Hur vet vi det vi vet om historia?

Fotografier, brev och ritningar i en hög

Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.

Bäckahagens skola i Bandhagen bokade in ett besök från en av Stockholmskällans pedagoger, och fick jobba med att ställa frågor till olika källmaterial för att se vad de kan berätta för oss.

Eleverna delades in i smågrupper. Varje grupp fick ett källmaterial – ett foto, en inköpslista, en matsedel på svårläslig 1600-talssvenska, några brev från 10-åringar för 100 år sedan och några målningar. Sedan några enkla frågor:

  • Vad är det för källmaterial?
  • Vad står det, eller vad ser du på bilden?
  • Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Om du har en inköpslista med svårläst skrivstil framför dig, helt ryckt ur sitt sammanhang, är det svårt att dra så mycket slutsatser om historien. Varje grupp fick därför veta lite mer om sitt material:

  • hur gammalt det är
  • vem som gjort det

Inköpslistan hade en gång legat i ett kuvert, där det stod ”Min första kryddbodsrekvisition”. Vad är en kryddbod? Vad är en rekvisition? När vi redde ut de båda sakerna blev det lättare att också försöka tyda vad som stod på listan. ”Hafregryn” och mannagryn kände eleverna igen, men vad är ”Sagogryn”? Och ”Macaroni”?

När eleverna slitit en stund med originalkällan fick de också den renskrivna texten – på ena sidan med originalstavningen från sekelskiftet 1900 och på andra sidan med modern stavning. Nu blev uppgiften för eleverna att fundera över

  • Varför har källmaterialet kommit till, och varför har det sparats?
  • Vad texten eller bilden kan berätta om sin egen tid – dåtiden?

Skrivstil på gulnat papper

Vad berättar egentligen en 120 år gammal inköpslista? Kan vi till exempel vara säkra på att alla människor i Stockholm åt de här sakerna? Nej, det kan vi inte säga, inte utifrån bara ett enda källmaterial. Vi vet ju inte om de här ingredienserna var billiga så att alla hade råd med dem, till exempel. Men om vi istället skulle fråga vårt källmaterial: Fanns det makaroner i Sverige för 120 år sedan? Då skulle inköpslistan svara ”Ja”. Men uppenbarligen var makaronerna så pass nya att de inte hade hunnit få sitt försvenskade namn ännu.

En del av grupperna hade fått källmaterial som kompletterade varandra. När de fick lägga ihop sina källor blev det lättare att dra lite säkrare slutsatser om historien. Och tillsammans i klassrummet kunde vi ställa oss frågan:

  • Vad är det vi inte får veta?
  • Vilken information saknar vi fortfarande?

Ett enda källmaterial kan ge oss vissa svar, men det kan också peka ut luckor som andra källmaterial måste hjälpa oss att fylla. Det är ett sätt att arbeta med läroplanens formulering ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. Den här lektionen finns snart i Stockholmskällans lektionsbank!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Stockholmskällan är tredje bäst i världen!

Tre personer håller upp diplom

Samuel Branting, Sandra Sporrenstrand och Martin Nyblom från Stockholmskällan tog emot diplom i The Best in Heritage. (Foto: Namhee Joo)

Ja, det är faktiskt sant – i fredags blev Stockholmskällan framröstad som tredje bästa digitala kulturarvsförmedlare i kategorin The Best in Heritage IMAGINES! Och det i konkurrens med giganter som Metropolitan Art Museum i New York och San Francisco Museum of Modern Art.

25-29 september hölls den årliga konferensen Best in Heritage i Dubrovnik, Kroatien. Stockholmskällan hade bjudits in att medverka tillsammans med drygt 40 andra museer och kulturarvsinstitutioner från hela världen. Gemensamt för alla deltagarna var att de under 2017 fått pris för sin verksamhet. Det var mycket stor spridning på verksamheterna – från restaureringen av ett litet kapell i Kroatien, via en etnologisk kartläggning av karnevalsfirandet i Europa till ett kinesiskt crossover-museum som förenar naturvetenskap med kulturhistoria.

Så om alla världens kulturarvspriser 2017 var kvaltävlingen så var The Best in Heritage finalen. Och där kom alltså Stockholmskällan trea!

Vinnare i IMAGINES blev The Lost Palace, en audioguide som lotsade besökare runt i historien om det nedbrunna White Hall Palace i centrala London.

Vill du läsa mer om The Best in Heritage kan du göra det på webben.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Du vet väl att du kan boka ett besök av Stockholmskällan?

Stockholmskällans redaktion kommer gärna till ditt arbetslag/ämneslag och presenterar material och övningar att göra med eleverna angående ämnen, frågor eller teman som eleverna jobbar med.
Boka genom att mejla samuel.branting@stockholm.se

Titta gärna på våra lärarhandledningar och på karttjänsten Jämför kartor, där eleverna kan jämföra Stockholms historiska utveckling. Eller varför inte läsa våra artiklar om allt från allmän och lika rösträtt till migration eller skolhistoria?

Vi kommer gärna till din skola och berättar mer!

Teman

Vi ses!
/Samuel, red. Stockholmskällan

Erbjudandet om skolbesök gäller bara skolor där Stockholms stad är huvudman.

På Stockholmskällan.se finns historiska primärkällor som i ord, ljud och bild berättar om Stockholms och hela Sveriges historiska utveckling. Här finns också lärarhandledningar för undervisning ibland annat historia och svenska. Stockholmskällans material används från grundskolans lägsta årskurser till högskolenivå. Stockholmskällan.se är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet i Stockholms stad, samt flera arkiv och museer i Stockholm.

Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Glad sommar!

Människor badar. Inklippt i bilden gula blommor och jordgubbar, samt texten Glad sommar

Nu är sommarlovet här, och på den individuella utvecklingsplanen står:
1. Äta så många jordgubbar att du tröttnar
2. Bada så många gånger att det känns som om det räcker
3. Surfa in på stockholmskällan.se från minst 10 olika platser, till exempel
– hängmattan,
– Sergels torg,
– cafébordet på uteserveringen,
– den där sena frukosten en helt vanlig onsdag…

Glad sommar och skön ledighet önskar vi på Stockholmskällans redaktion! Vi hörs i augusti igen.

/Martin, Samuel och Sofia

Bildtext: Montage/Hässelby strandbad på 1910-talet. Okänd fotograf/Harry Grip, Stadsmuseet i Stockholm

Önska material till din undervisning!

Vad planerar du att undervisa om i höst? Tycker du att det saknas något på Stockholmskällan? Vill du kunna använda fotografier, kartor, filmer, brev eller något annat historiskt källmaterial i din undervisning, men hittar inte det du söker på vår webbplats? Hör av dig i så fall till oss på redaktionen, så undersöker vi om det går att spåra just det material som du söker. Vi tar gärna emot förfrågningar om specifika material, men också mer abstrakta tankar och förslag. Vilken typ av material skulle få din undervisning att flyga?

Hit us!

Undervisning
Bild: Den här skolkökslärarinnan på Statens normalskola 1950 svarar ”Tårta!” . Stadsmuseet.

Mejla till samuel.branting@stockholm.se eller till martin.nyblom@stockholm.se

/Samuel, red. Stockholmskällan

Stockholmskällan finns med dig hela sommaren!

Följ Stockholmskällan på Insta och Facebook i sommar! Vi lovar massor av skön sommarpepp, loja sommarbilder och ett och annat tips inför mötet med de nya eleverna vid terminsstarten.

www.facebook.com/Stockholmskallan/

www.instagram.com/stockholmskallan/

Solskydd

/Samuel, red. Stockholmskällan

Vill du gå på stadsvandring?

Stadsvandring Sophie Sager

Visst vore det häftigt, praktiskt och bra att kunna pluppa ut stopp på en karta och sätta ihop en stadsvandring till eleverna? Tänk om eleverna skulle kunna göra sina egna stadsvandringar på samma sätt? Och tänk om plupparna var klickbara så att det gick att få upp information på varje stopp. Kanske information om platsen, eller en uppgift som eleverna ska lösa där? Wow – en historisk bild som visar den historiska utsikten i mobilen, och där vi kan jämföra med dagens!

Sådär har det låtit här på Stockholmskällans redaktion, under de två år som vi jobbat med att bygga om stockholmskällan.se. Det har visat sig vara både dyrt och ganska krångligt att bygga en sådan där funktion i vår egen karta. Vi kan jämföra nya och gamla kartor med varandra, visa var på kartan vi är och göra en sökning i databasen genom att släppa ned en nål på kartan. Men, vi kan fortfarande inte skapa egna stadsvandringar direkt i Jämför kartor.

Gissa lyckan när vår kollega Helena snubblade över den här funktionen i Google maps: Skapa egna kartlager ovanpå den vanliga stadskartan och markera ut platser att gå till. Vi har börjat testa, med tanken att det här ska kunna bli ett lektionsförslag så småningom.

Se det som work in progress, och kom gärna med synpunkter – eller testa själv och tipsa oss om resultatet! Vi har hittills gjort två, inte helt färdiga stadsvandringar: En om Sophie Sager och en om Utsikter i Gamla stan.

Gör en egen stadsvandring

1. Gå till www.google.se/maps/d/
2. Skapa en ny karta
3. Skriv in en plats i sökrutan, eller zooma i kartan till den plats du vill använda.
4. Klicka på kartnåls-symbolen (”Lägg till en markör”) och klicka på kartan där du vill fästa den.
5. Döp punkten, och skriv in den information du vill ska stå där. Du kan ladda upp fotografi eller skriva in en länk till ett källmaterial i Stockholmskällan.
6. Klicka på ”Individuella stilar” i rutan längst till vänster för att ändra färg eller symbol på kartpluppen, eller numrera stoppen.
7. Klicka på ”+Dela” och ändra från privat till ”offentligt på webben” så kan alla se den. Du kan mejla ut länken till eleverna, eller ordna så att de kan skriva in den direkt i webbläsarens adressfält.
8. Ta med paddor med SIM-kort och internetuppkoppling, eller låt eleverna använda sina mobiltelefoner för att kunna gå ut på stan och använda kartan.

Skapa egen karta

Vi testar de här google-vandringarna nu. Funkar det bra och faller väl ut kanske vi satsar på att bygga vidare på våra egna kartor också. Tänk att kunna vandra i staden med 1885 års karta i hand!

Lycka till!
/Martin

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion