Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
rektorernas it-kompeten

Ledarskap i digitalisering – utbildning för alla grundskolerektorer

Stockholms samtliga grundskolerektorer har inlett en gemensam utbildning med fokus på rektors roll att leda en verksamhet där digitaliseringens roll blir allt viktigare. Utbildnigen sker i fem steg och genomförs av LinEducation. Det första utbildningstillfället var under vecka 6.

Lin2

Sami Kurula från LinEducation inleder rektorsutbildningen

Det finns flera skäl till att grundskoleavdelningen valt att satsa på att utbilda samtliga rektorer. En nationell it-strategi för skolväsendet är på gång, digitalisering är ett prioriterat område för grundskolan, en förstudie om en eventuell 1:1-satsning inom grundskolan har presenterats för skolborgarrådet och stadens egna satsningar på Skolplattform Stockholm och en ny gemensam IT-service är snart en reell verklighet. Allt tillsammans ställer stora krav på att skolledningen initierad i frågor som rör digitalisering.

För att kunna vara ett stöd och bollplank för rektorerna efter utbildningen finns ikt-enheten med i samtliga fyra utbildningsgrupper. Jag deltar i en av de två medelgrupperna, idag är vi cirka 50 personer som deltar.

– Vi är nu inne i den fjärde industriella revolutionen, säger Sami Kurula en av tre pedagogiska processledare på LinEducation, den beskrivs av World Economic Forum som den största revolutionen i mänsklighetens historia. Det handlar om teknologiska framsteg inom genetik, artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi, 3D-printing och bioteknologi. Dessa kommer att samverka till en allomfattande omvälvning, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.

Hur kommer det att påverka vår roll? Hur ska vi arbeta och lägg upp undervisningen i skolan? Hur skapar vi en utbildning som relevant för våra elever? Enligt World Economic Forum kommer 65 procent av de barn som börjar lågstadiet att arbeta med yrke som inte ens finns, och inom tekniska utbildningar uppskattas at mer än 50 procent av kunskapen som lärs ut under första året av studier vara föråldrat vid examen.

Lin4Efter en inblick i framtiden får vi arbeta i grupper om fem personer. Vår uppgift är att skriva ner trender och rörelser som kommer att påverka fyra områden; samhället, tekniken, arbetsliv/företag och människan/förmågor. Utifrån våra tankar och idéer får vi därefter identifiera olika viktiga områden. Våra valda områden beskriver både möjligheter och utmaningar, t ex flexibilitet, segregation, större frihet, demokrati, kompetens, kreativitet m m.

Efter lunchen fick vi en föreläsning där samhället sattes in i ett historiskt perspektiv där bland annat skolan beskrevs som en institution skapad för industrisamhället. I växer nya företag vuxit upp med helt andra arbetsmodeller än strikt hierarkiska, hur förhåller vi oss till det?

Vad händer i vår omvärld idag? Bra utbildning finns inte bara i skolan eller på universitetet, på nätet finns många fantastiska föreläsningar och utbildningar. Med stöd av ”learning analytics” kan vi förbättra elevernas lärande! Hur utvecklar vi en digital didaktik? Vad kan det spelifierade lärandet kan ge oss och våra elever?

Till nästa tillfälle fick vi i uppdrag att skriva ner våra tankar om följande:

  • Varför ska skolan digitaliseras?
  • Vilka kompetenser och förmågor behöver vi utveckla för att kunna hantera de utmaningar som samtiden ställer oss inför?

Vi ska också intervjua och filma minst fem personer på vår skola, varav minst tre är lärare om hur de arbetar med att utveckla dessa förmågor och kompetenser hos eleverna?

Det ska bli spännande att se resultaten vid nästa träff som sker vecka 10.

Claes Johannesson
Ikt-enheten

Ny rapport om våra internetvanor år 2014!

I veckan kom SE:s årliga rapport på den svenska internetstatistiken, Svenskarna och Internet- 2014. Den visade hur användningen av it och internet ser ut i Sverige i olika åldrar. För att ge en snabb överblick på rapportens viktigaste nyheter om hur internetanvändningen och tillgången till datorer ser ut i skolan har vi sammanställt 6 sammanfattande punkter här:

Print

1.      Skillnaderna i användning av internet i hemmet och i skolan är stor. I hemmet används datorer ofta och regelbundet, i skolan uppger elever att de använder internet lika mycket för att göra skolarbete som för att göra annat. Elevernas it-användning består till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.

2.      Eleverna anser sig vara mindre kunniga om datorer än vid förra årets undersökning. En förklaring skulle kunna vara att elever använder mer mobila enheter än tidigare och att datorn inte är den enhet som används för att nå internet.

3.      Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedagogiskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare.

4.      Såväl elever som lärare har tillgång till fler datorer i skolan idag än för tre årsedan. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning.

5.      En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användningen av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

6.      I undervisningen används digitala resurser som ett komplement till andra resurser och traditionella undervisningsresurser har fått en minskad betydelse i deras arbete de senaste tre åren. I det administrativa arbetet används digitala resurser främst i arbetet, det finns dock inte en entydig bild av ifall de digitala resurserna som används för administration är tidsbesparande.

 

Daglig användning av internet över tid

 

.SE:s rapporter Svenskarna och internet 2014 och Eleverna och Internet 2013 är inte de enda studierna av it-användande i Sverige och den svenska skolan. Skolverket genomförde en rapport på It-användnignen och It-kompetensen i skolan 2013 . Under 2011 genomförde EUN (European Schoolnet) och universitetet i Liège på uppdrag av EU-kommissionen en undersökning2 i 31 europeiska länder. Dessvärre blev det svenska deltagandet lågt vilket bidrog till låg validitet, men samtidigt bekräftas tendenserna i den undersökningen av den nu genomförda uppföljningen.

 

/Sthlmisit