Kom och träffa Stockholmskällan!

Kvinnliga växeltelefonister sitter på rad i en apparatsal

Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!

På bilden ser vi kvinnliga växeltelefonister i apparatsalen vid Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902.
Okänd fotograf, Stockholms stadsmuseum.

Inspirationskväll i digital källkritik på Tekniska museet 28/11

Onsdag 28 november arrangerar Tekniska museet en inspirationskväll för lärare, om digital källkritik. Stockholmskällan är inbjudna att hålla en workshop under kvällen, men det står mycket mer på programmet också! Gå in och kolla på Tekniska museets webbplats, och anmäl dig!

Tid: Onsdag 28 november klockan 17.15–20. Registrering från 16.30
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till hållplats Museiparken.

Lärarinspirationen är kostnadsfri att delta i. Begränsat antal platser. Avboka genom att mejla till skolbokning@tekniskamuseet.se – om du uteblir utan att avboka så kostar det 300 kronor.

Skola + Museum = Sant på Stadsmuseet 28/1 2019

Måndag 28 januari 2019 kommer nästan 50 museer, arkiv och andra kulturinstitutioner – däribland yours truly – att informera, demonstrera och inspirera lärare och annan skolpersonal under Skola + Museum = Sant. Den här gången håller mässan till på Stockholms stadsmuseum vid Slussen. Museet är fortfarande stängt för renovering, så det blir alltså tillfälle att tjuvkika på huset i sluttampen inför nyöppningen också.

Du hittar anmälningslänk och all annan information på Stadsmuseets webbplats.

Tid: Måndag 28 januari klockan 15.3019.00
Plats: Stadsmuseet Slussen, Södermalmstorg, T-bana Slussen

Mässan är gratis och riktar sig till lärare och pedagoger verksamma i Stockholm. Vi bjuder på några smårätter och alkoholfri dryck. Anmäl dig senast 10 december. Icke utnyttjad eller -avbokad plats debiteras med 200 kronor. Avbokning kan ske fram till 21 januari 2019.

Och så var det en sak till…

…du kan förstås när som helst slänga iväg ett mejl till Stockholmskällans redaktion och boka in ett besök i ditt klassrum eller arbetslag! Vi kommer gärna ut till er på skolan och pratar allmänt om Stockholmskällan, eller om något som specifikt ansluter till ett pågående eller kommande arbetsområde. Mejla martin.nyblom@stockholm.se för mer information.

Vi ses!
/Martin, Stockholmskällans redaktion

Andréexpeditionen 1897 – nu i Stockholmskällan

Sommaren 1897 reser tre herrar från Stockholm mot Nordpolen. Deras mål är att ta sig över Arktis med en vätgasballong. Men något går snett och de når aldrig fram. Först 33 år senare hittas expeditionsdeltagarnas döda kroppar på Vitön, mitt ute i Ishavet.

Andrées polarexpedition var ett försök av den 42-årige upptäcksresanden och ingenjören Salomon August Andrée att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Deltagarna i expeditionen var, förutom Andrée själv, Knut Frænkel, 27 år, och Nils Strindberg, 24 år. De hade träffat varandra i Stockholm och det var därifrån de förberedde expeditionen. Deras mål var att bli de första som når den outforskade Nordpolen. Både Alfred Nobel och kung Oscar II stödde det ambitiösa projektet.

Medlemmar av expeditionen ombord på en båt Medlemmar i Andréexpeditionen på väg till Spetsbergen ombord på M/S Svensksund 1897

Expeditionen ger sig av

Den 11 juli 1897 ger sig Andrée, Strindberg och Frænkel i väg i vätgasballongen Örnen från Danskön i Svalbard. Ballongen är specialkonstruerad av Andrée själv, men har aldrig testats innan avfärden

 ”…god fart åt ost 10 grader syd. Allt väl ombord. Detta är tredje dufposten. Andrée

Så står det i en duvpost som skickades av Salomon August Andrée 1897. Brevet skickades med en duva från vätgasballongen två dagar efter avfärden från Danskön i Svalbard. Duvan sköts ner några dagar efter avfärden av en skeppare på ett fångstfartyg.

Efter några dagar kraschar ballongen mitt ute på polarisen. Expeditionsmedlemmarna får därefter fortsätta till fots. Männen vandrar i tre månader över isen för att försöka nå fast mark. Den 5 oktober 1897 hittar de till slut till Vitön, en avlägsen ö i Svalbard. Med sig har de kläder, mat och vapen. Men vad som händer sen vet ingen.

Det kommer dröja 33 år innan lägret upptäcks av en slump 1930. I lägret återfinns männens döda kroppar, dagböcker och rester av mat, kläder och packning.

Kvarleor på Vitön 1930 Andréexpeditionens läger hittas på Vitön 1930.

Expeditionens öde skapade stor uppmärksamhet

Upptäckten skapade stor sensation i Sverige och de döda männen betraktades som försvunna hjältar och expeditionen som ett spännande äventyr. Männens kvarlevor fördes tillbaka till Stockholm. Där hölls en stor offentlig begravning för de tre nordpolsfararna under högtidliga former.

Andréexpeditionen har kommit att bli Sveriges mest berömda polarexpedition och det har skrivits många böcker om händelsen. Det har också funnits många olika teorier om vad som egentligen hände med männen och varför de dog. Dödsorsaken är en gåta som vi än idag fortfarande inte säkert vet svaret på.

Läs om Andréexpeditionen i Stockholmskällan. 

Hitta mer källmaterial om Andréexpeditionen i Stockholmskällan.

Hur vet vi det vi vet om historia?

Fotografier, brev och ritningar i en hög

Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.

Bäckahagens skola i Bandhagen bokade in ett besök från en av Stockholmskällans pedagoger, och fick jobba med att ställa frågor till olika källmaterial för att se vad de kan berätta för oss.

Eleverna delades in i smågrupper. Varje grupp fick ett källmaterial – ett foto, en inköpslista, en matsedel på svårläslig 1600-talssvenska, några brev från 10-åringar för 100 år sedan och några målningar. Sedan några enkla frågor:

  • Vad är det för källmaterial?
  • Vad står det, eller vad ser du på bilden?
  • Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Om du har en inköpslista med svårläst skrivstil framför dig, helt ryckt ur sitt sammanhang, är det svårt att dra så mycket slutsatser om historien. Varje grupp fick därför veta lite mer om sitt material:

  • hur gammalt det är
  • vem som gjort det

Inköpslistan hade en gång legat i ett kuvert, där det stod ”Min första kryddbodsrekvisition”. Vad är en kryddbod? Vad är en rekvisition? När vi redde ut de båda sakerna blev det lättare att också försöka tyda vad som stod på listan. ”Hafregryn” och mannagryn kände eleverna igen, men vad är ”Sagogryn”? Och ”Macaroni”?

När eleverna slitit en stund med originalkällan fick de också den renskrivna texten – på ena sidan med originalstavningen från sekelskiftet 1900 och på andra sidan med modern stavning. Nu blev uppgiften för eleverna att fundera över

  • Varför har källmaterialet kommit till, och varför har det sparats?
  • Vad texten eller bilden kan berätta om sin egen tid – dåtiden?

Skrivstil på gulnat papper

Vad berättar egentligen en 120 år gammal inköpslista? Kan vi till exempel vara säkra på att alla människor i Stockholm åt de här sakerna? Nej, det kan vi inte säga, inte utifrån bara ett enda källmaterial. Vi vet ju inte om de här ingredienserna var billiga så att alla hade råd med dem, till exempel. Men om vi istället skulle fråga vårt källmaterial: Fanns det makaroner i Sverige för 120 år sedan? Då skulle inköpslistan svara ”Ja”. Men uppenbarligen var makaronerna så pass nya att de inte hade hunnit få sitt försvenskade namn ännu.

En del av grupperna hade fått källmaterial som kompletterade varandra. När de fick lägga ihop sina källor blev det lättare att dra lite säkrare slutsatser om historien. Och tillsammans i klassrummet kunde vi ställa oss frågan:

  • Vad är det vi inte får veta?
  • Vilken information saknar vi fortfarande?

Ett enda källmaterial kan ge oss vissa svar, men det kan också peka ut luckor som andra källmaterial måste hjälpa oss att fylla. Det är ett sätt att arbeta med läroplanens formulering ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. Den här lektionen finns snart i Stockholmskällans lektionsbank!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Stockholmskällan är tredje bäst i världen!

Tre personer håller upp diplom

Samuel Branting, Sandra Sporrenstrand och Martin Nyblom från Stockholmskällan tog emot diplom i The Best in Heritage. (Foto: Namhee Joo)

Ja, det är faktiskt sant – i fredags blev Stockholmskällan framröstad som tredje bästa digitala kulturarvsförmedlare i kategorin The Best in Heritage IMAGINES! Och det i konkurrens med giganter som Metropolitan Art Museum i New York och San Francisco Museum of Modern Art.

25-29 september hölls den årliga konferensen Best in Heritage i Dubrovnik, Kroatien. Stockholmskällan hade bjudits in att medverka tillsammans med drygt 40 andra museer och kulturarvsinstitutioner från hela världen. Gemensamt för alla deltagarna var att de under 2017 fått pris för sin verksamhet. Det var mycket stor spridning på verksamheterna – från restaureringen av ett litet kapell i Kroatien, via en etnologisk kartläggning av karnevalsfirandet i Europa till ett kinesiskt crossover-museum som förenar naturvetenskap med kulturhistoria.

Så om alla världens kulturarvspriser 2017 var kvaltävlingen så var The Best in Heritage finalen. Och där kom alltså Stockholmskällan trea!

Vinnare i IMAGINES blev The Lost Palace, en audioguide som lotsade besökare runt i historien om det nedbrunna White Hall Palace i centrala London.

Vill du läsa mer om The Best in Heritage kan du göra det på webben.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Du vet väl att du kan boka ett besök av Stockholmskällan?

Stockholmskällans redaktion kommer gärna till ditt arbetslag/ämneslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna jobbar med.
Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Titta gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling. Eller varför inte läsa våra artiklar om allt från allmän och lika rösträtt till migration eller skolhistoria?

Vi kommer gärna till din skola och berättar mer!

Teman

Vi ses!
/Samuel, red. Stockholmskällan

Erbjudandet om skolbesök gäller bara skolor där Stockholms stad är huvudman.

På Stockholmskällan.se finns historiska primärkällor som i ord, ljud och bild berättar om Stockholms och hela Sveriges historiska utveckling. Här finns också lärarhandledningar för undervisning ibland annat historia och svenska. Stockholmskällans material används från grundskolans lägsta årskurser till högskolenivå. Stockholmskällan.se är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet i Stockholms stad, samt flera arkiv och museer i Stockholm.

Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Glad sommar!

Människor badar. Inklippt i bilden gula blommor och jordgubbar, samt texten Glad sommar

Nu är sommarlovet här, och på den individuella utvecklingsplanen står:
1. Äta så många jordgubbar att du tröttnar
2. Bada så många gånger att det känns som om det räcker
3. Surfa in på stockholmskällan.se från minst 10 olika platser, till exempel
– hängmattan,
– Sergels torg,
– cafébordet på uteserveringen,
– den där sena frukosten en helt vanlig onsdag…

Glad sommar och skön ledighet önskar vi på Stockholmskällans redaktion! Vi hörs i augusti igen.

/Martin, Samuel och Sofia

Bildtext: Montage/Hässelby strandbad på 1910-talet. Okänd fotograf/Harry Grip, Stadsmuseet i Stockholm

Önska material till din undervisning!

Vad planerar du att undervisa om i höst? Tycker du att det saknas något på Stockholmskällan? Vill du kunna använda fotografier, kartor, filmer, brev eller något annat historiskt källmaterial i din undervisning, men hittar inte det du söker på vår webbplats? Hör av dig i så fall till oss på redaktionen, så undersöker vi om det går att spåra just det material som du söker. Vi tar gärna emot förfrågningar om specifika material, men också mer abstrakta tankar och förslag. Vilken typ av material skulle få din undervisning att flyga?

Hit us!

Undervisning
Bild: Den här skolkökslärarinnan på Statens normalskola 1950 svarar ”Tårta!” . Stadsmuseet.

Mejla till samuel.branting@stockholm.se eller till martin.nyblom@stockholm.se

/Samuel, red. Stockholmskällan

Stockholmskällan finns med dig hela sommaren!

Följ Stockholmskällan på Insta och Facebook i sommar! Vi lovar massor av skön sommarpepp, loja sommarbilder och ett och annat tips inför mötet med de nya eleverna vid terminsstarten.

www.facebook.com/Stockholmskallan/

www.instagram.com/stockholmskallan/

Solskydd

/Samuel, red. Stockholmskällan