- hur förebygger vi drop-outs och motiverar ”hemmasittare”?

Helena Kvarnsell 3. Helena Kvarnsell, pedagog (Matte, NO och teknik) från Björknässkolan och Marcus Ander, Konceptutvecklare för digitala lärverktyg från Gleerups utbildning berättar om hur digitala läromedel kan samspela med lärarens egen kreativitet och önskan om att sätta sin egen prägel på undervisningsmaterialet och samtidigt göras på ett mer strukturerat sätt som både bidrar till kvalitet och sparar varje enskild lärares tid.

Kl. 15:25 den 8 oktober: Vad händer när läromedel och delningskultur möts?

hultgren_marten

5. Mårten Hultgren, förstelärare i matematik på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm, berättar om hur du kan implementera flippade klassrum i matteundervisningen och vilka effekter det ger på klassrumsarbetet.

Kl. 10:00 den 9 oktober: Digitala hjälpmedel och Flipped Classroom i matte

 

 

6. John Bang, musiklärare i Rågsvedsskolan i Stockholm, berättar om hur digitala verktyg kan användas  i musikundervisningen och hur eleverna musicera i grupp eller individuellt för att främja den individuella utvecklingen utan att klassrumsmiljön blir lidande. Han lyfter också några praktiska exempel på verktyg för en tyst musikundervisning och för att skapa sin egen musik på datorn. Se en tidigare intervju med honom här.

Kl. 14.15 den 8 oktober: Den digitala musiklektionen

Här kan du läsa mer om programmet för konferensdagarna:  http://www.framtidenslaromedel.se/stockholm/

Vi ses där!

/Ann Hellenius

Chef för Utveckling och Samordningsavdelningen