Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Sök på lektionsförslag i Stockholmskällan

Lektionsförslag i Stockholmskällan

Det har hänt grejer på Stockholmskällan under sommarlovet: Nu kan du söka fram lektionsförslag på sidan! Skriv in en förmåga du vill att eleverna ska träna, exempelvis ”källkritik” eller ”historiebruk” – eller sök helt enkelt på ”lektionsförslag” för att få upp alla våra övningar i en träfflista.

Precis som tidigare går det också enkelt att klicka sig fram till lektionsförslagen. På vår skolsida ligger lektionerna sorterade efter skolstadium. Flera av övningarna finns anpassade både för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, men med några enkla handgrepp är det förstås lätt att anpassa de flesta övningar till en yngre eller äldre målgrupp.

Vi på redaktionen publicerar löpande fler lektionsförslag på Stockholmskällan och tar gärna emot tips och feedback från dig. Vad funkar bäst i ditt klassrum?

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

Javisst, det blir ett blogginlägg till om rösträttsjubileet.

Den 24 maj är det på dagen 100 år sedan riksdagen tog det första beslutet att ändra grundlagen så att både kvinnor och män fick rätt att ställa upp som kandidater och rösta i valen till riksdagen. Eftersom grundlagsändringar måste tas i två läsningar med ordinarie val emellan, togs det andra beslutet i början av 1921 och på hösten det året kunde för första gången nästan hela den vuxna befolkningen gå till valurnorna.

Det var förvisso bara nästan hela den vuxna befolkningen som hade fått rösträtt. Rösträttsåldern var 23 år, svenska medborgare som saknade fastadress, som hade fått ekonomiskt understöd, som hade omyndigförklarats exempelvis efter psykisk sjukdom, och män som inte hade gjort värnplikten fick vänta ännu längre på sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 18 år på 1970-talet, och den sista av de andra begränsningarna togs bort så sent som 1989.

På Stockholmskällan hittar du både artiklar om rösträtten, samlat historiskt källmaterial om personer och organisationer som kämpade för – och emot – den allmänna och lika rösträtten i början av 1900-talet, och lektionsförslag. Hur tänker ni fira rösträttsdagen på din skola?

Lektionsförslag apropå rösträttsjubileet

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj firar vi 100 år med allmän och lika rösträtt. Igen. Det var en process med många beslut att införa kvinnlig rösträtt nämligen. I december 1918 fick kvinnor rösträtt i kommunala val, och i två läsningar 1919 och 1921 ändrades grundlagen så att även kvinnliga väljare kunde gå till valurnorna på hösten.

Stockholmskällan har vi samlat flera lektionsförslag som behandlar införandet av allmän och lika rösträtt. Du kan enkelt ändra och justera uppgifterna så att de passar dina elever och din egen undervisning.

Vill du läsa mer om rösträtten? Du hittar både historiska källor och artiklar i Stockholmskällans tema Vägen mot demokrati.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Rösträtten 100 år den 24 maj!

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i valen till riksdagen! Dagen kommer att firas på olika håll i landet. Hur kommer ni fira det på skolan?

Första gången som riksdagen debatterade lika rösträtt för män och kvinnor var 1884, då Fredrik Theodor Borg lade en motion i frågan. Under de kommande decennierna diskuterades rösträttsfrågan friskt – och röstades ner gång på gång. Mycket av debatten kom istället att handla om de olika ”inkomststrecken” och var de skulle gå. I praktiken handlade strecken om hur mycket pengar en person skulle ha för att få rösta. Rösträtten var nämligen knuten till skattsedeln under 1800-talet. 1909 hade riksdagen till slut infört allmän rösträtt, det vill säga rösträtt för alla män. Men halva befolkningen stod alltså fortfarande utanför makten.

Sedan 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka om att bli myndiga, och enstaka kvinnor kom att väljas in i de kommunala församlingarna. I Stockholm var Valfrid Palmgren en av de första. Hon satt som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1910-1911 för liberalerna. I Stockholmskällan kan vi läsa hur hon argumenterade för jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män i Stockholms stad.

Valfrid Palmgren sitter vid sitt skrivbord och lutar huvudet i handen

Valfrid Palmgren var också engagerad i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen fanns över hela landet, och ledde bland annat stora namninsamlingar för kvinnors rösträtt. I december 1918 röstade Sveriges riksdag igenom ett förslag till allmän och lika rösträtt vid de kommunala valen, efter förslag från Nils Edéns regering med liberaler och socialdemokrater. För att kvinnor och män skulle få rösträtt på lika villkor också till riksdagen behövde grundlagen ändras. Det första beslutet om grundlagsändring togs den 24 maj 1919, hösten 1920 genomfördes det sista riksdagsvalet där bara män hade rätt att delta, och i januari 1921 fattades det avgörande andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Läs mer om rösträttens historia på Stockholmskällan!

Inspirationskväll med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet 27/3

Inbjudnan till inspirationskväll för lärare med Stockholmskällan och Medeltidsmuseet

Hur vet vi det vi vet om historia?

Och hur kan jag använda historiskt källmaterial och utgrävningen av Slussen för att jobba med historiebruk och källkritik med mina elever?

Hur kan vi veta hur Birger jarl såg ut? Vems historia berättar vi när vi väljer ut historia att presentera i en utställning? Finns det bra och dåliga källor och varför ligger stormaktstiden på Östermalm?

Välkommen på inspirationskväll på Medeltidsmuseet, onsdag den 27 mars, kl. 16.30-18.30.

Vi startar med macka och mingel och kl. 17.00 drar presentationer och workshop igång.

  • Stockholmskällan presenterar sitt nya klassrumserbjudande och hur du kan använda källmaterial från stockholmskällan.se för att jobba med källkritik och historiebruk med eleverna.
  • Medeltidsmuseet ger tips på hur du kan använda museet som en resurs i undervisningen, och ger en förhandskik bakom kulisserna på den nya utställningen om utgrävningarna vid Slussen som öppnar senare i år. Närkontakt med fynden utlovas!
  • Anmäl dig senast måndag 25 mars.

Målgrupp: Lärare och skolbibliotekarier åk 4-9. Du som undervisar i övriga årskurser är förstås också välkommen!
Kostnad: Inspirationskvällen är gratis, men om du uteblir eller meddelar förhinder senare än 25/3 fakturerar vi skolan 350 kronor.
Frågor: Kontakta martin.nyblom@stockholm.se, Stockholmskällan

Stockholmskällan är Stockholms kulturarv på webben. Sök fotografier, konst, artiklar, kartor, arkivhandlingar och andra källor som berättar om stadens historia.
Medeltidsmuseet är det underjordiska museet som skildrar stadens uppkomst och den lilla människan i den stora staden.

Skriv om Stockholm och vinn fina priser!

De skriver om Stockholm på stockholmskällan.se

Min Stockholmsskildring är en uppsatstävling som riktar sig till gymnasieelever och är ett samarbete mellan Samfundet S:t Erik, Stadsmuseet/Medeltidsmuseet, Stockholmskällan samt Historielärarnas förening. Uppsatsen skall handla om Stockholm. Ämne och innehåll kan variera men skall utgå från platsen, staden Stockholm. Sista ansökningsdag 14 juni 2019!

Uppsatsen

  • Uppsatserna skickas i digital form till lisa@samfundetsterik.se, senast den 14 juni 2019 (max 5/ skola)
  • Ange skola, elevens namn och klass samt kontaktuppgifter till elev och lärare.
  • Märk tävlingsbidragen ”Min Stockholmsskildring 2019”.
  • Uppsatsen skall vara skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år) under aktuellt läsår: 2018/2019.
  • Uppsatsen kan vara skriven som en essä, novell eller i uppsatsform enligt de kriterier som gäller för gymnasieuppsatsen.
  • 10 000-20 000 tecken inklusive blanksteg.

Priset

  • 1:a pris om 5 000 kr samt två stycken 2:a pris om 2 500 kr vardera
  • ett personligt medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarna
  • ett medlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagarnas respektive skolor genom läraren.
  • en fri stadsvandring/visning i regi av Stadsmuseet eller Medeltidsmuseet till pristagarnas respektive skola genom läraren.
  • de belönade uppsatserna omnämns i Samfundet S:t Eriks årsbok
  • de belönade uppsatserna publiceras på Samfundet S:t Eriks hemsida
  • de belönade uppsatserna publiceras på Stockholmskällan.se under ”De skriver om Stockholm”
  • prisutdelning sker i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte

Juryn

Susanne Ingo, vice ordförande i samfundet S:t Erik, Sven Lilja, professor emeritus i Stockholmshistoria, Tina Rodhe, chef på Medeltidsmuseet, Martin Nyblom, Stockholmskällan, pedagogisk verksamhet och redaktionellt innehåll och Anders Sjöbrandt, universitetsadjunkt i historiedidaktik Juryn bedömer uppsatserna utifrån tematisk Stockholmsanknytning, faktabakgrund och saklighet, originalitet, tillgänglighet och språkbehandling. Juryns beslut kan inte överklagas.

Välkommen att skicka in ditt bidrag!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Vilken lektion bokar du?

Vilken lektion bokar du?

Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?

Hur funkar det?

En pedagog från Stockholmskällan håller lektionen med eleverna. Eleverna får ett museibesök utan att behöva lämna klassrummet. Du som lärare är med i klassrummet men lutar dig tillbaka som iakttagare av övningen. Efteråt lämnar vi kvar källmaterialet så att du eller dina kollegor kan använda det fler gånger.

Övningarna är anpassade för elevernas ålder. Stockholms kommunala skolor kan boka max tre lektioner per skola, 40-60 minuter. Mejla Martin Nyblom för att boka!

Vi erbjuder tre lektioner att välja mellan:

1. Källkritik

  • Finns det egentligen bra och dåliga källor?
  • Hur såg Stockholm ut förr?
  • Är målningar, kartor och foton sanna?

Vi undersöker bilder och kartor utifrån de källkritiska frågorna, för att avgöra vilka källor som ger trovärdig och pålitlig information, och var luckorna finns i källmaterialet.

2. Historiebruk

  • Hur använder vi historien på Stockholms gator och torg?
  • Varför ligger stormaktstiden på Östermalm men Pippi Långstrumps gata i Annedal?

Vi jobbar med kartor och tittar närmare på vilken historia vi berättar med namnen på Stockholms offentliga platser, och hur de verkar berätta olika saker beroende på vilken tid de tillkommit i.

3. Hur vet vi det vi vet om historia?

  • Använd källmaterial som en historiker!
  • Vad berättar en inköpslista?
  • Vad berättar den inte?

I den här lektionen använder vi texter och frågar oss vad vi behöver för att kunna använda ett källmaterial – kanske en läslig renskrift eller fler källor som berättar mer – och hur det går till att ställa frågor till ett källmaterial för att få veta saker om historien.

Affisch med målning på utsikt över Slussen och infällda färgfält med text

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Julmat åt 5000 fattiga – jul i Stockholm för 103 år sedan

Nu är det snart jul. Och därför rätt intressant att stanna upp och reflektera över hur det var vid juletid i Stockholm för cirka 100 år sedan. Året jag tänker på är 1915. Första Världskriget har pågått i två år. Kriget har gjort att det är ransonering i Sverige och svårare att få tag på mat. Några som drabbades hårt var de människor som levde under fattiga förhållanden i Stockholm. Olika hjälporganisationer, exempelvis Frälsningsarmén, hjälpte dessa människor att få en lite drägligare tillvaro genom att dela ut gratis mat.

I filmen nedan får du en inblick i hur det kunde varit julen 1915 i Stockholm. Klicka på länken nedan.

Film: Julmat åt 5000 fattiga

God jul på er!

/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Julmat 5000 fattiga

Hur såg er skola ut förr?

Har ni någonsin funderat över just er skola såg ut för 50, 70 eller 100 år sedan? Stockholmskällan kan ha svaret! I vår databas finns det över 1000 historiska källmaterial och bilder från gamla skolmiljöer i Stockholm. Är ni dessutom nyfikna på vilka ämnen som undervisades eller hur skolarbetena kunde se ut så finns det också. Sök exempelvis på sökord som skola, utbildning, undervisning, läroverk, lärare, namnet på din skola eller gå in via Stockholmskällans kartsök och sök utifrån platsen där er skola ligger.

Ett axplock av alla skolor i Stockholmskällan hittar du här.

Trevlig helg!

Sofia, Stockholmskällans redaktion

rodd skolavslutning

Foto 1: Östermalms läroverk: I roddbassängen 1930-1940. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv.

Foto 2: Skolavslutning på Kungsholms Läroverk (Högre allmänna läroverket å Kungsholmen) 1944. Foto:   J. H (SvD) Stockholms stadsmuseum