Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Inspirationskväll med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet 27/3

Inbjudnan till inspirationskväll för lärare med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet

Hur vet vi det vi vet om historia?

Och hur kan jag använda historiskt källmaterial och utgrävningen av Slussen för att jobba med historiebruk och källkritik med mina elever?

Hur kan vi veta hur Birger jarl såg ut? Vems historia berättar vi när vi väljer ut historia att presentera i en utställning? Finns det bra och dåliga källor och varför ligger stormaktstiden på Östermalm?

Välkommen på inspirationskväll på Medeltidsmuseet, onsdag den 27 mars, kl. 16.30-18.30.

Vi startar med macka och mingel och kl. 17.00 drar presentationer och workshop igång.

  • Stockholmskällan presenterar sitt nya klassrumserbjudande och hur du kan använda källmaterial från stockholmskällan.se för att jobba med källkritik och historiebruk med eleverna.
  • Medeltidsmuseet ger tips på hur du kan använda museet som en resurs i undervisningen, och ger en förhandskik bakom kulisserna på den nya utställningen om utgrävningarna vid Slussen som öppnar senare i år. Närkontakt med fynden utlovas!
  • Anmäl dig senast måndag 25 mars.

Målgrupp: Lärare och skolbibliotekarier åk 4-9. Du som undervisar i övriga årskurser är förstås också välkommen!
Kostnad: Inspirationskvällen är gratis, men om du uteblir eller meddelar förhinder senare än 25/3 fakturerar vi skolan 350 kronor.
Frågor: Kontakta martin.nyblom@stockholm.se, Stockholmskällan

Stockholmskällan är Stockholms kulturarv på webben. Sök fotografier, konst, artiklar, kartor, arkivhandlingar och andra källor som berättar om stadens historia.
Medeltidsmuseet är det underjordiska museet som skildrar stadens uppkomst och den lilla människan i den stora staden.

Skriv om Stockholm och vinn fina priser!

De skriver om Stockholm på stockholmskällan.se

Min Stockholmsskildring är en uppsatstävling som riktar sig till gymnasieelever och är ett samarbete mellan Samfundet S:t Erik, Stadsmuseet/Medeltidsmuseet, Stockholmskällan samt Historielärarnas förening. Uppsatsen skall handla om Stockholm. Ämne och innehåll kan variera men skall utgå från platsen, staden Stockholm. Sista ansökningsdag 14 juni 2019!

Uppsatsen

  • Uppsatserna skickas i digital form till lisa@samfundetsterik.se, senast den 14 juni 2019 (max 5/ skola)
  • Ange skola, elevens namn och klass samt kontaktuppgifter till elev och lärare.
  • Märk tävlingsbidragen ”Min Stockholmsskildring 2019”.
  • Uppsatsen skall vara skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år) under aktuellt läsår: 2018/2019.
  • Uppsatsen kan vara skriven som en essä, novell eller i uppsatsform enligt de kriterier som gäller för gymnasieuppsatsen.
  • 10 000-20 000 tecken inklusive blanksteg.

Priset

  • 1:a pris om 5 000 kr samt två stycken 2:a pris om 2 500 kr vardera
  • ett personligt medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarna
  • ett medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarnas respektive skolor genom läraren.
  • en fri stadsvandring/visning i regi av Stadsmuseet eller Medeltidsmuseet till pristagarnas respektive skola genom läraren.
  • de belönade uppsatserna omnämns i Samfundet S:t Eriks årsbok
  • de belönade uppsatserna publiceras på Samfundet S:t Eriks hemsida
  • de belönade uppsatserna publiceras på Stockholmskällan.se under ”De skriver om Stockholm”
  • prisutdelning sker i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte

Juryn

Susanne Ingo, vice ordförande i samfundet S:t Erik, Sven Lilja, professor emeritus i Stockholmshistoria, Tina Rodhe, chef på Medeltidsmuseet, Martin Nyblom, Stockholmskällan, pedagogisk verksamhet och redaktionellt innehåll och Anders Sjöbrandt, universitetsadjunkt i historiedidaktik Juryn bedömer uppsatserna utifrån tematisk Stockholmsanknytning, faktabakgrund och saklighet, originalitet, tillgänglighet och språkbehandling. Juryns beslut kan inte överklagas.

Välkommen att skicka in ditt bidrag!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Vilken lektion bokar du?

Vilken lektion bokar du?

Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?

Hur funkar det?

En pedagog från Stockholmskällan håller lektionen med eleverna. Eleverna får ett museibesök utan att behöva lämna klassrummet. Du som lärare är med i klassrummet men lutar dig tillbaka som iakttagare av övningen. Efteråt lämnar vi kvar källmaterialet så att du eller dina kollegor kan använda det fler gånger.

Övningarna är anpassade för elevernas ålder. Stockholms kommunala skolor kan boka max tre lektioner per skola, 40-60 minuter. Mejla Martin Nyblom för att boka!

Vi erbjuder tre lektioner att välja mellan:

1. Källkritik

  • Finns det egentligen bra och dåliga källor?
  • Hur såg Stockholm ut förr?
  • Är målningar, kartor och foton sanna?

Vi undersöker bilder och kartor utifrån de källkritiska frågorna, för att avgöra vilka källor som ger trovärdig och pålitlig information, och var luckorna finns i källmaterialet.

2. Historiebruk

  • Hur använder vi historien på Stockholms gator och torg?
  • Varför ligger stormaktstiden på Östermalm men Pippi Långstrumps gata i Annedal?

Vi jobbar med kartor och tittar närmare på vilken historia vi berättar med namnen på Stockholms offentliga platser, och hur de verkar berätta olika saker beroende på vilken tid de tillkommit i.

3. Hur vet vi det vi vet om historia?

  • Använd källmaterial som en historiker!
  • Vad berättar en inköpslista?
  • Vad berättar den inte?

I den här lektionen använder vi texter och frågar oss vad vi behöver för att kunna använda ett källmaterial – kanske en läslig renskrift eller fler källor som berättar mer – och hur det går till att ställa frågor till ett källmaterial för att få veta saker om historien.

Affisch med målning på utsikt över Slussen och infällda färgfält med text

Min praovecka på Stockholmskällan

Jag heter Julia Luna Tekle och jag är kommer från Farsta och går i 8:e klass i Farsta grundskola. Jag har praoat på Stockholmskällans redaktion i en vecka.

jag har fått välja ett tema för snabbsökning på hemsidan,vika broschyrer, redigera fel på hemsidan,vara med på ett möte, använda en 3D skrivare, och följa med på studiebesök på stadsarkivet tillsammans med min handledare.

Jag har haft det super bra den här veckan. stämningen har varit jättetrevligt och jag har fått lära mig väldigt mycket och arbetslivet. Jag fick redigera på stockholmskällan hemsida och ändra på rättigheter på bilder där det stod fel, ta bort bilder som var onödiga, och lägga ut en snabbesök på startsidan med en massa bilder som jag tyckte passade temat.

jag fick spendera nån timme om dagen att vika broschyrer vilket inte var en sån rolig uppgift, men den höll mig upptagen och kändes skönt efter en hel förmiddag framför en skärm.

jag har fått skapa två designs på mitt namn och min kusins namn och sen få se den bli utskriven på en 3D skrivare, det var super intressant att hur maskinen börja bygga och lägga lager efter lager på varann. slutresultatet såg super fantastiskt ut.

Under studiebesöket till Stadsarkivet så fick vi gå på en rundtur i magasinet och kolla på några brottsarkiv och kolla på några presentationer om stadsarkivet. De är jätteintressant att få lära sig om hur all information sparas och kan andvändas för forskning i olika slag.

Jag har tyckt att det har varit jätteroligt hos stockholmskällan och jag rekommenderar det gärna till elever som söker prao

/Julia

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Låt eleverna tävla med ”Min Stockholmsskildring” 2019!

Uppsatstävling. Funkar det som motivationshöjare att locka med priser och trigga tävlingsnerven? För en del elever kan skrivandet ”kännas mer på riktigt” om det finns avsättning eller ett användningsområde för mödan även utanför klassrummet. Som att den vinnande uppsatsen blir publicerad på Stockholmskällan.

Samfundet S:t Erik arrangerar varje år en uppsatstävling för gymnasieelever, under namnet ”Min Stockholmsskildring”. Både skönlitterära texter och prosa är välkomna, så länge innehållet handlar om eller utspelar sig i Stockholm. Reglerna är enkla, uppsatsen ska vara:

  • skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år)
  • skriven aktuellt skolår
  • godkänd av elevens lärare
  • innehålla 10 000 – 20 000 tecken inklusive blanksteg

Du kan läsa mer om tävlingen, och anmäla bidrag på Samfundet S:t Eriks webbsida.

2018 skickades 31 tävlingsbidrag in från åtta skolor – det är nästan dubbelt så många som året innan! I uppsatsjuryn sitter representanter för Samfundet S:t Erik, Stockholmskällan, Stadsmuseet, Historiska institutionen vid Stockholms universitet och Historielärarnas förening. Vinnaren får en prissumma, och klassen får ett års medlemskap i Samfundet S:t Erik och en guidad stadsvandring av Stadsmuseet i Stockholm.

En bödel höjer ett svärd mot en knäböjande fånge framför en folkmassa Bild: Stockholms blodbad. Historisk skrift från 1868, Stadsmuseet i Stockholm

Årets vinnare, Emma Edling Müller, fick ta emot sitt pris för novellen ”1520” eller ”Att döda en biskop” bland kristallkronorna i Stora börssalen i Gamla stan i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte den 21 november.

Kom och träffa Stockholmskällan!

Kvinnliga växeltelefonister sitter på rad i en apparatsal

Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!

På bilden ser vi kvinnliga växeltelefonister i apparatsalen vid Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902.
Okänd fotograf, Stockholms stadsmuseum.

Inspirationskväll i digital källkritik på Tekniska museet 28/11

Onsdag 28 november arrangerar Tekniska museet en inspirationskväll för lärare, om digital källkritik. Stockholmskällan är inbjudna att hålla en workshop under kvällen, men det står mycket mer på programmet också! Gå in och kolla på Tekniska museets webbplats, och anmäl dig!

Tid: Onsdag 28 november klockan 17.15–20. Registrering från 16.30
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till hållplats Museiparken.

Lärarinspirationen är kostnadsfri att delta i. Begränsat antal platser. Avboka genom att mejla till skolbokning@tekniskamuseet.se – om du uteblir utan att avboka så kostar det 300 kronor.

Skola + Museum = Sant på Stadsmuseet 28/1 2019

Måndag 28 januari 2019 kommer nästan 50 museer, arkiv och andra kulturinstitutioner – däribland yours truly – att informera, demonstrera och inspirera lärare och annan skolpersonal under Skola + Museum = Sant. Den här gången håller mässan till på Stockholms stadsmuseum vid Slussen. Museet är fortfarande stängt för renovering, så det blir alltså tillfälle att tjuvkika på huset i sluttampen inför nyöppningen också.

Du hittar anmälningslänk och all annan information på Stadsmuseets webbplats.

Tid: Måndag 28 januari klockan 15.3019.00
Plats: Stadsmuseet Slussen, Södermalmstorg, T-bana Slussen

Mässan är gratis och riktar sig till lärare och pedagoger verksamma i Stockholm. Vi bjuder på några smårätter och alkoholfri dryck. Anmäl dig senast 10 december. Icke utnyttjad eller -avbokad plats debiteras med 200 kronor. Avbokning kan ske fram till 21 januari 2019.

Och så var det en sak till…

…du kan förstås när som helst slänga iväg ett mejl till Stockholmskällans redaktion och boka in ett besök i ditt klassrum eller arbetslag! Vi kommer gärna ut till er på skolan och pratar allmänt om Stockholmskällan, eller om något som specifikt ansluter till ett pågående eller kommande arbetsområde. Mejla martin.nyblom@stockholm.se för mer information.

Vi ses!
/Martin, Stockholmskällans redaktion

Hur vet vi det vi vet om historia?

Fotografier, brev och ritningar i en hög

Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.

Bäckahagens skola i Bandhagen bokade in ett besök från en av Stockholmskällans pedagoger, och fick jobba med att ställa frågor till olika källmaterial för att se vad de kan berätta för oss.

Eleverna delades in i smågrupper. Varje grupp fick ett källmaterial – ett foto, en inköpslista, en matsedel på svårläslig 1600-talssvenska, några brev från 10-åringar för 100 år sedan och några målningar. Sedan några enkla frågor:

  • Vad är det för källmaterial?
  • Vad står det, eller vad ser du på bilden?
  • Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Om du har en inköpslista med svårläst skrivstil framför dig, helt ryckt ur sitt sammanhang, är det svårt att dra så mycket slutsatser om historien. Varje grupp fick därför veta lite mer om sitt material:

  • hur gammalt det är
  • vem som gjort det

Inköpslistan hade en gång legat i ett kuvert, där det stod ”Min första kryddbodsrekvisition”. Vad är en kryddbod? Vad är en rekvisition? När vi redde ut de båda sakerna blev det lättare att också försöka tyda vad som stod på listan. ”Hafregryn” och mannagryn kände eleverna igen, men vad är ”Sagogryn”? Och ”Macaroni”?

När eleverna slitit en stund med originalkällan fick de också den renskrivna texten – på ena sidan med originalstavningen från sekelskiftet 1900 och på andra sidan med modern stavning. Nu blev uppgiften för eleverna att fundera över

  • Varför har källmaterialet kommit till, och varför har det sparats?
  • Vad texten eller bilden kan berätta om sin egen tid – dåtiden?

Skrivstil på gulnat papper

Vad berättar egentligen en 120 år gammal inköpslista? Kan vi till exempel vara säkra på att alla människor i Stockholm åt de här sakerna? Nej, det kan vi inte säga, inte utifrån bara ett enda källmaterial. Vi vet ju inte om de här ingredienserna var billiga så att alla hade råd med dem, till exempel. Men om vi istället skulle fråga vårt källmaterial: Fanns det makaroner i Sverige för 120 år sedan? Då skulle inköpslistan svara ”Ja”. Men uppenbarligen var makaronerna så pass nya att de inte hade hunnit få sitt försvenskade namn ännu.

En del av grupperna hade fått källmaterial som kompletterade varandra. När de fick lägga ihop sina källor blev det lättare att dra lite säkrare slutsatser om historien. Och tillsammans i klassrummet kunde vi ställa oss frågan:

  • Vad är det vi inte får veta?
  • Vilken information saknar vi fortfarande?

Ett enda källmaterial kan ge oss vissa svar, men det kan också peka ut luckor som andra källmaterial måste hjälpa oss att fylla. Det är ett sätt att arbeta med läroplanens formulering ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. Den här lektionen finns snart i Stockholmskällans lektionsbank!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Stockholmskällan är tredje bäst i världen!

Tre personer håller upp diplom

Samuel Branting, Sandra Sporrenstrand och Martin Nyblom från Stockholmskällan tog emot diplom i The Best in Heritage. (Foto: Namhee Joo)

Ja, det är faktiskt sant – i fredags blev Stockholmskällan framröstad som tredje bästa digitala kulturarvsförmedlare i kategorin The Best in Heritage IMAGINES! Och det i konkurrens med giganter som Metropolitan Art Museum i New York och San Francisco Museum of Modern Art.

25-29 september hölls den årliga konferensen Best in Heritage i Dubrovnik, Kroatien. Stockholmskällan hade bjudits in att medverka tillsammans med drygt 40 andra museer och kulturarvsinstitutioner från hela världen. Gemensamt för alla deltagarna var att de under 2017 fått pris för sin verksamhet. Det var mycket stor spridning på verksamheterna – från restaureringen av ett litet kapell i Kroatien, via en etnologisk kartläggning av karnevalsfirandet i Europa till ett kinesiskt crossover-museum som förenar naturvetenskap med kulturhistoria.

Så om alla världens kulturarvspriser 2017 var kvaltävlingen så var The Best in Heritage finalen. Och där kom alltså Stockholmskällan trea!

Vinnare i IMAGINES blev The Lost Palace, en audioguide som lotsade besökare runt i historien om det nedbrunna White Hall Palace i centrala London.

Vill du läsa mer om The Best in Heritage kan du göra det på webben.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion