Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Historia

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist

Min praovecka på Stockholmskällan

Jag heter Chloe Ottosson och kommer från Motala och går i 8:e klass på Skolgårda skola. Denna vecka har jag praoat på Stockholmskällans redaktion.

Än så länge så har jag fått åka på studiebesök tillsammans med min handledare, lagt in ”snabbsökningar” på webbsidan , vikt broschyrer och sökt fel på hemsidan som dem får fixa senare.

Studiebesöket var hos Stadsmuseets magasin i Frihamnen. Där vi fick följa med in på deras lager av alla olika samlingar, allt från skolmaterial till olika dörrar och kläder som samlats in och sparats. Det var extremt många olika saker och så mycket att se, men man tröttnade aldrig. Även var det intressant att få se hur saker har förändrats genom tiderna och hur sakerna såg ut förr, till exempel skolbänkar och tavlor.

Allt detta är sparat just för att alla ska ha tillgång till att kunna se hur det var förr, och det var främst saker från Stockholmstrakten.
Men det var jätte kul att få följa med och jag har lärt mig mycket om hur man levde och hur det var förr.

Sedan har jag som sagt fått lagt in dessa snabbsökningar på webben, jag har valt ett tema och sökt på saker som jag tycker har till den kategorin att göra. Även där lärde jag mig mycket om hur många olika arbeten och arbetsmiljöer såg ut förr. Bland annat jobbet som sjuksköterska, deras klädsel och så vidare. Jag har gjort ”förort” och ”jobb”. Det var också kul att få välja det jag tyckte var intressant och få skapa det för det mesta själv, men med hjälp från min handledare.

När jag sökte fel var det fel som exempel ” läs mer om detta med länken till höger ”, men så ibland var det ingen länk där den skulle. Då skrev jag upp adressen som vi senare ska fixa.

Jag har haft väldigt kul hitills och lärt mig väldigt mycket, även har mitt intresse för historia växt.
Jag är nöjd över mitt val och jag rekommenderar för dem med ett historia intresse att söka sig till denna praoplats.
/Chloe

Nytt lektionsförslag – gälbgjutargesällens klagan

I morgonkväll är det trivsam historielärarkväll på Medeltidsmuseet om den roliga pedagogiska ingången mikrohistoria. Du kan fortfarande anmäla dig här!

Som brukligt är har vi samordnare fixat lite nytt pedagogiskt material inför kvällen. I det här nya lektionsförslaget får eleverna reflektera kring arbetsförhållandenas historiska utveckling utifrån en primärkälla från 1849. Upphovsman till källan är gälbgjutargesällen Eric Stranvitz som är så förtvivlad över sin arbetsgivares agerande att han skriver till polisen och ber om hjälp att bli löst från tjänsten. Innan ni tar del av Eric Stranvitz upprörda brev till polisen och jobbar med frågorna (som delvis är av källkritisk karaktär) föreslår vi att ni diskuterar dagens arbetslivsvillkor i klassrummet, för att skapa igenkänning och möjligheter till jämförelser över tid:

Vilka möjligheter har man att förändra sin situation om man är missnöjd med sin arbetsgivare idag? Om du jobbar i kassan på en livsmedelsbutik? Om du är en erfaren läkare?

/Kettil

Vill du ha nyckeljobb på Stockholmskällan? Vi söker en mångsidig pedagog/webbredaktör/samordnare

Nu kan du söka mitt jobb!
Nu kan du söka mitt jobb.

 
Jag och min kollega Frida får ofta höra vilka drömjobb vi har. Och det stämmer. Det är fantastiskt roligt, intressant och lärorikt att utveckla Stockholmskällan som pedagogisk resurs. Från vår bas på Medioteket i Liljeholmen får vi röra oss mellan ställen som Stadsmuseet, Kungliga Biblioteket, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Spårvägsmuseet, Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria. Vi får besöka skolor i olika delar av staden och träffa lärare, elever, arkivarier, museipedagoger, filmvetare, historiker, konservatorer och journalister. Vi får uttrycka oss populärt i tal och skrift och vi får producera lektionsförslag till skolan. Nu har du chans att få det jobbet.

Efter fyra fina år med Stockholmskällan fortsätter jag snart mitt pedagogande på Stadsarkivet. Därför har vi utlyst tjänsten som pedagog/webbredaktör/samordnare för Stockholmskällan. Och som det står i annonsen är det ”särskilt meriterande” om du har erfarenhet av undervisning på högstadium och gymnasium. Har du ett brinnande historieintresse och känner entusiasm inför uppdraget att nå ut med Stockholms kulturarv till lärare och elever? Tveka inte att söka jobbet! Här hittar du jobbannonsen!

Är du intresserad? Lycka till!

Kettil

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

Litet axplock ur elevdemokratins historia

Rökarnas rättigheter, morgonbönens vara eller icke vara, opassande applåder.

Se där – några av de frågor som diskuterades på elevrådsmötet vid Norra Latin den 30 september 1961. Protokollet vittnar om att elevrådet nu blivit ett mer självständigt organ för elevernas intressen. Redan på 1800-talet fanns elevråd – eller något motsvarande – i många svenska skolor. 

Långt in på 1900-talet var dock syftet med elevråden främst att upprätthålla ordningen bland eleverna. 1944 kan vi läsa i stadgarna för Norra Latins elevråd att: ”Självstyrelsens uppgift är att fostra skolans lärjungar till goda medborgare och hos dem skapa självtillit, gott kamratskap och ett uppträdande, värdigt elever vid läroverket.”  Var man elevrådsmedlem hade man således ofta jobbet som ordningsman. Anders Jörle i S2A, ”elev och tyvärr ordningsman”, beskriver i ett argt brev med titeln ”UPPREPADE SKANDALER VID AULASKRIVNINGARNA” ordningsmannens vedermödor.

Vill du ge dina elever ett litet historiskt perspektiv på elevdemokrati så finns en serie autentiska – och fullt begripliga handlingar här.

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

 

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

Lite samkönad badhistoria att pigga upp eleverna med inför sommarlovet?

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Sommaren 1913 öppnade Stockholms första gemensamhetsbad portarna ute vid Hässelby strand. Gemensamhetsbad? Ja, det är alltså ett bad där det fruktansvärda sker att män och kvinnor badar på samma plats – samtidigt! 

Skolrådet i Spånga församling tog sig för pannorna och krävde att snusket upphörde men det tycks inte ha bekommit Victor Bergendorff, entreprenören bakom Hässelby strandbad. Visserligen upplyste man i sina reklambroschyrer om att omklädningshytterna för män och kvinnor var placerade på ”betydligt avstånd”, men samtidigt gjorde man allt för att liva upp stämning och dra till sig nöjeslystna och kärlekstörstande ungdomar. När man plaskat runt i vattnet en stund kunde man nämligen traska iväg till dansbanan och ta sig en svängom i sin blöta baddräkt. När sötsuget kickade in kunde man inhandla bakelser  från ett av stadens bättre konditorier. Dessutom ordnades skönhetstävling redan första året. Varje betalande besökare fick ett litet kartonghjärta att fästa vid den dam man tyckte vara ”behagligast” och vinnare blev Gertrud Nilsson, som tydligen var alldeles bepansrad med små pappershjärtan om man får tro tidningarna. Ja, som ni hör – här har ni en story att prata genushistoria kring!

Vill ni inte själva dra historien kan ni spela upp mitt lilla radioprat om saken från i höstas. För att ge färg till det hela kan ni även spela upp och queeranalysera Ernst Rolfs hitlåt om badet som inleds med den spännande raden ”Det är modärnt att bada samman, män och kvinns av alla kön”. Av alla kön? 1913? Det finns även en instrumental danslåt kallad Hässelbysteppen, skriven för badet, som ni kan stuffa runt till, samt bland materialet en del pressklipp att dyka ned bland.

Trevlig sommar önskar Stockholmskällan!

Kettil