Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Lektionsförslag för grundsärskolan

Lektion grundsärskolan

NU finns det färdiga lektionsförslag för grundsärskolan på stockholmskällan.se! På vår sida för lärarhandledningar hittar du förslag på pedagogiska upplägg, uppgifter, övningar och hela lektioner i historia och svenska. På sidan finns också material för förskolan, låg-, mellan- och högstadiet och för gymnasiet.

I lektionsförslagen förklarar vi hur uppgifterna ansluter till läroplanens skrivningar om mål och centralt innehåll.

Vi på redaktionen kommer att fylla på med fler uppgifter och tips allt eftersom – och vill gärna veta hur du som lärare tycker att de funkar i klassrummet! Antingen genom att du bokar in ett lektionsbesök där vi kommer ut och håller en lektion med dina elever, eller där du hör av dig till oss med tips och förslag på förbättringar. Kontakta martin.nyblom@edu.stockholm.se, eller kommentera här och nu!

/Martin, redaktionen

De nationella minoriteterna i Stockholm

Nationella minoriteter på Stockholmskällan. Bild på Torkel Tomasson Stemp 1912.

Nationella minoriteter i Stockholmskällan

Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.

Samer har bott i den här delen av världen längre än någon annan. Finland var under många hundra år en del av det svenska riket och finska har naturligtvis talats på båda sidor om Bottenhavet, åtminstone sedan dess. 1512 gjorde Stockholmare en första anteckning om romer, vilket säger oss att den gruppen har minst 507 års historia här i staden. Judar har levt i Sverige under många hundra år, men sedan 1779 också med rätten att utöva sin religion. Stockholm har varit huvudstad för tornedalingar och alla andra svenska medborgare genom århundraden. Att Stockholm är huvudstad har naturligtvis bidragit till att människor genom historien haft eller gjort sig anledningar att komma just hit – tillfälligt eller permanent.

Stockholms historia är Sveriges historia, och Sveriges historia är inte minst dess minoriteters. I museernas och arkivens samlingar finns både källmaterial som grupperna själva producerat, och material som majoritetssamhället framställt som rör dem. Det historiska källmaterialet blottar ett samhälle där olika villkor gäller för olika grupper i samhället, och där ord som vi idag inte tar i vår mun var vardagsspråk. Det är ofta farligt att döma historien efter nutida måttstockar men historien kan fungera som en tacksam bakgrund för att ge perspektiv och fundera över vår egen tid och det samhälle vi lever i. Våra nutida värderingar kan hisna och förskräckas över språkbruk, särskillnad och villkor som är otänkbara idag.

Sök på lektionsförslag i Stockholmskällan

Lektionsförslag i Stockholmskällan

Det har hänt grejer på Stockholmskällan under sommarlovet: Nu kan du söka fram lektionsförslag på sidan! Skriv in en förmåga du vill att eleverna ska träna, exempelvis ”källkritik” eller ”historiebruk” – eller sök helt enkelt på ”lektionsförslag” för att få upp alla våra övningar i en träfflista.

Precis som tidigare går det också enkelt att klicka sig fram till lektionsförslagen. På vår skolsida ligger lektionerna sorterade efter skolstadium. Flera av övningarna finns anpassade både för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, men med några enkla handgrepp är det förstås lätt att anpassa de flesta övningar till en yngre eller äldre målgrupp.

Vi på redaktionen publicerar löpande fler lektionsförslag på Stockholmskällan och tar gärna emot tips och feedback från dig. Vad funkar bäst i ditt klassrum?

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Rösträtten 100 år den 24 maj!

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i valen till riksdagen! Dagen kommer att firas på olika håll i landet. Hur kommer ni fira det på skolan?

Första gången som riksdagen debatterade lika rösträtt för män och kvinnor var 1884, då Fredrik Theodor Borg lade en motion i frågan. Under de kommande decennierna diskuterades rösträttsfrågan friskt – och röstades ner gång på gång. Mycket av debatten kom istället att handla om de olika ”inkomststrecken” och var de skulle gå. I praktiken handlade strecken om hur mycket pengar en person skulle ha för att få rösta. Rösträtten var nämligen knuten till skattsedeln under 1800-talet. 1909 hade riksdagen till slut infört allmän rösträtt, det vill säga rösträtt för alla män. Men halva befolkningen stod alltså fortfarande utanför makten.

Sedan 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka om att bli myndiga, och enstaka kvinnor kom att väljas in i de kommunala församlingarna. I Stockholm var Valfrid Palmgren en av de första. Hon satt som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1910-1911 för liberalerna. I Stockholmskällan kan vi läsa hur hon argumenterade för jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män i Stockholms stad.

Valfrid Palmgren sitter vid sitt skrivbord och lutar huvudet i handen

Valfrid Palmgren var också engagerad i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen fanns över hela landet, och ledde bland annat stora namninsamlingar för kvinnors rösträtt. I december 1918 röstade Sveriges riksdag igenom ett förslag till allmän och lika rösträtt vid de kommunala valen, efter förslag från Nils Edéns regering med liberaler och socialdemokrater. För att kvinnor och män skulle få rösträtt på lika villkor också till riksdagen behövde grundlagen ändras. Det första beslutet om grundlagsändring togs den 24 maj 1919, hösten 1920 genomfördes det sista riksdagsvalet där bara män hade rätt att delta, och i januari 1921 fattades det avgörande andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Läs mer om rösträttens historia på Stockholmskällan!

Vilken lektion bokar du?

Vilken lektion bokar du?

Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?

Hur funkar det?

En pedagog från Stockholmskällan håller lektionen med eleverna. Eleverna får ett museibesök utan att behöva lämna klassrummet. Du som lärare är med i klassrummet men lutar dig tillbaka som iakttagare av övningen. Efteråt lämnar vi kvar källmaterialet så att du eller dina kollegor kan använda det fler gånger.

Övningarna är anpassade för elevernas ålder. Stockholms kommunala skolor kan boka max tre lektioner per skola, 40-60 minuter. Mejla Martin Nyblom för att boka!

Vi erbjuder tre lektioner att välja mellan:

1. Källkritik

  • Finns det egentligen bra och dåliga källor?
  • Hur såg Stockholm ut förr?
  • Är målningar, kartor och foton sanna?

Vi undersöker bilder och kartor utifrån de källkritiska frågorna, för att avgöra vilka källor som ger trovärdig och pålitlig information, och var luckorna finns i källmaterialet.

2. Historiebruk

  • Hur använder vi historien på Stockholms gator och torg?
  • Varför ligger stormaktstiden på Östermalm men Pippi Långstrumps gata i Annedal?

Vi jobbar med kartor och tittar närmare på vilken historia vi berättar med namnen på Stockholms offentliga platser, och hur de verkar berätta olika saker beroende på vilken tid de tillkommit i.

3. Hur vet vi det vi vet om historia?

  • Använd källmaterial som en historiker!
  • Vad berättar en inköpslista?
  • Vad berättar den inte?

I den här lektionen använder vi texter och frågar oss vad vi behöver för att kunna använda ett källmaterial – kanske en läslig renskrift eller fler källor som berättar mer – och hur det går till att ställa frågor till ett källmaterial för att få veta saker om historien.

Affisch med målning på utsikt över Slussen och infällda färgfält med text

Julmat åt 5000 fattiga – jul i Stockholm för 103 år sedan

Nu är det snart jul. Och därför rätt intressant att stanna upp och reflektera över hur det var vid juletid i Stockholm för cirka 100 år sedan. Året jag tänker på är 1915. Första Världskriget har pågått i två år. Kriget har gjort att det är ransonering i Sverige och svårare att få tag på mat. Några som drabbades hårt var de människor som levde under fattiga förhållanden i Stockholm. Olika hjälporganisationer, exempelvis Frälsningsarmén, hjälpte dessa människor att få en lite drägligare tillvaro genom att dela ut gratis mat.

I filmen nedan får du en inblick i hur det kunde varit julen 1915 i Stockholm. Klicka på länken nedan.

Film: Julmat åt 5000 fattiga

God jul på er!

/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Julmat 5000 fattiga

Hur såg er skola ut förr?

Har ni någonsin funderat över just er skola såg ut för 50, 70 eller 100 år sedan? Stockholmskällan kan ha svaret! I vår databas finns det över 1000 historiska källmaterial och bilder från gamla skolmiljöer i Stockholm. Är ni dessutom nyfikna på vilka ämnen som undervisades eller hur skolarbetena kunde se ut så finns det också. Sök exempelvis på sökord som skola, utbildning, undervisning, läroverk, lärare, namnet på din skola eller gå in via Stockholmskällans kartsök och sök utifrån platsen där er skola ligger.

Ett axplock av alla skolor i Stockholmskällan hittar du här.

Trevlig helg!

Sofia, Stockholmskällans redaktion

rodd skolavslutning

Foto 1: Östermalms läroverk: I roddbassängen 1930-1940. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv.

Foto 2: Skolavslutning på Kungsholms Läroverk (Högre allmänna läroverket å Kungsholmen) 1944. Foto:   J. H (SvD) Stockholms stadsmuseum

Låt eleverna tävla med ”Min Stockholmsskildring” 2019!

Uppsatstävling. Funkar det som motivationshöjare att locka med priser och trigga tävlingsnerven? För en del elever kan skrivandet ”kännas mer på riktigt” om det finns avsättning eller ett användningsområde för mödan även utanför klassrummet. Som att den vinnande uppsatsen blir publicerad på Stockholmskällan.

Samfundet S:t Erik arrangerar varje år en uppsatstävling för gymnasieelever, under namnet ”Min Stockholmsskildring”. Både skönlitterära texter och prosa är välkomna, så länge innehållet handlar om eller utspelar sig i Stockholm. Reglerna är enkla, uppsatsen ska vara:

  • skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år)
  • skriven aktuellt skolår
  • godkänd av elevens lärare
  • innehålla 10 000 – 20 000 tecken inklusive blanksteg

Du kan läsa mer om tävlingen, och anmäla bidrag på Samfundet S:t Eriks webbsida.

2018 skickades 31 tävlingsbidrag in från åtta skolor – det är nästan dubbelt så många som året innan! I uppsatsjuryn sitter representanter för Samfundet S:t Erik, Stockholmskällan, Stadsmuseet, Historiska institutionen vid Stockholms universitet och Historielärarnas förening. Vinnaren får en prissumma, och klassen får ett års medlemskap i Samfundet S:t Erik och en guidad stadsvandring av Stadsmuseet i Stockholm.

En bödel höjer ett svärd mot en knäböjande fånge framför en folkmassa Bild: Stockholms blodbad. Historisk skrift från 1868, Stadsmuseet i Stockholm

Årets vinnare, Emma Edling Müller, fick ta emot sitt pris för novellen ”1520” eller ”Att döda en biskop” bland kristallkronorna i Stora börssalen i Gamla stan i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte den 21 november.

Kom och träffa Stockholmskällan!

Kvinnliga växeltelefonister sitter på rad i en apparatsal

Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!

På bilden ser vi kvinnliga växeltelefonister i apparatsalen vid Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902.
Okänd fotograf, Stockholms stadsmuseum.

Inspirationskväll i digital källkritik på Tekniska museet 28/11

Onsdag 28 november arrangerar Tekniska museet en inspirationskväll för lärare, om digital källkritik. Stockholmskällan är inbjudna att hålla en workshop under kvällen, men det står mycket mer på programmet också! Gå in och kolla på Tekniska museets webbplats, och anmäl dig!

Tid: Onsdag 28 november klockan 17.15–20. Registrering från 16.30
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till hållplats Museiparken.

Lärarinspirationen är kostnadsfri att delta i. Begränsat antal platser. Avboka genom att mejla till skolbokning@tekniskamuseet.se – om du uteblir utan att avboka så kostar det 300 kronor.

Skola + Museum = Sant på Stadsmuseet 28/1 2019

Måndag 28 januari 2019 kommer nästan 50 museer, arkiv och andra kulturinstitutioner – däribland yours truly – att informera, demonstrera och inspirera lärare och annan skolpersonal under Skola + Museum = Sant. Den här gången håller mässan till på Stockholms stadsmuseum vid Slussen. Museet är fortfarande stängt för renovering, så det blir alltså tillfälle att tjuvkika på huset i sluttampen inför nyöppningen också.

Du hittar anmälningslänk och all annan information på Stadsmuseets webbplats.

Tid: Måndag 28 januari klockan 15.3019.00
Plats: Stadsmuseet Slussen, Södermalmstorg, T-bana Slussen

Mässan är gratis och riktar sig till lärare och pedagoger verksamma i Stockholm. Vi bjuder på några smårätter och alkoholfri dryck. Anmäl dig senast 10 december. Icke utnyttjad eller -avbokad plats debiteras med 200 kronor. Avbokning kan ske fram till 21 januari 2019.

Och så var det en sak till…

…du kan förstås när som helst slänga iväg ett mejl till Stockholmskällans redaktion och boka in ett besök i ditt klassrum eller arbetslag! Vi kommer gärna ut till er på skolan och pratar allmänt om Stockholmskällan, eller om något som specifikt ansluter till ett pågående eller kommande arbetsområde. Mejla martin.nyblom@stockholm.se för mer information.

Vi ses!
/Martin, Stockholmskällans redaktion

Andréexpeditionen 1897 – nu i Stockholmskällan

Sommaren 1897 reser tre herrar från Stockholm mot Nordpolen. Deras mål är att ta sig över Arktis med en vätgasballong. Men något går snett och de når aldrig fram. Först 33 år senare hittas expeditionsdeltagarnas döda kroppar på Vitön, mitt ute i Ishavet.

Andrées polarexpedition var ett försök av den 42-årige upptäcksresanden och ingenjören Salomon August Andrée att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Deltagarna i expeditionen var, förutom Andrée själv, Knut Frænkel, 27 år, och Nils Strindberg, 24 år. De hade träffat varandra i Stockholm och det var därifrån de förberedde expeditionen. Deras mål var att bli de första som når den outforskade Nordpolen. Både Alfred Nobel och kung Oscar II stödde det ambitiösa projektet.

Medlemmar av expeditionen ombord på en båt Medlemmar i Andréexpeditionen på väg till Spetsbergen ombord på M/S Svensksund 1897

Expeditionen ger sig av

Den 11 juli 1897 ger sig Andrée, Strindberg och Frænkel i väg i vätgasballongen Örnen från Danskön i Svalbard. Ballongen är specialkonstruerad av Andrée själv, men har aldrig testats innan avfärden

 ”…god fart åt ost 10 grader syd. Allt väl ombord. Detta är tredje dufposten. Andrée

Så står det i en duvpost som skickades av Salomon August Andrée 1897. Brevet skickades med en duva från vätgasballongen två dagar efter avfärden från Danskön i Svalbard. Duvan sköts ner några dagar efter avfärden av en skeppare på ett fångstfartyg.

Efter några dagar kraschar ballongen mitt ute på polarisen. Expeditionsmedlemmarna får därefter fortsätta till fots. Männen vandrar i tre månader över isen för att försöka nå fast mark. Den 5 oktober 1897 hittar de till slut till Vitön, en avlägsen ö i Svalbard. Med sig har de kläder, mat och vapen. Men vad som händer sen vet ingen.

Det kommer dröja 33 år innan lägret upptäcks av en slump 1930. I lägret återfinns männens döda kroppar, dagböcker och rester av mat, kläder och packning.

Kvarleor på Vitön 1930 Andréexpeditionens läger hittas på Vitön 1930.

Expeditionens öde skapade stor uppmärksamhet

Upptäckten skapade stor sensation i Sverige och de döda männen betraktades som försvunna hjältar och expeditionen som ett spännande äventyr. Männens kvarlevor fördes tillbaka till Stockholm. Där hölls en stor offentlig begravning för de tre nordpolsfararna under högtidliga former.

Andréexpeditionen har kommit att bli Sveriges mest berömda polarexpedition och det har skrivits många böcker om händelsen. Det har också funnits många olika teorier om vad som egentligen hände med männen och varför de dog. Dödsorsaken är en gåta som vi än idag fortfarande inte säkert vet svaret på.

Läs om Andréexpeditionen i Stockholmskällan. 

Hitta mer källmaterial om Andréexpeditionen i Stockholmskällan.