Visar alla blogginlägg med kategorin:
Historia

UTLYSNING: Min Stockholmsskildring 2020

På Stockholmskällan.se finns de vinnande uppsatserna publicerade

Skriv om Stockholm! Min Stockholmsskildring är en uppsatstävling som riktar sig till gymnasieelever och är ett samarbete mellan Samfundet S.t Erik, Stadsmuseet, Medeltidsmuseet, Stockholmskällan och Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Uppsatsen ska handla om Stockholm, men förutom det kan både ämne och innehåll variera. Enda kravet är att uppsatsen utgår från platsen – staden Stockholm.

Riktlinjer för uppsatsen

Uppsatsen ska vara skriven av en gymnasieelev under innevarande läsår, 2019/2020. Uppsatsen kan vara skriven som en essä, novell, uppsatsform eller gymnasiearbete med not- och referensapparat och omfatta 10 000 – 20 000 tecken inklusive blanksteg.

Märk tävlingsbidragen ”Min Stockholmsskildring 2020″, och ange skola, elevens namn och klass samt kontaktuppgifter till både elev och lärare. Uppsatsen skickas i digital form till lisa@samfundetsterik.se. Sista dag för inlämning är fredagen den 12 juni 2020. Varje skola får skicka in upp till fem uppsatser.

Pengar och publicering till vinnarna

Vinnaren av första pris får 5 000 kronor, och två andrapristagare får 2 500 kronor vardera, samt ett personligt medlemskap i Samfundet S:t Erik. De vinnande skolorna får också ett medlemskap genom läraren, och en fri stadsvandring eller visning i regi av Stadsmuseet eller Medeltidsmuseet. De belönade uppsatserna blir omnämnda i Samfundet S:t Eriks årsbok och publiceras både på Samfundet S:t Eriks webbplats och på Stockholmskällan. Priserna delas ut på Samfundet S:t Eriks höstmöte i Börssalen under november månad.

Juryn består av Susanne Ingo, vice ordförande i Samfundet S:t Erik, Tina Rodhe, chef för Medeltidsmuseet, Martin Nyblom, pedagog och redaktör på Stockholmskällan, Anders Sjöbrandt, universitetsadjunkt i historiedidaktik och Mats Berglund, fil. dr. vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. Juryn bedömer uppsatserna utifrån tematisk Stockholmsanknytning, faktabakgrund och saklighet, originalitet, tillgänglighet och språkbehandling. Juryns beslut kan inte överklagas.

Så – planera in lite uppsatsskrivning för dina elever och låt dem vara med och tävla!

De nationella minoriteterna i Stockholm

Nationella minoriteter på Stockholmskällan. Bild på Torkel Tomasson Stemp 1912.

Nationella minoriteter i Stockholmskällan

Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.

Samer har bott i den här delen av världen längre än någon annan. Finland var under många hundra år en del av det svenska riket och finska har naturligtvis talats på båda sidor om Bottenhavet, åtminstone sedan dess. 1512 gjorde Stockholmare en första anteckning om romer, vilket säger oss att den gruppen har minst 507 års historia här i staden. Judar har levt i Sverige under många hundra år, men sedan 1779 också med rätten att utöva sin religion. Stockholm har varit huvudstad för tornedalingar och alla andra svenska medborgare genom århundraden. Att Stockholm är huvudstad har naturligtvis bidragit till att människor genom historien haft eller gjort sig anledningar att komma just hit – tillfälligt eller permanent.

Stockholms historia är Sveriges historia, och Sveriges historia är inte minst dess minoriteters. I museernas och arkivens samlingar finns både källmaterial som grupperna själva producerat, och material som majoritetssamhället framställt som rör dem. Det historiska källmaterialet blottar ett samhälle där olika villkor gäller för olika grupper i samhället, och där ord som vi idag inte tar i vår mun var vardagsspråk. Det är ofta farligt att döma historien efter nutida måttstockar men historien kan fungera som en tacksam bakgrund för att ge perspektiv och fundera över vår egen tid och det samhälle vi lever i. Våra nutida värderingar kan hisna och förskräckas över språkbruk, särskillnad och villkor som är otänkbara idag.

Häxprocesserna har kommit till Stockholmskällan!

Teckning av Katarina kyrka med tinnar och torn, och människor i förgrunden Katarina kyrka på Södermalm, området där häxprocesserna utspelade sig 1676-1677. Erik Dahlberg, Suecua Antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket

Nu får häxprocesserna större plats på Stockholmskällan! Sedan tidigare har det funnits historiskt källmaterial om de här händelserna på sajten, men nu finns det också en temaartikel. Där kan du som är pedagog hämta kunskap och inspiration, och kanske låta barnen läsa utdrag ur de historiska originaltexterna. Kerstin Eriksdotter var till exempel 8 år gammal när hon vittnade mot Anna Månsdotter, en av de nio kvinnor som dömdes till döden för häxeri:

I natt woro en stoor hoop med, seer fult (med) barn wid bordet sittia, men hon inthet. Anna Månsdotter ligger hoos den fuhle under bordet, klappar och kysser honom, och dantzar där. ”

Tryckt text på gulnat papper.

Artiklarna på Stockholmskällan försöker ställa källmaterialet i centrum – som läsare ska du alltid ha nära till originalkällan. Artikeln försöker också bygga ett sammanhang kring källan, till exempel genom att berätta om bakgrund och händelser som hänger ihop med det som beskrivs i källmaterialet.

Handskrivna texter från 1600- och 1700-tal är ofta mycket svårlästa, men i början av 1800-talet trycktes protokollen från vittnesförhören och utredningarna under 1670-talets häxprocesser i Katarina. Den stora trolldomskommissionen satte senare stopp för den våg av anklagelser och dödsdomar som svepte genom många delar av Sverige vid den tiden.

I många av fallen var det barn som var nyckelvittnen. De berättade om hur de tvingats flyga till Blåkulla på kvastskaft och laga mat åt djävulen. Några av barnen blev tongivande, och anklagade flera kvinnor för häxeri och pekade ut andra barn som också blivit bortförda. Det hela blev helt enkelt en häxjakt med dagens ord, där den som inte stämde in i anklagelserna själv riskerade att bli förföljd som vittnet Annika Thomsdotter sade:

att det är nu sådan tijdh, den som icke säger sig föras, så blifwer han förfölgd.”

Här finns det paralleller att dra till nutiden. Säg den som inte själv har erfarenhet av att dras med eller bli utsatt för grupptryck.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Sök på lektionsförslag i Stockholmskällan

Lektionsförslag i Stockholmskällan

Det har hänt grejer på Stockholmskällan under sommarlovet: Nu kan du söka fram lektionsförslag på sidan! Skriv in en förmåga du vill att eleverna ska träna, exempelvis ”källkritik” eller ”historiebruk” – eller sök helt enkelt på ”lektionsförslag” för att få upp alla våra övningar i en träfflista.

Precis som tidigare går det också enkelt att klicka sig fram till lektionsförslagen. På vår skolsida ligger lektionerna sorterade efter skolstadium. Flera av övningarna finns anpassade både för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, men med några enkla handgrepp är det förstås lätt att anpassa de flesta övningar till en yngre eller äldre målgrupp.

Vi på redaktionen publicerar löpande fler lektionsförslag på Stockholmskällan och tar gärna emot tips och feedback från dig. Vad funkar bäst i ditt klassrum?

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Glad sommar!

Barn springer över en strand ut i vattnet

Ett läsår når sitt slut och ett välförtjänt sommarlov väntar dig! Vi på Stockholmskällans redaktion summerar också terminen som gått, och räknar glatt till besök i 147 klasser på 50 skolor nu under våren. I sommar kommer vi att ägna oss åt lite bakom kulisserna-arbete:

Uppdatering av webbplatsen stockholmskällan.se

Om några veckor kommer du kunna filtrera dina sökresultat på tid, och avgränsa träffarna till ett specifikt årtal eller ett tidsintervall. Text som instruerar ny sökfunktion på Stockholmskällan

Nya artiklar och lektionsförslag

Vi sitter som bäst och skriver på ett tema om häxprocesserna i Stockholm på 1670-talet, och på ett om industrialismen. Efterlängtade och saknade av många, men nu är de på gång. Dessutom hoppas vi kunna lägga till ytterligare några lektionsförslag som ansluter till de nya artiklarna.

Katarina kyrka med omgivningar på 1660-talet

Saknar du något på Stockholmskällan? Tipsa oss på redaktionen! Vi fyller hela tiden på med källmaterial och har idéer för hur det kan användas i undervisningen, men vill ALLTID höra vad du tycker och tänker om Stockholmskällan som resurs i din egen undervisning.

Glada sommarhälsningar!
Martin, Samuel & Sofia

Rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

Javisst, det blir ett blogginlägg till om rösträttsjubileet.

Den 24 maj är det på dagen 100 år sedan riksdagen tog det första beslutet att ändra grundlagen så att både kvinnor och män fick rätt att ställa upp som kandidater och rösta i valen till riksdagen. Eftersom grundlagsändringar måste tas i två läsningar med ordinarie val emellan, togs det andra beslutet i början av 1921 och på hösten det året kunde för första gången nästan hela den vuxna befolkningen gå till valurnorna.

Det var förvisso bara nästan hela den vuxna befolkningen som hade fått rösträtt. Rösträttsåldern var 23 år, svenska medborgare som saknade fastadress, som hade fått ekonomiskt understöd, som hade omyndigförklarats exempelvis efter psykisk sjukdom, och män som inte hade gjort värnplikten fick vänta ännu längre på sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 18 år på 1970-talet, och den sista av de andra begränsningarna togs bort så sent som 1989.

På Stockholmskällan hittar du både artiklar om rösträtten, samlat historiskt källmaterial om personer och organisationer som kämpade för – och emot – den allmänna och lika rösträtten i början av 1900-talet, och lektionsförslag. Hur tänker ni fira rösträttsdagen på din skola?

Lektionsförslag apropå rösträttsjubileet

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj firar vi 100 år med allmän och lika rösträtt. Igen. Det var en process med många beslut att införa kvinnlig rösträtt nämligen. I december 1918 fick kvinnor rösträtt i kommunala val, och i två läsningar 1919 och 1921 ändrades grundlagen så att även kvinnliga väljare kunde gå till valurnorna på hösten.

Stockholmskällan har vi samlat flera lektionsförslag som behandlar införandet av allmän och lika rösträtt. Du kan enkelt ändra och justera uppgifterna så att de passar dina elever och din egen undervisning.

Vill du läsa mer om rösträtten? Du hittar både historiska källor och artiklar i Stockholmskällans tema Vägen mot demokrati.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Rösträtten 100 år den 24 maj!

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i valen till riksdagen! Dagen kommer att firas på olika håll i landet. Hur kommer ni fira det på skolan?

Första gången som riksdagen debatterade lika rösträtt för män och kvinnor var 1884, då Fredrik Theodor Borg lade en motion i frågan. Under de kommande decennierna diskuterades rösträttsfrågan friskt – och röstades ner gång på gång. Mycket av debatten kom istället att handla om de olika ”inkomststrecken” och var de skulle gå. I praktiken handlade strecken om hur mycket pengar en person skulle ha för att få rösta. Rösträtten var nämligen knuten till skattsedeln under 1800-talet. 1909 hade riksdagen till slut infört allmän rösträtt, det vill säga rösträtt för alla män. Men halva befolkningen stod alltså fortfarande utanför makten.

Sedan 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka om att bli myndiga, och enstaka kvinnor kom att väljas in i de kommunala församlingarna. I Stockholm var Valfrid Palmgren en av de första. Hon satt som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1910-1911 för liberalerna. I Stockholmskällan kan vi läsa hur hon argumenterade för jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män i Stockholms stad.

Valfrid Palmgren sitter vid sitt skrivbord och lutar huvudet i handen

Valfrid Palmgren var också engagerad i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen fanns över hela landet, och ledde bland annat stora namninsamlingar för kvinnors rösträtt. I december 1918 röstade Sveriges riksdag igenom ett förslag till allmän och lika rösträtt vid de kommunala valen, efter förslag från Nils Edéns regering med liberaler och socialdemokrater. För att kvinnor och män skulle få rösträtt på lika villkor också till riksdagen behövde grundlagen ändras. Det första beslutet om grundlagsändring togs den 24 maj 1919, hösten 1920 genomfördes det sista riksdagsvalet där bara män hade rätt att delta, och i januari 1921 fattades det avgörande andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Läs mer om rösträttens historia på Stockholmskällan!

Inspirationskväll med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet 27/3

Inbjudnan till inspirationskväll för lärare med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet

Hur vet vi det vi vet om historia?

Och hur kan jag använda historiskt källmaterial och utgrävningen av Slussen för att jobba med historiebruk och källkritik med mina elever?

Hur kan vi veta hur Birger jarl såg ut? Vems historia berättar vi när vi väljer ut historia att presentera i en utställning? Finns det bra och dåliga källor och varför ligger stormaktstiden på Östermalm?

Välkommen på inspirationskväll på Medeltidsmuseet, onsdag den 27 mars, kl. 16.30-18.30.

Vi startar med macka och mingel och kl. 17.00 drar presentationer och workshop igång.

  • Stockholmskällan presenterar sitt nya klassrumserbjudande och hur du kan använda källmaterial från stockholmskällan.se för att jobba med källkritik och historiebruk med eleverna.
  • Medeltidsmuseet ger tips på hur du kan använda museet som en resurs i undervisningen, och ger en förhandskik bakom kulisserna på den nya utställningen om utgrävningarna vid Slussen som öppnar senare i år. Närkontakt med fynden utlovas!
  • Anmäl dig senast måndag 25 mars.

Målgrupp: Lärare och skolbibliotekarier åk 4-9. Du som undervisar i övriga årskurser är förstås också välkommen!
Kostnad: Inspirationskvällen är gratis, men om du uteblir eller meddelar förhinder senare än 25/3 fakturerar vi skolan 350 kronor.
Frågor: Kontakta martin.nyblom@stockholm.se, Stockholmskällan

Stockholmskällan är Stockholms kulturarv på webben. Sök fotografier, konst, artiklar, kartor, arkivhandlingar och andra källor som berättar om stadens historia.
Medeltidsmuseet är det underjordiska museet som skildrar stadens uppkomst och den lilla människan i den stora staden.

Skriv om Stockholm och vinn fina priser!

De skriver om Stockholm på stockholmskällan.se

Min Stockholmsskildring är en uppsatstävling som riktar sig till gymnasieelever och är ett samarbete mellan Samfundet S:t Erik, Stadsmuseet/Medeltidsmuseet, Stockholmskällan samt Historielärarnas förening. Uppsatsen skall handla om Stockholm. Ämne och innehåll kan variera men skall utgå från platsen, staden Stockholm. Sista ansökningsdag 14 juni 2019!

Uppsatsen

  • Uppsatserna skickas i digital form till lisa@samfundetsterik.se, senast den 14 juni 2019 (max 5/ skola)
  • Ange skola, elevens namn och klass samt kontaktuppgifter till elev och lärare.
  • Märk tävlingsbidragen ”Min Stockholmsskildring 2019”.
  • Uppsatsen skall vara skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år) under aktuellt läsår: 2018/2019.
  • Uppsatsen kan vara skriven som en essä, novell eller i uppsatsform enligt de kriterier som gäller för gymnasieuppsatsen.
  • 10 000-20 000 tecken inklusive blanksteg.

Priset

  • 1:a pris om 5 000 kr samt två stycken 2:a pris om 2 500 kr vardera
  • ett personligt medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarna
  • ett medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarnas respektive skolor genom läraren.
  • en fri stadsvandring/visning i regi av Stadsmuseet eller Medeltidsmuseet till pristagarnas respektive skola genom läraren.
  • de belönade uppsatserna omnämns i Samfundet S:t Eriks årsbok
  • de belönade uppsatserna publiceras på Samfundet S:t Eriks hemsida
  • de belönade uppsatserna publiceras på Stockholmskällan.se under ”De skriver om Stockholm”
  • prisutdelning sker i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte

Juryn

Susanne Ingo, vice ordförande i samfundet S:t Erik, Sven Lilja, professor emeritus i Stockholmshistoria, Tina Rodhe, chef på Medeltidsmuseet, Martin Nyblom, Stockholmskällan, pedagogisk verksamhet och redaktionellt innehåll och Anders Sjöbrandt, universitetsadjunkt i historiedidaktik Juryn bedömer uppsatserna utifrån tematisk Stockholmsanknytning, faktabakgrund och saklighet, originalitet, tillgänglighet och språkbehandling. Juryns beslut kan inte överklagas.

Välkommen att skicka in ditt bidrag!

/Martin, Stockholmskällans redaktion