Visar alla blogginlägg med kategorin:
Staden i undervisningen

Önska material till din undervisning!

Vad planerar du att undervisa om i höst? Tycker du att det saknas något på Stockholmskällan? Vill du kunna använda fotografier, kartor, filmer, brev eller något annat historiskt källmaterial i din undervisning, men hittar inte det du söker på vår webbplats? Hör av dig i så fall till oss på redaktionen, så undersöker vi om det går att spåra just det material som du söker. Vi tar gärna emot förfrågningar om specifika material, men också mer abstrakta tankar och förslag. Vilken typ av material skulle få din undervisning att flyga?

Hit us!

Undervisning
Bild: Den här skolkökslärarinnan på Statens normalskola 1950 svarar ”Tårta!” . Stadsmuseet.

Mejla till samuel.branting@stockholm.se eller till martin.nyblom@stockholm.se

/Samuel, red. Stockholmskällan

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist

Extrainsatt lärarkväll för svensklärare 20 februari

Förra veckan hade  Stockholmskällan sin första lärarkväll för ämnet svenska på Stadsarkivet. Intresset för kvällen var stort och vi är förstås väldigt glada att även ni som undervisar i svenska tycker att Stockholmskällan är en resurs för er. Tack alla ni som var där!

För er som inte hade tillfälle att komma förra veckan har vi lagt in en extra lärarkväll för svensklärare den 20 februari kl. 18-20 på Medioteket i Liljeholmen (se inbjudan).

Nyutexaminerade småskollärarinnor i maj 1950, foto J. Kjellström, Svd
Nyutexaminerade småskollärarinnor i maj 1950

 

Den här gången står vi själva tillsammans med Pedagog Stockholm för programmet. För dig som vill få tips på hur du som svensklärare kan ha nytta av Stockholmskällan och Pedagog Stockholm i din yrkesutövning är det här ett gyllene tillfälle! Kvällen arrangeras i samarbete med Pedagog Stockholm och svenkslärarnas förening.

Vi från Stockholmskällan kommer att visa smakprov på det rika material av olika textgenrer som finns på www.stockholmskallan.se såsom noveller, brev, dagböcker, rättshandlingar, sångtexter med musik, politiska pamfletter och debattprotokoll och ge förslag på hur vi i vår Lektionsbank ger förslag på hur de kan användas i svenskundervisningen.

Kvällens andra programpunkt är att Eva-Li Littorin från www.pedagogstockholm.se, stadens satsning för att samla och sprida goda och lärande exempel,  berättar om bland annat ämnessidor för svenska, svenska som andra språk och språkutveckling. Se t.ex. här!

Kvällen är kostnadsfri och vi bjuder på förfriskningar i pausen.

Hjärtligt välkomna!

Läs mer om kvällens program, anmälan m.m. i Stockholmskällans lärarrum

Lärarkväll 14 mars. Mikrohistoria i klassrummet

Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790
Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790,
Bilden är beskuren, klicka på bilden för att se hela.

Att se individen i historien – och historien genom individen

Vad kan personliga brev, dagböcker och andra källor som rör enskilda individer berätta om sin tid? Om vardagslivet? Om synen på livet, döden och kärleken? Om samhällsstrukturer och politiska skeenden?  Och varför är mikrohistoria särskilt relevant i skolundervisningen?

Stockholmskällan bjuder in till lärarkväll på Stockholms medeltidsmuseum. Kom och lyssna på föredrag av professor Anna Götlind och författare Kristina Ekero Eriksson, mingla med kollegor och få konkreta tips för klassrummet från Stockholmskällans redfaktion.

Program

  • Mikrohistoria – ett angeläget forskningsfält och en utmärkt pedagogisk ingång
    Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms Universitet, berättar utifrån sin egen forskning om varför mikrohistoria är viktigt inom forskningen – och i skolan. Författare till bl.a. böckerna Handbok i konsten att skriva mikrohistoria och Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år.
  • Hur historiskt källmaterial blir en personlig biografi
    Kristina Ekero Eriksson, författare och vetenskapsjournalist som har skrivit bl.a. Årstafruns dolda dagböcker. Om olika typer av källmaterial och källkritiska utmaningar när man arbetar med individbaserad historia.
  • Aktörsperspektiv i klassrummet – konkreta lektionstips från Stockholmskällan
    Vi  visar källor där individer träder fram som historiska aktörer. Nya tips på lektionsplaneringar och elevuppgifter utlovas! Hur får man till exempel ett desperat brev från en självmordsbenägen gälbgjutargesäll skrivet 1849 att bli en lektion om Sveriges industri, fattigvård och arbetsmarknad och dess utveckling

Hjärtligt välkommen!

 

Praktisk information
Dag: Torsdag 14 mars
Tid: kl. 17-20
Plats: Stockholms medeltidsmuseum, Strömparterren, Norrbro
Målgrupp: Lärare i SO och Historia på högstadiet och gymnasiet
Anmälan: frida.lindfors@stockholm.se (ange namn, årskurs, skola och mejladresser)
Förfriskningar: I pausen serveras smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ
Kostnad: Fritt inträde för lärare

Inbjudan som pdf

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

I skymningslandet – läs Stockholmslitteratur och illustrera med samtida bilder

Under sommaren läste jag, för jag vet inte vilken gång i ordningen, Astrid Lindgrens saga I skymningslandet för mina ungar. Jag har tyckt mycket om den historien sen jag själv var liten. Nu hade semestern inte riktigt hunnit radera ut jobbhjärnan och det slog mig för första gången vilken fantastisk Stockholms- och samtidsskildring det är. Den sängliggande, troligen poliosjuke, pojken Göran tas med på en flygtur över Stockholm av Herr Liljonkvast från Skymningslandet. Göran kör spårvagn på Västerbron och buss till Skansen. Utanför hans fönster vid Karlbergvägen gräver de för tunnelbanan.

Sagt och gjort, jag satte mig ner och skrev ihop ett lektionsförslag utifrån sagan. Förutom länkar till samtida stockholmsbilder, finns även andra förslag på hur man kan arbeta med novellen i undervisningen. Lektionen En flygtur över Stockholm när mormor var liten finns nu i Stockholmskällans Lektionsbank och som en pedagogisk planering i Skolwebben. I Skymningslandet är en av nio sagor i samlingen Nils Karlsson Pyssling  från 1949. Flera av de andra historierna utspelar sig också i Stockholm med omnejd. Ett genomgående tema är att barnen är ensamma och träffar oväntade ovanliga lekkamrater.

Illustrera stockholmsliteratur med äldre elever
Även om jag tycker att I Skymningslandet kan läsas med behållning av alla åldrar, har man förstås andra behov om man undervisar äldre elever. I Stockholmskällan finns även inledningen till Röda rummet och novellen Ett halvt ark papper av August Strindberg, med länkar till samtida stockholmsbilder.

”Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger.”

Enligt den modellen kan man låta sina elever läsa stockholmsskildringar och själva illustrera dem med bilder från Stockholmskällan. eller skriva egna och illustrera dem!

Gör såhär:

1. Gå till utökad sökning
2. Skriv in sökordet i fritextfältet, t ex spårvagn
3. Välj Tidsspann under ”Jag vill söka på” och skriv in start år och slut år
(här kan man behöva vara lite generös och skriva in ett tidsspann på kanske tio år för att få tillräckligt många träffar, man får pröva sig fram)
4. Klicka på sök
Ibland kan det vara relevant att också söka utifrån plats, antingen genom att skriva in adressen eller utifrån kartan. Om man gör kartsökningar kan man dessutom jämföra samtida kartor med nutida för att se hur Stockholm har förändrats även i större skala.

Att läsa littertur och titta på autentiska bilder från tiden ger större möjlighet till inlevelse och en starkare känsla av att det Stockholm som skildras faktiskt har funnits på riktigt. Inte bara i böckerna.

Några förslag på litteratur som kan läsas och illustreras med bilder från Stockholmskällan:
(Det finns naturligtvis oändligt många stockholmsskildringar att använda. För böckerna nedan har jag gjort testsökningar i Stockholmskällan)

Mina drömmars stad-sviten (ca 1860-1968) och Sommaren med Monika (omkring 1950) och Per Anders Fogelström

Doktor Glas och Martin Bircks ungdom av Hjalmar Söderberg

– Böckerna om Sparvel  (Abrahamsberg och Södra Ängby 1940-tal) av Barbro Lindgren

Trevlig läsning!
/Frida