Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

Lärarkväll 14 mars. Mikrohistoria i klassrummet

Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790
Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790,
Bilden är beskuren, klicka på bilden för att se hela.

Att se individen i historien – och historien genom individen

Vad kan personliga brev, dagböcker och andra källor som rör enskilda individer berätta om sin tid? Om vardagslivet? Om synen på livet, döden och kärleken? Om samhällsstrukturer och politiska skeenden?  Och varför är mikrohistoria särskilt relevant i skolundervisningen?

Stockholmskällan bjuder in till lärarkväll på Stockholms medeltidsmuseum. Kom och lyssna på föredrag av professor Anna Götlind och författare Kristina Ekero Eriksson, mingla med kollegor och få konkreta tips för klassrummet från Stockholmskällans redfaktion.

Program

  • Mikrohistoria – ett angeläget forskningsfält och en utmärkt pedagogisk ingång
    Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms Universitet, berättar utifrån sin egen forskning om varför mikrohistoria är viktigt inom forskningen – och i skolan. Författare till bl.a. böckerna Handbok i konsten att skriva mikrohistoria och Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år.
  • Hur historiskt källmaterial blir en personlig biografi
    Kristina Ekero Eriksson, författare och vetenskapsjournalist som har skrivit bl.a. Årstafruns dolda dagböcker. Om olika typer av källmaterial och källkritiska utmaningar när man arbetar med individbaserad historia.
  • Aktörsperspektiv i klassrummet – konkreta lektionstips från Stockholmskällan
    Vi  visar källor där individer träder fram som historiska aktörer. Nya tips på lektionsplaneringar och elevuppgifter utlovas! Hur får man till exempel ett desperat brev från en självmordsbenägen gälbgjutargesäll skrivet 1849 att bli en lektion om Sveriges industri, fattigvård och arbetsmarknad och dess utveckling

Hjärtligt välkommen!

 

Praktisk information
Dag: Torsdag 14 mars
Tid: kl. 17-20
Plats: Stockholms medeltidsmuseum, Strömparterren, Norrbro
Målgrupp: Lärare i SO och Historia på högstadiet och gymnasiet
Anmälan: frida.lindfors@stockholm.se (ange namn, årskurs, skola och mejladresser)
Förfriskningar: I pausen serveras smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ
Kostnad: Fritt inträde för lärare

Inbjudan som pdf

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

Litet axplock ur elevdemokratins historia

Rökarnas rättigheter, morgonbönens vara eller icke vara, opassande applåder.

Se där – några av de frågor som diskuterades på elevrådsmötet vid Norra Latin den 30 september 1961. Protokollet vittnar om att elevrådet nu blivit ett mer självständigt organ för elevernas intressen. Redan på 1800-talet fanns elevråd – eller något motsvarande – i många svenska skolor. 

Långt in på 1900-talet var dock syftet med elevråden främst att upprätthålla ordningen bland eleverna. 1944 kan vi läsa i stadgarna för Norra Latins elevråd att: ”Självstyrelsens uppgift är att fostra skolans lärjungar till goda medborgare och hos dem skapa självtillit, gott kamratskap och ett uppträdande, värdigt elever vid läroverket.”  Var man elevrådsmedlem hade man således ofta jobbet som ordningsman. Anders Jörle i S2A, ”elev och tyvärr ordningsman”, beskriver i ett argt brev med titeln ”UPPREPADE SKANDALER VID AULASKRIVNINGARNA” ordningsmannens vedermödor.

Vill du ge dina elever ett litet historiskt perspektiv på elevdemokrati så finns en serie autentiska – och fullt begripliga handlingar här.

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

 

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

Källor om patienträttigheter – tips på fördjupningsämne för gymnasieelever

1879 slog Sabbatsbergs sjukhus upp portarna. Som ett brev på posten kom en entusiastisk förfrågan från Karolinska institutet om deras läkarstuderande kunde få frigång och observera patienter bäst de ville på det nya fina sjukhuset. Ingenstans fanns ju ett så mångfasetterat ”kliniskt material” som i Stockholm! ”Kliniskt material” är för övrigt vad man genomgående kallar patienterna i Karolinskas skrivelse.

När frågan kom upp i stadsfullmäktige reserverade sig den legendariske stadsplaneraren Claes Albert Lindhagen. Med hjärtknipande exempel försvarar han patienternas rätt till en viss integritet och deras behov av lugn i en känslig situation. Dina elever kommer åt såväl Karolinskas skrivelse som Lindhagens reservation här.

Paulus Bernhard Romare

Paulus Bernhard Romare

Paulus Bernhard Romare

27 år senare är det dags igen! I samband med en utbyggnad av Sabbatsberg motionerar Paulus Bernhard Romare – mannen här till vänster – om att de kvinnliga patienterna på gynekologen borde ha rätten att tydligt och klart ge sitt godkännande innan läkarstudenter kommer in för observation. Förslaget ledde till en väldig debatt som du och dina elever kan komma åt här.

Här föreligger således, kära vänner, ett utomordentligt material för att studera synen på patienträtt. Kanske lämpar det sig som ett fördjupningsämne för en av dina elever? ”Syfte: Jag ska studera synen på patientens rätt till integritet i relation till läkarstuderandes behov av observation så som den yttrar sig i handlingar från Stockholms stadsfullmäktige 1879 och 1906…” Ja och kanske kombinera det med att undersöka hur reglerna ser ut idag, eller med några hyfsat färska  artiklar som diskuterar frågan. Et voila: Förändringsprocessen studerad!

/Kettil

Lärarfortbildning: Stockholm som demokratisk arena då och nu – en kväll att ta med sig in i klassrummet

Vill du ha tips på nya sätt att undervisa om demokrati? Vi bjuder in till en fortbildningskväll om hur du kan använda arkiv­material, museisamlingar och det fysiska stadsrummet som utgångspunkt för undervisning om demokratins idé och utveckling. Under kvällen kommer också Stockholmskällans nya tema Demokratisering presenteras. Ladda ned inbjudningspdfen eller se alla hårddata här:

Plats och tid: Torsdag 13 september, kl. 17-20 på Medeltidsmuseet, Strömparterren, Norrbro

Målgrupp: I första hand lärare på högstadiet och gymnasiet

Under en paus i programmet ges tillfälle till trevligt mingel med kollegor och medver­kande över en god smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ. Kvällen är helt kostnadsfri.
Anmälan till
frida.lindfors@stockholm.se. Begränsat antal platser.

 

I skymningslandet – läs Stockholmslitteratur och illustrera med samtida bilder

Under sommaren läste jag, för jag vet inte vilken gång i ordningen, Astrid Lindgrens saga I skymningslandet för mina ungar. Jag har tyckt mycket om den historien sen jag själv var liten. Nu hade semestern inte riktigt hunnit radera ut jobbhjärnan och det slog mig för första gången vilken fantastisk Stockholms- och samtidsskildring det är. Den sängliggande, troligen poliosjuke, pojken Göran tas med på en flygtur över Stockholm av Herr Liljonkvast från Skymningslandet. Göran kör spårvagn på Västerbron och buss till Skansen. Utanför hans fönster vid Karlbergvägen gräver de för tunnelbanan.

Sagt och gjort, jag satte mig ner och skrev ihop ett lektionsförslag utifrån sagan. Förutom länkar till samtida stockholmsbilder, finns även andra förslag på hur man kan arbeta med novellen i undervisningen. Lektionen En flygtur över Stockholm när mormor var liten finns nu i Stockholmskällans Lektionsbank och som en pedagogisk planering i Skolwebben. I Skymningslandet är en av nio sagor i samlingen Nils Karlsson Pyssling  från 1949. Flera av de andra historierna utspelar sig också i Stockholm med omnejd. Ett genomgående tema är att barnen är ensamma och träffar oväntade ovanliga lekkamrater.

Illustrera stockholmsliteratur med äldre elever
Även om jag tycker att I Skymningslandet kan läsas med behållning av alla åldrar, har man förstås andra behov om man undervisar äldre elever. I Stockholmskällan finns även inledningen till Röda rummet och novellen Ett halvt ark papper av August Strindberg, med länkar till samtida stockholmsbilder.

”Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger.”

Enligt den modellen kan man låta sina elever läsa stockholmsskildringar och själva illustrera dem med bilder från Stockholmskällan. eller skriva egna och illustrera dem!

Gör såhär:

1. Gå till utökad sökning
2. Skriv in sökordet i fritextfältet, t ex spårvagn
3. Välj Tidsspann under ”Jag vill söka på” och skriv in start år och slut år
(här kan man behöva vara lite generös och skriva in ett tidsspann på kanske tio år för att få tillräckligt många träffar, man får pröva sig fram)
4. Klicka på sök
Ibland kan det vara relevant att också söka utifrån plats, antingen genom att skriva in adressen eller utifrån kartan. Om man gör kartsökningar kan man dessutom jämföra samtida kartor med nutida för att se hur Stockholm har förändrats även i större skala.

Att läsa littertur och titta på autentiska bilder från tiden ger större möjlighet till inlevelse och en starkare känsla av att det Stockholm som skildras faktiskt har funnits på riktigt. Inte bara i böckerna.

Några förslag på litteratur som kan läsas och illustreras med bilder från Stockholmskällan:
(Det finns naturligtvis oändligt många stockholmsskildringar att använda. För böckerna nedan har jag gjort testsökningar i Stockholmskällan)

Mina drömmars stad-sviten (ca 1860-1968) och Sommaren med Monika (omkring 1950) och Per Anders Fogelström

Doktor Glas och Martin Bircks ungdom av Hjalmar Söderberg

– Böckerna om Sparvel  (Abrahamsberg och Södra Ängby 1940-tal) av Barbro Lindgren

Trevlig läsning!
/Frida

Historia i bilder

Nu finns lektionen ”Historia i bilder – Stockholm. Beckomberga, Bromma/Västerort” i Stockholmskällans Lektionsbank som jag lovade tidigare i våras. Lektionen finns även som en pedagogisk planering i skolwebben

Historia i bilder - bildspel

 

 

 

 

 

 

 

 

Framöver kommer även ”Titta på fornlämningar” och en renodlad Stockholmsvariant av ”Historia i bilder” i lektionsbanken.

 

So long!

/Frida