Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Historia

Nytt lektionsförslag – gälbgjutargesällens klagan

I morgonkväll är det trivsam historielärarkväll på Medeltidsmuseet om den roliga pedagogiska ingången mikrohistoria. Du kan fortfarande anmäla dig här!

Som brukligt är har vi samordnare fixat lite nytt pedagogiskt material inför kvällen. I det här nya lektionsförslaget får eleverna reflektera kring arbetsförhållandenas historiska utveckling utifrån en primärkälla från 1849. Upphovsman till källan är gälbgjutargesällen Eric Stranvitz som är så förtvivlad över sin arbetsgivares agerande att han skriver till polisen och ber om hjälp att bli löst från tjänsten. Innan ni tar del av Eric Stranvitz upprörda brev till polisen och jobbar med frågorna (som delvis är av källkritisk karaktär) föreslår vi att ni diskuterar dagens arbetslivsvillkor i klassrummet, för att skapa igenkänning och möjligheter till jämförelser över tid:

Vilka möjligheter har man att förändra sin situation om man är missnöjd med sin arbetsgivare idag? Om du jobbar i kassan på en livsmedelsbutik? Om du är en erfaren läkare?

/Kettil

Vill du ha nyckeljobb på Stockholmskällan? Vi söker en mångsidig pedagog/webbredaktör/samordnare

Nu kan du söka mitt jobb!
Nu kan du söka mitt jobb.

 
Jag och min kollega Frida får ofta höra vilka drömjobb vi har. Och det stämmer. Det är fantastiskt roligt, intressant och lärorikt att utveckla Stockholmskällan som pedagogisk resurs. Från vår bas på Medioteket i Liljeholmen får vi röra oss mellan ställen som Stadsmuseet, Kungliga Biblioteket, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Spårvägsmuseet, Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria. Vi får besöka skolor i olika delar av staden och träffa lärare, elever, arkivarier, museipedagoger, filmvetare, historiker, konservatorer och journalister. Vi får uttrycka oss populärt i tal och skrift och vi får producera lektionsförslag till skolan. Nu har du chans att få det jobbet.

Efter fyra fina år med Stockholmskällan fortsätter jag snart mitt pedagogande på Stadsarkivet. Därför har vi utlyst tjänsten som pedagog/webbredaktör/samordnare för Stockholmskällan. Och som det står i annonsen är det ”särskilt meriterande” om du har erfarenhet av undervisning på högstadium och gymnasium. Har du ett brinnande historieintresse och känner entusiasm inför uppdraget att nå ut med Stockholms kulturarv till lärare och elever? Tveka inte att söka jobbet! Här hittar du jobbannonsen!

Är du intresserad? Lycka till!

Kettil

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

Litet axplock ur elevdemokratins historia

Rökarnas rättigheter, morgonbönens vara eller icke vara, opassande applåder.

Se där – några av de frågor som diskuterades på elevrådsmötet vid Norra Latin den 30 september 1961. Protokollet vittnar om att elevrådet nu blivit ett mer självständigt organ för elevernas intressen. Redan på 1800-talet fanns elevråd – eller något motsvarande – i många svenska skolor. 

Långt in på 1900-talet var dock syftet med elevråden främst att upprätthålla ordningen bland eleverna. 1944 kan vi läsa i stadgarna för Norra Latins elevråd att: ”Självstyrelsens uppgift är att fostra skolans lärjungar till goda medborgare och hos dem skapa självtillit, gott kamratskap och ett uppträdande, värdigt elever vid läroverket.”  Var man elevrådsmedlem hade man således ofta jobbet som ordningsman. Anders Jörle i S2A, ”elev och tyvärr ordningsman”, beskriver i ett argt brev med titeln ”UPPREPADE SKANDALER VID AULASKRIVNINGARNA” ordningsmannens vedermödor.

Vill du ge dina elever ett litet historiskt perspektiv på elevdemokrati så finns en serie autentiska – och fullt begripliga handlingar här.

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

 

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

Lite samkönad badhistoria att pigga upp eleverna med inför sommarlovet?

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Sommaren 1913 öppnade Stockholms första gemensamhetsbad portarna ute vid Hässelby strand. Gemensamhetsbad? Ja, det är alltså ett bad där det fruktansvärda sker att män och kvinnor badar på samma plats – samtidigt! 

Skolrådet i Spånga församling tog sig för pannorna och krävde att snusket upphörde men det tycks inte ha bekommit Victor Bergendorff, entreprenören bakom Hässelby strandbad. Visserligen upplyste man i sina reklambroschyrer om att omklädningshytterna för män och kvinnor var placerade på ”betydligt avstånd”, men samtidigt gjorde man allt för att liva upp stämning och dra till sig nöjeslystna och kärlekstörstande ungdomar. När man plaskat runt i vattnet en stund kunde man nämligen traska iväg till dansbanan och ta sig en svängom i sin blöta baddräkt. När sötsuget kickade in kunde man inhandla bakelser  från ett av stadens bättre konditorier. Dessutom ordnades skönhetstävling redan första året. Varje betalande besökare fick ett litet kartonghjärta att fästa vid den dam man tyckte vara ”behagligast” och vinnare blev Gertrud Nilsson, som tydligen var alldeles bepansrad med små pappershjärtan om man får tro tidningarna. Ja, som ni hör – här har ni en story att prata genushistoria kring!

Vill ni inte själva dra historien kan ni spela upp mitt lilla radioprat om saken från i höstas. För att ge färg till det hela kan ni även spela upp och queeranalysera Ernst Rolfs hitlåt om badet som inleds med den spännande raden ”Det är modärnt att bada samman, män och kvinns av alla kön”. Av alla kön? 1913? Det finns även en instrumental danslåt kallad Hässelbysteppen, skriven för badet, som ni kan stuffa runt till, samt bland materialet en del pressklipp att dyka ned bland.

Trevlig sommar önskar Stockholmskällan!

Kettil

 

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.

Rösträttsstreck och rösträttsmotståndare – två källor att ta in i gymnasieklassrummet

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polisoch demonstranter.

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

 

Vill man ge eleverna konkreta och mer nyanserade bilder av den knaggliga men spännande vägen till dagens relativt fria och demokratiska svenska samhälle kan det vara bra att dyka ned i källorna ibland. Hur såg debatten ut i olika tider? Hur såg olika människor på begreppet folkstyre?

I början av 1900-talet pågick en brinnande debatt om den ”allmänna rösträtten” i Stockholm, liksom i stora delar av världen. Såväl rösträttsvänner som rösträttsmotståndare diskuterade HUR allmän den allmänna rösträtten skulle vara. Vilka ”rösträttsstreck” skulle man dra upp? Debatten handlade i moderna termer om inklusivitet - ett av de kriterier som idag används för att bedöma hur demokratiskt ett land är. Desto fler av landets invånare som har fulla medborgerliga rättigheter, desto mer inkluderande är demokratin.

När fick vi egentligen ”allmän” rösträtt?

Frågan handlar för det första om vem som överhuvudtaget får bli medborgare. Är det svårt eller lätt för nyanlända att få medborgarskap? För det andra: Har alla medborgare samma rättigheter och skyldigheter? Vi brukar till exempel hävda att Sverige fick allmän rösträtt 1921 – men faktum är att människor med fattigvårdsunderstöd inte fick rösträtt förrän 1945, vilket innebar att många personer med funktionsnedsättning nekades rösträtt fram till dess. Rösträttsåldern är också en inte helt okomplicerad fråga om inklusivitet.

Ett sätt att studera demokratins historia kan är att titta närmare på de små, små förändringar där friheten och jämställdheten ökar i samhället, eller tillfällen då dessa värden sätts på spel. På Stockholmskällan håller vi nu på att tillgängliggöra allt fler källor som berättar om de här små förändringarna och hur kampen för ett mer demokratiskt samhälle yttrat sig i huvudstaden.

Diskutera demokratins inklusivitet med hjälp av Carl Lindhagen

Låt gärma eleverna ta del av borgmästare Carl Lindhagens kritik av åtta rösträttsstreck som fanns 1905. I den lilla skriften finns bland annat en konkret beskrivning av könsstrecket, fattigstrecket, vanfrejdsstrecket, åldersstrecket och värnpliktsstrecket.

Det är också värdefullt att ta del av hur motståndarna till en utvidgad rösträtt tänkte. 1902 gav det konservativa Fosterländska förbundet i Stockholm ut ett luftigt och fint formgivet häfte där man presenterar argumenten mot en mer inkluderande demokrati. Författarna vill ha kvar kravet på 800 kronors årsinkomt med motivet att det vore bättre att ”höja arbetaren till rösträttsstrecket än att sänka strecket till honom”. Vidare påstås att det inte är folket självt som vill ha rösträtt utan ”maktspekulanter, radikala tidningsskrifvare och yrkesagitatorer, som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen”. När alla arbetare får rösta ”skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten”.

Sök gärna på till exempel demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet i Stockholmskällan!

Trevlig helg!

Kettil