Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Verktyg för självskattning

Verktyg för självskattning: ”En bra mätsticka på vår it-utveckling!”

Förra veckan tog ledningsgrupp och lärare  på Rålambshovsskolan fram en handlingsplan för sin it-utveckling utifrån Stockholms stads Verktyg för självskattning. ”Det väckte en viktig diskussion om åtgärder som vi måste ta vidare inom hela vår organisation”,  säger Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovsskolan.

Det är en märkbart it-intresserad och entusiastisk rektor som tar emot för intervju i sitt kontor på Rålambshovsskolan. Bredvid sitter Anna Karlsson som är lärare i matte och fysik. Hon är relativt nyanställd på skolan, men långt ifrån en nykomling när det kommer till digitala arbetssätt och läromedel. Tidigare i år utnämndes hon till Årets inspiratör på konferensen Framtidens läromedel för sitt engagemang i utvecklingen av lärande inom matematik med matematik-appen Mattebageriet.

I förra veckan deltog skolans ledningsgrupp och lärare i en diskussion
kring utformningen av en gemensam handlingsplan för skolans it-utveckling. Under hösten har samtliga kommunala gymnasieskolor tagit fram en handlingsplan för att utveckla den digitala mognaden och den digitala användningen genom  Verktyg för självskattning. Nu är det dags för grundskolorna i staden och Rålambshovsskolan är en av de 30 grundskolor som nu påbörjat
självskattningen.

– Jag upplevde självskattningen som en källa till ett nyväckt engagemang för ökad digitalisering och viljan att utveckla sitt arbetssätt, säger Gunilla Olsson. Nu måste vi jobba vidare med detta själva och vi vill gärna väva in självskattningens handlingsplan i vår teknikplan.

Rålambshovsskolan har även genomgått Stockholms läns satsning för att bli en teknikcertifierad skola. Certifieringen innebär att skolan har satsat på sin teknikmiljö, pedagogernas teknik-kunnighet och en anpassning av skolans budget och handlingsplan. Nu ser hon självskattningens handlingsplan för det digitala lyftet som en naturlig fortsättning och helt nödvändig utveckling för Rålambshovsskolan.

Vilken betydelse kommer självskattningen ha för Rålambshovsskolans arbetssätt?

– Jag upplever en stark vilja och drivkraft från pedagogerna att få arbeta mer digitalt, säger Gunilla Olsson. Men jag hör att våra pedagoger upplever att vi står och trampar på samma ställe eftersom vi inte har en fullständig 1:1-miljö ännu.

När Gunilla Olsson började som rektor på Rålambshovsskolan för fem år sedan såg hon till att varje pedagog fick en egen dator. De som klarade PIM 3:an fick dessutom hämta ut en surfplatta. Pedagogernas tillgång till hårdvara speglar idag inte möjligheten att digitalisera undervisningen. Nu önskar hon en dator till varje elev.

– Idag har vi en vagn med 30 datorer till varje arbetslag som behöver bokas inför varje lektionstillfälle. Eleverna behöver först hitta en dator som funkar, logga in med eget lösenord och sedan öppna sina program från början. En 1:1-satsning skulle göra arbetet mer effektivt. Dessutom skulle det lösa en stor del av kommunikationen mellan elev, pedagog och vårdnadshavare.

Vad är det största hindret för utveckling just nu?

Självskattningens diskussioner kring handlingsplan visade att flera pedagoger arbetar med digitala hjälpmedel och verksamhetsstöd i det dagliga arbetet, men att den bristande tillgången till hårdvara för eleverna är en akilleshäl för utvecklingen. Anna Karlsson påpekar att läroplanen tydligt indikerar skolans ansvar att ge barn och elever jämlika förutsättningar att utveckla digitala färdigheter.

– Det här är en viktig jämlikhetsfråga. Även om vi använder Skolwebben och Flippade klassrum idag kan vi aldrig förutsätta att alla barn har digitala verktyg eller internet hemma för att kunna utnyttja detta, understryker Anna Karlsson.

– Just nu är det bara en fråga om vad vår budget räcker till. Det finns en initial investering som kommer att behövas för att vi ska uppnå en fullständig digitalisering, men i det långa loppet kommer vi tjäna på det, säger Gunilla Olsson.

Vad vill ni uppnå med digitaliseringen i undervisningen?

– Vi ser tydligt att digitala hjälpmedel gagnar eleverna. Det är den främsta drivkraften för alla som arbetar inom skolan. Det finns också många fördelar med att vi får tillgång till uppdaterade läromedel och att eleverna kan ha med sig lärresurserna överallt, oavsett om de ”glömt boken”, konstaterar Anna Karlsson.

– Dessutom är det enkelt att bygga egna pedagogiska och visuella material. Nu kan man göra collage och planscher på bara någon minut med hjälp av en dator och istället lägga mer tid på att skriva en längre text till sitt arbete. Det tror jag genererar ett större pedagogiskt och didaktiskt värde än att träna på att limma.

Hur kommer ni arbeta vidare med skolans it-mognad framöver?

Anna Karlsson liknar skolans nuvarande situation vid en kruka full med bördig jord, men som saknar frön att så i jorden.

– Jag tror inte att det räcker att man satsar på några mindre grupper eller ett antal eldsjälar för att kunna driva den här utvecklingen. Man måste få hela organisationen att växa i det här, menar Anna Karlsson.

– De som var med på självskattningen tyckte att diskussionen var bra och många ville prata mer. Vi hade egentligen behövt en hel dag för att prata om de här frågorna. Men det är en bra utgångspunkt som vi kan se tillbaka på som en mätsticka i framtida diskussioner om vår utveckling, säger Gunilla Olsson.

 

Gunilla Olsson listar 5 lärdomar från projektet Verktyg för Självskattning:

  1. Man måste själv delta för att kunna driva utvecklingen av it i undervisningen.
  2. En tydlig ledning gör de anställda trygga med vilken riktning organisationen ska gå.
  3. Dela upp diskussionerna till flera tillfällen så att det finns tid för reflektion.
  4. Ge alla lärare som vill möjligheten att fortbilda sig.
  5. Våga testa nytt och dela erfarenheter om digitala hjälpmedel med varandra inom arbetslagen!

 

Anna Karlsson listar 5 fördelar med att arbeta digitalt:

  1. Kan individualiseras efter elevernas behov.
  2. Underlättar samarbete med mina kollegor.
  3. Underlättar att skapa nytt och eget material.
  4. Ger en god tillgång till bra befintligt material.
  5. Gör arbetet mer kreativt och roligt!

Låt oss kunskapsdela i kollegial anda

Jan Holmquist

1:1-projektet inom gymnasieskolan har nu gått in i en ny fas som tydligt tar sikte på vårt huvuduppdrag som är lärande. Under augusti och september  har nästan alla gymnasieskolor tagit tempen på sin it-mognad genom att göra  en självskattning utifrån den modell som tagits fram av utbildningsförvaltningen i samverkan med flera partners.

Självskattningen sker på lärar-, arbetslags- och skolenhetsnivå och ska ge underlag till en handlingsplan som rektor tillsammans med sina medarbetare fastställer för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Gymnasieledningen följer detta arbete med största intresse. I samband med höstens resultatdialoger kommer varje skolenhets digitala status och handlingsplan att redovisas och diskuteras både på gymnasiechefs- och gymnasiedirektörsnivå.

Den 5 oktober fick jag en preliminär och övergripande återrapportering av resultaten från självskattningen inom gymnasieskolan. Det finns några intressanta iakttagelser att redovisa.

Det är glädjande att skolorna generellt sett upplever att infrastrukturen för it, både tillgång på och flexibilitet i användningen, är god. Två områden som får sämre betyg är kunskapsdelning av digital kompetens och fortbildning inom digital kompetens. Inom projektet är det bland annat dessa två områden som vi försöker att utveckla särskilt. I en så stor organisation som vår finns mycket kompetens och kunnande inom ”husets” väggar. Utmaningen är hur vi ska bli ännu bättre på att dela våra kunskaper, färdigheter och erfarenheter på ett systematiskt sätt.  Syftet är att bli ännu bättre i mötet med våra elever. Den digitala utvecklingen ger oss nya möjligheter, men det krävs att vi är nyfikna på vad andra gör och kan, öppna med det jag själv gör och kan, kort sagt ser det kollegiala lärandet som en möjlighet till personlig och kollektiv utveckling.

Genom bland annat Skolporten försöker jag hålla mig uppdaterad kring det som kan kopplas till digitalt lärande. Främst för att vi i Stockholm genomför de kanske mest omfattande digitala skolprojekten på huvudmannanivå någonsin. Vår ambition är att dessa ska innebära att nya sätt att lära och kunskapsdela utvecklas i en kollegial kontext med målet att elevernas måluppfyllelse ska öka.

Ann-Katrin Perselli, Mittuniversitetet, disputerade nyligen med avhandlingen Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i skolan.

I avhandlingen var det särskilt en iakttagelse som jag funderat vidare på; vilka förutsättningar som egentligen råder ute på skolorna kring kollegialt lärande, viljan till öppenhet och att dela med sig. Vi bör vara medvetna om att den undervisningskultur som har varit rådande i ”skolans värld” i hög grad präglats av autonomi och i lägre grad av samverkan kring undervisningsuppdraget.

När vi nu går in i en digitaliserad undervisnings- och lärandemiljö är samverkan och kunskapsdelning självklara och nödvändiga förhållningssätt för att uppnå likvärdighet, kvalitet och effektivitet. I det fortsatta arbetet mot en skolmiljö präglad av digitaliserat lärande måste vi med ödmjukhet och varsamhet men också med tydlighet och målmedvetenhet beakta detta faktum.

Jan Holmquist

Gymnasiedirektör, Stockholms stad

Självskattning av it-kunnigheten i skolan– en del i it-strategi för ett bättre lärande

Självskattning Östra Real webb2Skolledningen på Östra Real genomför självskattning av skolans it-mognad.

Hur kan ett digitalt lyft i skolan bidra till utveckla pedagogiken i undervisningen?

I Stockholms stads it-strategi för bättre lärande är målsättningen att utveckla infrastrukturen, ge hög tillgänglighet till digitala verktyg och samt att öka den digitala kompetensen i alla Stockholms kommunala skolor. It-strategi som antogs för tre år sedan ligger nu till grund för mycket av det IKT-arbete som pågår inom Stockholms utbildningsförvaltning.

En av åtgärderna med tydlig koppling till arbetet med att förankra it-strategin är det självskattningsverktyg som tagits fram för att utifrån en skanning genomföra insatser för att öka it-mognaden i skolorna. Till grund för verktyget ligger ett stort antal intervjuer med nationella och internationella experter och studiebesök i veksmaheten i syfte att fånga upp erfarenheter och forskning inom området.

Självskattningen ger skolorna förslag på åtgärder de bör genomföra för att öka sin it-mognad.  Det kan till exempel handla om att ta fram en organisation där kollegor regelbundet delar med sig av sin kompetens och sina erfarenheter till andra kollegor. Men även att öka andelen digitala enheter för att svara upp mot verksamhetens behov för att arbeta med tidsenliga verktyg.

– Det finns mycket att göra. Vi har inte råd att var och en arbetar i stuprör. En stad som Stockholm måste samverka och gemensamt visa en tydlig riktning, säger Ann Hellenius, avdelningschef på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

I tidskriften Datorn i Utbildningen skriver Mats Östling om Stockholm stads verktyg för självskattning i nr 4-2014. Läs hela artikeln här.