Visar alla blogginlägg med kategorin:
Vardagsliv

Rösträtten 100 år den 24 maj!

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt i valen till riksdagen! Dagen kommer att firas på olika håll i landet. Hur kommer ni fira det på skolan?

Första gången som riksdagen debatterade lika rösträtt för män och kvinnor var 1884, då Fredrik Theodor Borg lade en motion i frågan. Under de kommande decennierna diskuterades rösträttsfrågan friskt – och röstades ner gång på gång. Mycket av debatten kom istället att handla om de olika ”inkomststrecken” och var de skulle gå. I praktiken handlade strecken om hur mycket pengar en person skulle ha för att få rösta. Rösträtten var nämligen knuten till skattsedeln under 1800-talet. 1909 hade riksdagen till slut infört allmän rösträtt, det vill säga rösträtt för alla män. Men halva befolkningen stod alltså fortfarande utanför makten.

Sedan 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka om att bli myndiga, och enstaka kvinnor kom att väljas in i de kommunala församlingarna. I Stockholm var Valfrid Palmgren en av de första. Hon satt som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1910-1911 för liberalerna. I Stockholmskällan kan vi läsa hur hon argumenterade för jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män i Stockholms stad.

Valfrid Palmgren sitter vid sitt skrivbord och lutar huvudet i handen

Valfrid Palmgren var också engagerad i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen fanns över hela landet, och ledde bland annat stora namninsamlingar för kvinnors rösträtt. I december 1918 röstade Sveriges riksdag igenom ett förslag till allmän och lika rösträtt vid de kommunala valen, efter förslag från Nils Edéns regering med liberaler och socialdemokrater. För att kvinnor och män skulle få rösträtt på lika villkor också till riksdagen behövde grundlagen ändras. Det första beslutet om grundlagsändring togs den 24 maj 1919, hösten 1920 genomfördes det sista riksdagsvalet där bara män hade rätt att delta, och i januari 1921 fattades det avgörande andra beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Läs mer om rösträttens historia på Stockholmskällan!

Vilken lektion bokar du?

Vilken lektion bokar du?

Här på redaktionen lägger vi just nu sista handen vid årets pedagogiska satsning på Stockholmskällan: Vi tar med oss källmaterialet och kommer till din klass för att hålla en lektion! Vilken lektion bokar du?

Hur funkar det?

En pedagog från Stockholmskällan håller lektionen med eleverna. Eleverna får ett museibesök utan att behöva lämna klassrummet. Du som lärare är med i klassrummet men lutar dig tillbaka som iakttagare av övningen. Efteråt lämnar vi kvar källmaterialet så att du eller dina kollegor kan använda det fler gånger.

Övningarna är anpassade för elevernas ålder. Stockholms kommunala skolor kan boka max tre lektioner per skola, 40-60 minuter. Mejla Martin Nyblom för att boka!

Vi erbjuder tre lektioner att välja mellan:

1. Källkritik

  • Finns det egentligen bra och dåliga källor?
  • Hur såg Stockholm ut förr?
  • Är målningar, kartor och foton sanna?

Vi undersöker bilder och kartor utifrån de källkritiska frågorna, för att avgöra vilka källor som ger trovärdig och pålitlig information, och var luckorna finns i källmaterialet.

2. Historiebruk

  • Hur använder vi historien på Stockholms gator och torg?
  • Varför ligger stormaktstiden på Östermalm men Pippi Långstrumps gata i Annedal?

Vi jobbar med kartor och tittar närmare på vilken historia vi berättar med namnen på Stockholms offentliga platser, och hur de verkar berätta olika saker beroende på vilken tid de tillkommit i.

3. Hur vet vi det vi vet om historia?

  • Använd källmaterial som en historiker!
  • Vad berättar en inköpslista?
  • Vad berättar den inte?

I den här lektionen använder vi texter och frågar oss vad vi behöver för att kunna använda ett källmaterial – kanske en läslig renskrift eller fler källor som berättar mer – och hur det går till att ställa frågor till ett källmaterial för att få veta saker om historien.

Affisch med målning på utsikt över Slussen och infällda färgfält med text

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion