Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Glad sommar!

Människor badar. Inklippt i bilden gula blommor och jordgubbar, samt texten Glad sommar

Nu är sommarlovet här, och på den individuella utvecklingsplanen står:
1. Äta så många jordgubbar att du tröttnar
2. Bada så många gånger att det känns som om det räcker
3. Surfa in på stockholmskällan.se från minst 10 olika platser, till exempel
– hängmattan,
– Sergels torg,
– cafébordet på uteserveringen,
– den där sena frukosten en helt vanlig onsdag…

Glad sommar och skön ledighet önskar vi på Stockholmskällans redaktion! Vi hörs i augusti igen.

/Martin, Samuel och Sofia

Bildtext: Montage/Hässelby strandbad på 1910-talet. Okänd fotograf/Harry Grip, Stadsmuseet i Stockholm

Vill du gå på stadsvandring?

Stadsvandring Sophie Sager

Visst vore det häftigt, praktiskt och bra att kunna pluppa ut stopp på en karta och sätta ihop en stadsvandring till eleverna? Tänk om eleverna skulle kunna göra sina egna stadsvandringar på samma sätt? Och tänk om plupparna var klickbara så att det gick att få upp information på varje stopp. Kanske information om platsen, eller en uppgift som eleverna ska lösa där? Wow – en historisk bild som visar den historiska utsikten i mobilen, och där vi kan jämföra med dagens!

Sådär har det låtit här på Stockholmskällans redaktion, under de två år som vi jobbat med att bygga om stockholmskällan.se. Det har visat sig vara både dyrt och ganska krångligt att bygga en sådan där funktion i vår egen karta. Vi kan jämföra nya och gamla kartor med varandra, visa var på kartan vi är och göra en sökning i databasen genom att släppa ned en nål på kartan. Men, vi kan fortfarande inte skapa egna stadsvandringar direkt i Jämför kartor.

Gissa lyckan när vår kollega Helena snubblade över den här funktionen i Google maps: Skapa egna kartlager ovanpå den vanliga stadskartan och markera ut platser att gå till. Vi har börjat testa, med tanken att det här ska kunna bli ett lektionsförslag så småningom.

Se det som work in progress, och kom gärna med synpunkter – eller testa själv och tipsa oss om resultatet! Vi har hittills gjort två, inte helt färdiga stadsvandringar: En om Sophie Sager och en om Utsikter i Gamla stan.

Gör en egen stadsvandring

1. Gå till www.google.se/maps/d/
2. Skapa en ny karta
3. Skriv in en plats i sökrutan, eller zooma i kartan till den plats du vill använda.
4. Klicka på kartnåls-symbolen (”Lägg till en markör”) och klicka på kartan där du vill fästa den.
5. Döp punkten, och skriv in den information du vill ska stå där. Du kan ladda upp fotografi eller skriva in en länk till ett källmaterial i Stockholmskällan.
6. Klicka på ”Individuella stilar” i rutan längst till vänster för att ändra färg eller symbol på kartpluppen, eller numrera stoppen.
7. Klicka på ”+Dela” och ändra från privat till ”offentligt på webben” så kan alla se den. Du kan mejla ut länken till eleverna, eller ordna så att de kan skriva in den direkt i webbläsarens adressfält.
8. Ta med paddor med SIM-kort och internetuppkoppling, eller låt eleverna använda sina mobiltelefoner för att kunna gå ut på stan och använda kartan.

Skapa egen karta

Vi testar de här google-vandringarna nu. Funkar det bra och faller väl ut kanske vi satsar på att bygga vidare på våra egna kartor också. Tänk att kunna vandra i staden med 1885 års karta i hand!

Lycka till!
/Martin

Stockholmskällans redaktion kommer till din skola – vi tar med fika!

Vi kommer gärna till ditt arbetslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna ska jobba med framöver. Och vi bjuder på fika samtidigt! Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Till dess kan du till exempel ta en titt i telefonen och se vad som har hänt i närheten av din skola:

Stockholskällan startsida mobil 2

Titta också gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling.

Nu går vi och bakar bullar – ring så kommer vi med fikat! :)

/Samuel, red. Stockholmskällan

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Min praovecka på Stockholmskällan

Jag heter Chloe Ottosson och kommer från Motala och går i 8:e klass på Skolgårda skola. Denna vecka har jag praoat på Stockholmskällans redaktion.

Än så länge så har jag fått åka på studiebesök tillsammans med min handledare, lagt in ”snabbsökningar” på webbsidan , vikt broschyrer och sökt fel på hemsidan som dem får fixa senare.

Studiebesöket var hos Stadsmuseets magasin i Frihamnen. Där vi fick följa med in på deras lager av alla olika samlingar, allt från skolmaterial till olika dörrar och kläder som samlats in och sparats. Det var extremt många olika saker och så mycket att se, men man tröttnade aldrig. Även var det intressant att få se hur saker har förändrats genom tiderna och hur sakerna såg ut förr, till exempel skolbänkar och tavlor.

Allt detta är sparat just för att alla ska ha tillgång till att kunna se hur det var förr, och det var främst saker från Stockholmstrakten.
Men det var jätte kul att få följa med och jag har lärt mig mycket om hur man levde och hur det var förr.

Sedan har jag som sagt fått lagt in dessa snabbsökningar på webben, jag har valt ett tema och sökt på saker som jag tycker har till den kategorin att göra. Även där lärde jag mig mycket om hur många olika arbeten och arbetsmiljöer såg ut förr. Bland annat jobbet som sjuksköterska, deras klädsel och så vidare. Jag har gjort ”förort” och ”jobb”. Det var också kul att få välja det jag tyckte var intressant och få skapa det för det mesta själv, men med hjälp från min handledare.

När jag sökte fel var det fel som exempel ” läs mer om detta med länken till höger ”, men så ibland var det ingen länk där den skulle. Då skrev jag upp adressen som vi senare ska fixa.

Jag har haft väldigt kul hitills och lärt mig väldigt mycket, även har mitt intresse för historia växt.
Jag är nöjd över mitt val och jag rekommenderar för dem med ett historia intresse att söka sig till denna praoplats.
/Chloe

Filmkväll med valtema – eller valkväll med filmtema, 23 april

Två valaffischer från 1930-talet Bilden är ett montage av två valaffischer från 1930-talet, från Socialdemokraterna och Allmänna valmansförbundet

Måndag 23 april kl. 15.30-17.30 bjuder Stockholmskällan på mumsiga mackor, historiska motioner om porrförbud och begränsningar av skärmtid – och en ordentlig genomgång av medieplattformen SLI. Där kan alla Stockholms kommunala skolor hitta film- och TV-material om politik och demokrati inför valet i höst. Kvällens tema är avpassat för dig som jobbar med elever på högstadiet och i gymnasiet.

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 i Liljeholmen. Anmäl dig till martin.nyblom@stockholm.se, senast onsdag 18 april!

Hinner du inte visa hela Suffragette för klassen? Anki Glaas från filmgruppen på Medioteket visar hur vi kan göra egna klipp ur längre filmer – som ni sedan kan utgå ifrån när ni diskuterar eller arbetar vidare med ämnet. Dessutom kommer vi bekanta oss med UR:s nyaste material, om valet, om politik och om historia.

Vilka frågor tycker eleverna är viktigast i höstens val? En del samhällsfrågor är ständigt aktuella, eller återkommer från tid till annan i lite olika former. Vad tycker eleverna om historiens politiska slagfält? Småttigt och ovidkommande eller fortfarande lika aktuellt?

Jag själv kommer att presentera en del av historiens politiska guldkorn i Stockholmskällan: motioner om porrförbud, begränsning av barnens skärmtid och arbete för en jämlikare stad. Dessutom firar vi den allmänna och lika rösträtten 100 år i år, bland annat med flera nya lektionsförslag. Är det kanske dags för ny rösträttsreform? Malta sänkte precis rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Stockholmskällans nyhetsbrev – februari 2013

 

Februari månads söktips: olika sätt att hitta material i Stockholmskällan som berättar mer om den här katastrofen.

Innehåll i februari månads nyhetsbrev

  • Stockholmskällan för ämnet svenska
  • Extrainsatt lärarkväll 20 mars (svenska)
  • Lärarkväll 14 mars, tema: mikrohistoria
  • Klassrumsbesök
  • Vill du och dina elever hjälpa oss att bli bättre?
  • Söktips – använd taggarna!

Nyhetsbrevet finns att läsa i sin helhet i Stockholmskällans lärarrum.
Vill du prenumerera och få det direkt per e-post, skicka ett mejl till frida.lindfors@stockholm.se  

 

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

Lärarkväll 14 mars. Mikrohistoria i klassrummet

Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790
Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790,
Bilden är beskuren, klicka på bilden för att se hela.

Att se individen i historien – och historien genom individen

Vad kan personliga brev, dagböcker och andra källor som rör enskilda individer berätta om sin tid? Om vardagslivet? Om synen på livet, döden och kärleken? Om samhällsstrukturer och politiska skeenden?  Och varför är mikrohistoria särskilt relevant i skolundervisningen?

Stockholmskällan bjuder in till lärarkväll på Stockholms medeltidsmuseum. Kom och lyssna på föredrag av professor Anna Götlind och författare Kristina Ekero Eriksson, mingla med kollegor och få konkreta tips för klassrummet från Stockholmskällans redfaktion.

Program

  • Mikrohistoria – ett angeläget forskningsfält och en utmärkt pedagogisk ingång
    Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms Universitet, berättar utifrån sin egen forskning om varför mikrohistoria är viktigt inom forskningen – och i skolan. Författare till bl.a. böckerna Handbok i konsten att skriva mikrohistoria och Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år.
  • Hur historiskt källmaterial blir en personlig biografi
    Kristina Ekero Eriksson, författare och vetenskapsjournalist som har skrivit bl.a. Årstafruns dolda dagböcker. Om olika typer av källmaterial och källkritiska utmaningar när man arbetar med individbaserad historia.
  • Aktörsperspektiv i klassrummet – konkreta lektionstips från Stockholmskällan
    Vi  visar källor där individer träder fram som historiska aktörer. Nya tips på lektionsplaneringar och elevuppgifter utlovas! Hur får man till exempel ett desperat brev från en självmordsbenägen gälbgjutargesäll skrivet 1849 att bli en lektion om Sveriges industri, fattigvård och arbetsmarknad och dess utveckling

Hjärtligt välkommen!

 

Praktisk information
Dag: Torsdag 14 mars
Tid: kl. 17-20
Plats: Stockholms medeltidsmuseum, Strömparterren, Norrbro
Målgrupp: Lärare i SO och Historia på högstadiet och gymnasiet
Anmälan: frida.lindfors@stockholm.se (ange namn, årskurs, skola och mejladresser)
Förfriskningar: I pausen serveras smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ
Kostnad: Fritt inträde för lärare

Inbjudan som pdf