Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Hur såg er skola ut förr?

Har ni någonsin funderat över just er skola såg ut för 50, 70 eller 100 år sedan? Stockholmskällan kan ha svaret! I vår databas finns det över 1000 historiska källmaterial och bilder från gamla skolmiljöer i Stockholm. Är ni dessutom nyfikna på vilka ämnen som undervisades eller hur skolarbetena kunde se ut så finns det också. Sök exempelvis på sökord som skola, utbildning, undervisning, läroverk, lärare, namnet på din skola eller gå in via Stockholmskällans kartsök och sök utifrån platsen där er skola ligger.

Ett axplock av alla skolor i Stockholmskällan hittar du här.

Trevlig helg!

Sofia, Stockholmskällans redaktion

rodd skolavslutning

Foto 1: Östermalms läroverk: I roddbassängen 1930-1940. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv.

Foto 2: Skolavslutning på Kungsholms Läroverk (Högre allmänna läroverket å Kungsholmen) 1944. Foto:   J. H (SvD) Stockholms stadsmuseum

Kom och träffa Stockholmskällan!

Kvinnliga växeltelefonister sitter på rad i en apparatsal

Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!

På bilden ser vi kvinnliga växeltelefonister i apparatsalen vid Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902.
Okänd fotograf, Stockholms stadsmuseum.

Inspirationskväll i digital källkritik på Tekniska museet 28/11

Onsdag 28 november arrangerar Tekniska museet en inspirationskväll för lärare, om digital källkritik. Stockholmskällan är inbjudna att hålla en workshop under kvällen, men det står mycket mer på programmet också! Gå in och kolla på Tekniska museets webbplats, och anmäl dig!

Tid: Onsdag 28 november klockan 17.15–20. Registrering från 16.30
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till hållplats Museiparken.

Lärarinspirationen är kostnadsfri att delta i. Begränsat antal platser. Avboka genom att mejla till skolbokning@tekniskamuseet.se – om du uteblir utan att avboka så kostar det 300 kronor.

Skola + Museum = Sant på Stadsmuseet 28/1 2019

Måndag 28 januari 2019 kommer nästan 50 museer, arkiv och andra kulturinstitutioner – däribland yours truly – att informera, demonstrera och inspirera lärare och annan skolpersonal under Skola + Museum = Sant. Den här gången håller mässan till på Stockholms stadsmuseum vid Slussen. Museet är fortfarande stängt för renovering, så det blir alltså tillfälle att tjuvkika på huset i sluttampen inför nyöppningen också.

Du hittar anmälningslänk och all annan information på Stadsmuseets webbplats.

Tid: Måndag 28 januari klockan 15.3019.00
Plats: Stadsmuseet Slussen, Södermalmstorg, T-bana Slussen

Mässan är gratis och riktar sig till lärare och pedagoger verksamma i Stockholm. Vi bjuder på några smårätter och alkoholfri dryck. Anmäl dig senast 10 december. Icke utnyttjad eller -avbokad plats debiteras med 200 kronor. Avbokning kan ske fram till 21 januari 2019.

Och så var det en sak till…

…du kan förstås när som helst slänga iväg ett mejl till Stockholmskällans redaktion och boka in ett besök i ditt klassrum eller arbetslag! Vi kommer gärna ut till er på skolan och pratar allmänt om Stockholmskällan, eller om något som specifikt ansluter till ett pågående eller kommande arbetsområde. Mejla martin.nyblom@stockholm.se för mer information.

Vi ses!
/Martin, Stockholmskällans redaktion

Andréexpeditionen 1897 – nu i Stockholmskällan

Sommaren 1897 reser tre herrar från Stockholm mot Nordpolen. Deras mål är att ta sig över Arktis med en vätgasballong. Men något går snett och de når aldrig fram. Först 33 år senare hittas expeditionsdeltagarnas döda kroppar på Vitön, mitt ute i Ishavet.

Andrées polarexpedition var ett försök av den 42-årige upptäcksresanden och ingenjören Salomon August Andrée att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Deltagarna i expeditionen var, förutom Andrée själv, Knut Frænkel, 27 år, och Nils Strindberg, 24 år. De hade träffat varandra i Stockholm och det var därifrån de förberedde expeditionen. Deras mål var att bli de första som når den outforskade Nordpolen. Både Alfred Nobel och kung Oscar II stödde det ambitiösa projektet.

Medlemmar av expeditionen ombord på en båt Medlemmar i Andréexpeditionen på väg till Spetsbergen ombord på M/S Svensksund 1897

Expeditionen ger sig av

Den 11 juli 1897 ger sig Andrée, Strindberg och Frænkel i väg i vätgasballongen Örnen från Danskön i Svalbard. Ballongen är specialkonstruerad av Andrée själv, men har aldrig testats innan avfärden

 ”…god fart åt ost 10 grader syd. Allt väl ombord. Detta är tredje dufposten. Andrée

Så står det i en duvpost som skickades av Salomon August Andrée 1897. Brevet skickades med en duva från vätgasballongen två dagar efter avfärden från Danskön i Svalbard. Duvan sköts ner några dagar efter avfärden av en skeppare på ett fångstfartyg.

Efter några dagar kraschar ballongen mitt ute på polarisen. Expeditionsmedlemmarna får därefter fortsätta till fots. Männen vandrar i tre månader över isen för att försöka nå fast mark. Den 5 oktober 1897 hittar de till slut till Vitön, en avlägsen ö i Svalbard. Med sig har de kläder, mat och vapen. Men vad som händer sen vet ingen.

Det kommer dröja 33 år innan lägret upptäcks av en slump 1930. I lägret återfinns männens döda kroppar, dagböcker och rester av mat, kläder och packning.

Kvarleor på Vitön 1930 Andréexpeditionens läger hittas på Vitön 1930.

Expeditionens öde skapade stor uppmärksamhet

Upptäckten skapade stor sensation i Sverige och de döda männen betraktades som försvunna hjältar och expeditionen som ett spännande äventyr. Männens kvarlevor fördes tillbaka till Stockholm. Där hölls en stor offentlig begravning för de tre nordpolsfararna under högtidliga former.

Andréexpeditionen har kommit att bli Sveriges mest berömda polarexpedition och det har skrivits många böcker om händelsen. Det har också funnits många olika teorier om vad som egentligen hände med männen och varför de dog. Dödsorsaken är en gåta som vi än idag fortfarande inte säkert vet svaret på.

Läs om Andréexpeditionen i Stockholmskällan. 

Hitta mer källmaterial om Andréexpeditionen i Stockholmskällan.

Du vet väl att du kan boka ett besök av Stockholmskällan?

Stockholmskällans redaktion kommer gärna till ditt arbetslag/ämneslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna jobbar med.
Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Titta gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling. Eller varför inte läsa våra artiklar om allt från allmän och lika rösträtt till migration eller skolhistoria?

Vi kommer gärna till din skola och berättar mer!

Teman

Vi ses!
/Samuel, red. Stockholmskällan

Erbjudandet om skolbesök gäller bara skolor där Stockholms stad är huvudman.

På Stockholmskällan.se finns historiska primärkällor som i ord, ljud och bild berättar om Stockholms och hela Sveriges historiska utveckling. Här finns också lärarhandledningar för undervisning ibland annat historia och svenska. Stockholmskällans material används från grundskolans lägsta årskurser till högskolenivå. Stockholmskällan.se är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet i Stockholms stad, samt flera arkiv och museer i Stockholm.

Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Vill du gå på stadsvandring?

Stadsvandring Sophie Sager

Visst vore det häftigt, praktiskt och bra att kunna pluppa ut stopp på en karta och sätta ihop en stadsvandring till eleverna? Tänk om eleverna skulle kunna göra sina egna stadsvandringar på samma sätt? Och tänk om plupparna var klickbara så att det gick att få upp information på varje stopp. Kanske information om platsen, eller en uppgift som eleverna ska lösa där? Wow – en historisk bild som visar den historiska utsikten i mobilen, och där vi kan jämföra med dagens!

Sådär har det låtit här på Stockholmskällans redaktion, under de två år som vi jobbat med att bygga om stockholmskällan.se. Det har visat sig vara både dyrt och ganska krångligt att bygga en sådan där funktion i vår egen karta. Vi kan jämföra nya och gamla kartor med varandra, visa var på kartan vi är och göra en sökning i databasen genom att släppa ned en nål på kartan. Men, vi kan fortfarande inte skapa egna stadsvandringar direkt i Jämför kartor.

Gissa lyckan när vår kollega Helena snubblade över den här funktionen i Google maps: Skapa egna kartlager ovanpå den vanliga stadskartan och markera ut platser att gå till. Vi har börjat testa, med tanken att det här ska kunna bli ett lektionsförslag så småningom.

Se det som work in progress, och kom gärna med synpunkter – eller testa själv och tipsa oss om resultatet! Vi har hittills gjort två, inte helt färdiga stadsvandringar: En om Sophie Sager och en om Utsikter i Gamla stan.

Gör en egen stadsvandring

1. Gå till www.google.se/maps/d/
2. Skapa en ny karta
3. Skriv in en plats i sökrutan, eller zooma i kartan till den plats du vill använda.
4. Klicka på kartnåls-symbolen (”Lägg till en markör”) och klicka på kartan där du vill fästa den.
5. Döp punkten, och skriv in den information du vill ska stå där. Du kan ladda upp fotografi eller skriva in en länk till ett källmaterial i Stockholmskällan.
6. Klicka på ”Individuella stilar” i rutan längst till vänster för att ändra färg eller symbol på kartpluppen, eller numrera stoppen.
7. Klicka på ”+Dela” och ändra från privat till ”offentligt på webben” så kan alla se den. Du kan mejla ut länken till eleverna, eller ordna så att de kan skriva in den direkt i webbläsarens adressfält.
8. Ta med paddor med SIM-kort och internetuppkoppling, eller låt eleverna använda sina mobiltelefoner för att kunna gå ut på stan och använda kartan.

Skapa egen karta

Vi testar de här google-vandringarna nu. Funkar det bra och faller väl ut kanske vi satsar på att bygga vidare på våra egna kartor också. Tänk att kunna vandra i staden med 1885 års karta i hand!

Lycka till!
/Martin

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Filmkväll med valtema – eller valkväll med filmtema, 23 april

Två valaffischer från 1930-talet Bilden är ett montage av två valaffischer från 1930-talet, från Socialdemokraterna och Allmänna valmansförbundet

Måndag 23 april kl. 15.30-17.30 bjuder Stockholmskällan på mumsiga mackor, historiska motioner om porrförbud och begränsningar av skärmtid – och en ordentlig genomgång av medieplattformen SLI. Där kan alla Stockholms kommunala skolor hitta film- och TV-material om politik och demokrati inför valet i höst. Kvällens tema är avpassat för dig som jobbar med elever på högstadiet och i gymnasiet.

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 i Liljeholmen. Anmäl dig till martin.nyblom@stockholm.se, senast onsdag 18 april!

Hinner du inte visa hela Suffragette för klassen? Anki Glaas från filmgruppen på Medioteket visar hur vi kan göra egna klipp ur längre filmer – som ni sedan kan utgå ifrån när ni diskuterar eller arbetar vidare med ämnet. Dessutom kommer vi bekanta oss med UR:s nyaste material, om valet, om politik och om historia.

Vilka frågor tycker eleverna är viktigast i höstens val? En del samhällsfrågor är ständigt aktuella, eller återkommer från tid till annan i lite olika former. Vad tycker eleverna om historiens politiska slagfält? Småttigt och ovidkommande eller fortfarande lika aktuellt?

Jag själv kommer att presentera en del av historiens politiska guldkorn i Stockholmskällan: motioner om porrförbud, begränsning av barnens skärmtid och arbete för en jämlikare stad. Dessutom firar vi den allmänna och lika rösträtten 100 år i år, bland annat med flera nya lektionsförslag. Är det kanske dags för ny rösträttsreform? Malta sänkte precis rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil