Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Filmkväll med valtema – eller valkväll med filmtema, 23 april

Två valaffischer från 1930-talet Bilden är ett montage av två valaffischer från 1930-talet, från Socialdemokraterna och Allmänna valmansförbundet

Måndag 23 april kl. 15.30-17.30 bjuder Stockholmskällan på mumsiga mackor, historiska motioner om porrförbud och begränsningar av skärmtid – och en ordentlig genomgång av medieplattformen SLI. Där kan alla Stockholms kommunala skolor hitta film- och TV-material om politik och demokrati inför valet i höst. Kvällens tema är avpassat för dig som jobbar med elever på högstadiet och i gymnasiet.

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5 i Liljeholmen. Anmäl dig till martin.nyblom@stockholm.se, senast onsdag 18 april!

Hinner du inte visa hela Suffragette för klassen? Anki Glaas från filmgruppen på Medioteket visar hur vi kan göra egna klipp ur längre filmer – som ni sedan kan utgå ifrån när ni diskuterar eller arbetar vidare med ämnet. Dessutom kommer vi bekanta oss med UR:s nyaste material, om valet, om politik och om historia.

Vilka frågor tycker eleverna är viktigast i höstens val? En del samhällsfrågor är ständigt aktuella, eller återkommer från tid till annan i lite olika former. Vad tycker eleverna om historiens politiska slagfält? Småttigt och ovidkommande eller fortfarande lika aktuellt?

Jag själv kommer att presentera en del av historiens politiska guldkorn i Stockholmskällan: motioner om porrförbud, begränsning av barnens skärmtid och arbete för en jämlikare stad. Dessutom firar vi den allmänna och lika rösträtten 100 år i år, bland annat med flera nya lektionsförslag. Är det kanske dags för ny rösträttsreform? Malta sänkte precis rösträttsåldern till 16 år…

/Martin

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

Lärarfortbildning: Stockholm som demokratisk arena då och nu – en kväll att ta med sig in i klassrummet

Vill du ha tips på nya sätt att undervisa om demokrati? Vi bjuder in till en fortbildningskväll om hur du kan använda arkiv­material, museisamlingar och det fysiska stadsrummet som utgångspunkt för undervisning om demokratins idé och utveckling. Under kvällen kommer också Stockholmskällans nya tema Demokratisering presenteras. Ladda ned inbjudningspdfen eller se alla hårddata här:

Plats och tid: Torsdag 13 september, kl. 17-20 på Medeltidsmuseet, Strömparterren, Norrbro

Målgrupp: I första hand lärare på högstadiet och gymnasiet

Under en paus i programmet ges tillfälle till trevligt mingel med kollegor och medver­kande över en god smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ. Kvällen är helt kostnadsfri.
Anmälan till
frida.lindfors@stockholm.se. Begränsat antal platser.

 

Nyhetsbrev

Nu tar även vi på Stockholmskällan sommarlov från bloggandet. Om inte andan faller på rätt vad det är.

I den enkätundersökning som vi gjorde under våren framgick det att många av er lärare som ville ha information från oss gärna ville ha det per mejl. Därför har vi nu skrivit ett första nyhetsbrev som har skickats ut per mejl till de som anmält intresse. Det finns också att läsa här. Vill du preniumerera? Skicka ett mejl till: frida.lindfors@stockholm.se

Inför terminsstarten vill vi redan nu be er som vill arbeta med originalkällor i klassrummet att boka in den 13 september. Platsen är Medeltidsmuseets hörsal, tiden är 17-20. Fortbildningen är kostnadsfri. Smörgås och dryck serveras. Ämnet för kvällen är: Att med utgångspunkt i stadens historia fokusera på demokratins utveckling och synen på individens fri- och rättigheter. Hur historiska källor kan bli en utgångspunkt för kopplingar mellan nutidens och dåtidens samhälle.

Vi vill visa exempel på hur arkiv­material, museisamlingar och det fysiska stadsrummet ger goda möjligheter att reflek­tera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och be­slutsprocesser och över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Medverkande: Mats Hayen, Stockholms stadsarkiv, Tina Rodhe, Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet, Åke Nyke, Kungliga biblioteket, avdelningen för audiovisuella medier, Ungdomsparlamentet. Och så vi från Stockholmskällan såklart! Ett detaljerat program för kvällen kommer till terminsstart.

Med några somriga kollobilder vill vi önska er en riktigt skön sommar!
(fler bilder från Barnens Ö finns här)

Hälsningar
Kettil och Frida

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.

Rösträttsstreck och rösträttsmotståndare – två källor att ta in i gymnasieklassrummet

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polisoch demonstranter.

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

 

Vill man ge eleverna konkreta och mer nyanserade bilder av den knaggliga men spännande vägen till dagens relativt fria och demokratiska svenska samhälle kan det vara bra att dyka ned i källorna ibland. Hur såg debatten ut i olika tider? Hur såg olika människor på begreppet folkstyre?

I början av 1900-talet pågick en brinnande debatt om den ”allmänna rösträtten” i Stockholm, liksom i stora delar av världen. Såväl rösträttsvänner som rösträttsmotståndare diskuterade HUR allmän den allmänna rösträtten skulle vara. Vilka ”rösträttsstreck” skulle man dra upp? Debatten handlade i moderna termer om inklusivitet - ett av de kriterier som idag används för att bedöma hur demokratiskt ett land är. Desto fler av landets invånare som har fulla medborgerliga rättigheter, desto mer inkluderande är demokratin.

När fick vi egentligen ”allmän” rösträtt?

Frågan handlar för det första om vem som överhuvudtaget får bli medborgare. Är det svårt eller lätt för nyanlända att få medborgarskap? För det andra: Har alla medborgare samma rättigheter och skyldigheter? Vi brukar till exempel hävda att Sverige fick allmän rösträtt 1921 – men faktum är att människor med fattigvårdsunderstöd inte fick rösträtt förrän 1945, vilket innebar att många personer med funktionsnedsättning nekades rösträtt fram till dess. Rösträttsåldern är också en inte helt okomplicerad fråga om inklusivitet.

Ett sätt att studera demokratins historia kan är att titta närmare på de små, små förändringar där friheten och jämställdheten ökar i samhället, eller tillfällen då dessa värden sätts på spel. På Stockholmskällan håller vi nu på att tillgängliggöra allt fler källor som berättar om de här små förändringarna och hur kampen för ett mer demokratiskt samhälle yttrat sig i huvudstaden.

Diskutera demokratins inklusivitet med hjälp av Carl Lindhagen

Låt gärma eleverna ta del av borgmästare Carl Lindhagens kritik av åtta rösträttsstreck som fanns 1905. I den lilla skriften finns bland annat en konkret beskrivning av könsstrecket, fattigstrecket, vanfrejdsstrecket, åldersstrecket och värnpliktsstrecket.

Det är också värdefullt att ta del av hur motståndarna till en utvidgad rösträtt tänkte. 1902 gav det konservativa Fosterländska förbundet i Stockholm ut ett luftigt och fint formgivet häfte där man presenterar argumenten mot en mer inkluderande demokrati. Författarna vill ha kvar kravet på 800 kronors årsinkomt med motivet att det vore bättre att ”höja arbetaren till rösträttsstrecket än att sänka strecket till honom”. Vidare påstås att det inte är folket självt som vill ha rösträtt utan ”maktspekulanter, radikala tidningsskrifvare och yrkesagitatorer, som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen”. När alla arbetare får rösta ”skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten”.

Sök gärna på till exempel demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet i Stockholmskällan!

Trevlig helg!

Kettil

 

Från slott till koja – rolig skrivövning om hemmet för dina elever

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

 
Vill dina elever reflektera kring sitt boende och diskutera olika sätt att se på hemmet? I den här webbenkäten kan du låta dem gå loss på tangentbordet och breda ut texten utifrån några enkla frågor.

För inspiration kan ni lyssna tillsammans på när kända författare som Åsa Linderborg, Unni Drougge, Daniel Boyacioglu, David Lagercrantz, Mian Lodalen, Anders Fager och Sara Kadefors berättar om sina hem och sin relation till Stockholm. Ni kan även läsa vad andra skrivit.

Webbenkäten är en insamling av Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. Insamlingens syfte är att vår tids berättelser om hemmet ska vara tillgängliga för framtidens stockholmare. Flera av berättelserna kommer att publiceras på Stockholmskällan och användas i en mängd olika utställningar, publikationer, evenemang och för forskning.

Hur hanteras elevernas berättelser? Anger eleverna en ålder under 18 år kommer deras uppgifter anonymiseras vid publicering. Känsliga uppgifter som kan knytas till en person kommer heller inte publiceras, oavsett vilken ålder man angivit. Även berättelser som inte publiceras kommer att arkiveras av Stockholms stadsmuseum.

På Stockholmskällan hittar du förstås också en massa kulturhistoriskt material om hemmet!

/Kettil

Välkommen till Stockholmskällans blogg!

Stockholmskällan – vad är det?

För er som inte hört talas om Stockholmskällan kan vi berätta att det är en webbplats där stadens museer, bibliotek och arkiv tillgängliggör fantastiska fotografier, spännande rättshandlingar, gripande brev, gamla Stockholmslåtar, gryniga filmer, zoomningsbara konstverk och mycket annat.

Tanken är att lärare och elever – direkt på webben – ska kunna ta del av, bruka, granska och vända ut och in på en rik flora av primärkällor som berättar om livet i Stockholm genom seklerna. Materialet är självklart en guldgruva för dig som är historielärare, men här finns även en hel del för er som undervisar i till exempel svenska, geografi, bild och musik.

Här kommer vi presentera historiska guldkorn, pedagogiska ingångar, lektionsstarters och berätta om nyheter i Lektionsbanken. Ja, och kanske även ge ett historiskt perspektiv på läraryrket här i Stockholm.

Självklart vill vi ta del av era smarta idéer och synpunkter också och göra dem tillgängliga för andra lärare. Har ni bra tips om hur man kan använda material på Stockholmskällan i undervisningen så kommentera gärna här eller kontakta oss!

Stockholmskällans blogg

Kettil Mannerheim & Frida Lindfors