Visar alla blogginlägg från: maj 2018

Stockholmskällans redaktion kommer till din skola – vi tar med fika!

Vi kommer gärna till ditt arbetslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna ska jobba med framöver. Och vi bjuder på fika samtidigt! Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Till dess kan du till exempel ta en titt i telefonen och se vad som har hänt i närheten av din skola:

Stockholskällan startsida mobil 2

Titta också gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling.

Nu går vi och bakar bullar – ring så kommer vi med fikat! :)

/Samuel, red. Stockholmskällan

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist