Visar alla blogginlägg från: januari 2013

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

Lärarkväll 14 mars. Mikrohistoria i klassrummet

Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790
Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790,
Bilden är beskuren, klicka på bilden för att se hela.

Att se individen i historien – och historien genom individen

Vad kan personliga brev, dagböcker och andra källor som rör enskilda individer berätta om sin tid? Om vardagslivet? Om synen på livet, döden och kärleken? Om samhällsstrukturer och politiska skeenden?  Och varför är mikrohistoria särskilt relevant i skolundervisningen?

Stockholmskällan bjuder in till lärarkväll på Stockholms medeltidsmuseum. Kom och lyssna på föredrag av professor Anna Götlind och författare Kristina Ekero Eriksson, mingla med kollegor och få konkreta tips för klassrummet från Stockholmskällans redfaktion.

Program

  • Mikrohistoria – ett angeläget forskningsfält och en utmärkt pedagogisk ingång
    Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms Universitet, berättar utifrån sin egen forskning om varför mikrohistoria är viktigt inom forskningen – och i skolan. Författare till bl.a. böckerna Handbok i konsten att skriva mikrohistoria och Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år.
  • Hur historiskt källmaterial blir en personlig biografi
    Kristina Ekero Eriksson, författare och vetenskapsjournalist som har skrivit bl.a. Årstafruns dolda dagböcker. Om olika typer av källmaterial och källkritiska utmaningar när man arbetar med individbaserad historia.
  • Aktörsperspektiv i klassrummet – konkreta lektionstips från Stockholmskällan
    Vi  visar källor där individer träder fram som historiska aktörer. Nya tips på lektionsplaneringar och elevuppgifter utlovas! Hur får man till exempel ett desperat brev från en självmordsbenägen gälbgjutargesäll skrivet 1849 att bli en lektion om Sveriges industri, fattigvård och arbetsmarknad och dess utveckling

Hjärtligt välkommen!

 

Praktisk information
Dag: Torsdag 14 mars
Tid: kl. 17-20
Plats: Stockholms medeltidsmuseum, Strömparterren, Norrbro
Målgrupp: Lärare i SO och Historia på högstadiet och gymnasiet
Anmälan: frida.lindfors@stockholm.se (ange namn, årskurs, skola och mejladresser)
Förfriskningar: I pausen serveras smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ
Kostnad: Fritt inträde för lärare

Inbjudan som pdf

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil