Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

<p>Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även <a href='http://pedagogblogg.stockholm.se/stockholmskallan/comment-subscriptions/?srp=612&srk=&sra=s'>prenumerera</a> utan att lämna en kommentar.</p>