Du vet väl att du kan boka ett besök av Stockholmskällan?

Stockholmskällans redaktion kommer gärna till ditt arbetslag/ämneslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna jobbar med.
Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Titta gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling. Eller varför inte läsa våra artiklar om allt från allmän och lika rösträtt till migration eller skolhistoria?

Vi kommer gärna till din skola och berättar mer!

Teman

Vi ses!
/Samuel, red. Stockholmskällan

Erbjudandet om skolbesök gäller bara skolor där Stockholms stad är huvudman.

På Stockholmskällan.se finns historiska primärkällor som i ord, ljud och bild berättar om Stockholms och hela Sveriges historiska utveckling. Här finns också lärarhandledningar för undervisning ibland annat historia och svenska. Stockholmskällans material används från grundskolans lägsta årskurser till högskolenivå. Stockholmskällan.se är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet i Stockholms stad, samt flera arkiv och museer i Stockholm.

Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Glad sommar!

Människor badar. Inklippt i bilden gula blommor och jordgubbar, samt texten Glad sommar

Nu är sommarlovet här, och på den individuella utvecklingsplanen står:
1. Äta så många jordgubbar att du tröttnar
2. Bada så många gånger att det känns som om det räcker
3. Surfa in på stockholmskällan.se från minst 10 olika platser, till exempel
– hängmattan,
– Sergels torg,
– cafébordet på uteserveringen,
– den där sena frukosten en helt vanlig onsdag…

Glad sommar och skön ledighet önskar vi på Stockholmskällans redaktion! Vi hörs i augusti igen.

/Martin, Samuel och Sofia

Bildtext: Montage/Hässelby strandbad på 1910-talet. Okänd fotograf/Harry Grip, Stadsmuseet i Stockholm

Önska material till din undervisning!

Vad planerar du att undervisa om i höst? Tycker du att det saknas något på Stockholmskällan? Vill du kunna använda fotografier, kartor, filmer, brev eller något annat historiskt källmaterial i din undervisning, men hittar inte det du söker på vår webbplats? Hör av dig i så fall till oss på redaktionen, så undersöker vi om det går att spåra just det material som du söker. Vi tar gärna emot förfrågningar om specifika material, men också mer abstrakta tankar och förslag. Vilken typ av material skulle få din undervisning att flyga?

Hit us!

Undervisning
Bild: Den här skolkökslärarinnan på Statens normalskola 1950 svarar ”Tårta!” . Stadsmuseet.

Mejla till samuel.branting@stockholm.se eller till martin.nyblom@stockholm.se

/Samuel, red. Stockholmskällan

Stockholmskällan finns med dig hela sommaren!

Följ Stockholmskällan på Insta och Facebook i sommar! Vi lovar massor av skön sommarpepp, loja sommarbilder och ett och annat tips inför mötet med de nya eleverna vid terminsstarten.

www.facebook.com/Stockholmskallan/

www.instagram.com/stockholmskallan/

Solskydd

/Samuel, red. Stockholmskällan

Vill du gå på stadsvandring?

Stadsvandring Sophie Sager

Visst vore det häftigt, praktiskt och bra att kunna pluppa ut stopp på en karta och sätta ihop en stadsvandring till eleverna? Tänk om eleverna skulle kunna göra sina egna stadsvandringar på samma sätt? Och tänk om plupparna var klickbara så att det gick att få upp information på varje stopp. Kanske information om platsen, eller en uppgift som eleverna ska lösa där? Wow – en historisk bild som visar den historiska utsikten i mobilen, och där vi kan jämföra med dagens!

Sådär har det låtit här på Stockholmskällans redaktion, under de två år som vi jobbat med att bygga om stockholmskällan.se. Det har visat sig vara både dyrt och ganska krångligt att bygga en sådan där funktion i vår egen karta. Vi kan jämföra nya och gamla kartor med varandra, visa var på kartan vi är och göra en sökning i databasen genom att släppa ned en nål på kartan. Men, vi kan fortfarande inte skapa egna stadsvandringar direkt i Jämför kartor.

Gissa lyckan när vår kollega Helena snubblade över den här funktionen i Google maps: Skapa egna kartlager ovanpå den vanliga stadskartan och markera ut platser att gå till. Vi har börjat testa, med tanken att det här ska kunna bli ett lektionsförslag så småningom.

Se det som work in progress, och kom gärna med synpunkter – eller testa själv och tipsa oss om resultatet! Vi har hittills gjort två, inte helt färdiga stadsvandringar: En om Sophie Sager och en om Utsikter i Gamla stan.

Gör en egen stadsvandring

1. Gå till www.google.se/maps/d/
2. Skapa en ny karta
3. Skriv in en plats i sökrutan, eller zooma i kartan till den plats du vill använda.
4. Klicka på kartnåls-symbolen (”Lägg till en markör”) och klicka på kartan där du vill fästa den.
5. Döp punkten, och skriv in den information du vill ska stå där. Du kan ladda upp fotografi eller skriva in en länk till ett källmaterial i Stockholmskällan.
6. Klicka på ”Individuella stilar” i rutan längst till vänster för att ändra färg eller symbol på kartpluppen, eller numrera stoppen.
7. Klicka på ”+Dela” och ändra från privat till ”offentligt på webben” så kan alla se den. Du kan mejla ut länken till eleverna, eller ordna så att de kan skriva in den direkt i webbläsarens adressfält.
8. Ta med paddor med SIM-kort och internetuppkoppling, eller låt eleverna använda sina mobiltelefoner för att kunna gå ut på stan och använda kartan.

Skapa egen karta

Vi testar de här google-vandringarna nu. Funkar det bra och faller väl ut kanske vi satsar på att bygga vidare på våra egna kartor också. Tänk att kunna vandra i staden med 1885 års karta i hand!

Lycka till!
/Martin

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Stockholmskällans redaktion kommer till din skola – vi tar med fika!

Vi kommer gärna till ditt arbetslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna ska jobba med framöver. Och vi bjuder på fika samtidigt! Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Till dess kan du till exempel ta en titt i telefonen och se vad som har hänt i närheten av din skola:

Stockholskällan startsida mobil 2

Titta också gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling.

Nu går vi och bakar bullar – ring så kommer vi med fikat! :)

/Samuel, red. Stockholmskällan

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist