Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Källkritik

Kom och träffa Stockholmskällan!

Kvinnliga växeltelefonister sitter på rad i en apparatsal

Stockholmskällan är alltid öppen. På stockholmskällan.se kommer du alltid åt historiska källor, lektionsuppgifter och artiklar. Men om du gärna vill träffa oss som jobbar på Stockholmskällan har du snart chansen!

På bilden ser vi kvinnliga växeltelefonister i apparatsalen vid Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902.
Okänd fotograf, Stockholms stadsmuseum.

Inspirationskväll i digital källkritik på Tekniska museet 28/11

Onsdag 28 november arrangerar Tekniska museet en inspirationskväll för lärare, om digital källkritik. Stockholmskällan är inbjudna att hålla en workshop under kvällen, men det står mycket mer på programmet också! Gå in och kolla på Tekniska museets webbplats, och anmäl dig!

Tid: Onsdag 28 november klockan 17.15–20. Registrering från 16.30
Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till hållplats Museiparken.

Lärarinspirationen är kostnadsfri att delta i. Begränsat antal platser. Avboka genom att mejla till skolbokning@tekniskamuseet.se – om du uteblir utan att avboka så kostar det 300 kronor.

Skola + Museum = Sant på Stadsmuseet 28/1 2019

Måndag 28 januari 2019 kommer nästan 50 museer, arkiv och andra kulturinstitutioner – däribland yours truly – att informera, demonstrera och inspirera lärare och annan skolpersonal under Skola + Museum = Sant. Den här gången håller mässan till på Stockholms stadsmuseum vid Slussen. Museet är fortfarande stängt för renovering, så det blir alltså tillfälle att tjuvkika på huset i sluttampen inför nyöppningen också.

Du hittar anmälningslänk och all annan information på Stadsmuseets webbplats.

Tid: Måndag 28 januari klockan 15.3019.00
Plats: Stadsmuseet Slussen, Södermalmstorg, T-bana Slussen

Mässan är gratis och riktar sig till lärare och pedagoger verksamma i Stockholm. Vi bjuder på några smårätter och alkoholfri dryck. Anmäl dig senast 10 december. Icke utnyttjad eller -avbokad plats debiteras med 200 kronor. Avbokning kan ske fram till 21 januari 2019.

Och så var det en sak till…

…du kan förstås när som helst slänga iväg ett mejl till Stockholmskällans redaktion och boka in ett besök i ditt klassrum eller arbetslag! Vi kommer gärna ut till er på skolan och pratar allmänt om Stockholmskällan, eller om något som specifikt ansluter till ett pågående eller kommande arbetsområde. Mejla martin.nyblom@stockholm.se för mer information.

Vi ses!
/Martin, Stockholmskällans redaktion

Hur vet vi det vi vet om historia?

Fotografier, brev och ritningar i en hög

Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.

Bäckahagens skola i Bandhagen bokade in ett besök från en av Stockholmskällans pedagoger, och fick jobba med att ställa frågor till olika källmaterial för att se vad de kan berätta för oss.

Eleverna delades in i smågrupper. Varje grupp fick ett källmaterial – ett foto, en inköpslista, en matsedel på svårläslig 1600-talssvenska, några brev från 10-åringar för 100 år sedan och några målningar. Sedan några enkla frågor:

  • Vad är det för källmaterial?
  • Vad står det, eller vad ser du på bilden?
  • Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Om du har en inköpslista med svårläst skrivstil framför dig, helt ryckt ur sitt sammanhang, är det svårt att dra så mycket slutsatser om historien. Varje grupp fick därför veta lite mer om sitt material:

  • hur gammalt det är
  • vem som gjort det

Inköpslistan hade en gång legat i ett kuvert, där det stod ”Min första kryddbodsrekvisition”. Vad är en kryddbod? Vad är en rekvisition? När vi redde ut de båda sakerna blev det lättare att också försöka tyda vad som stod på listan. ”Hafregryn” och mannagryn kände eleverna igen, men vad är ”Sagogryn”? Och ”Macaroni”?

När eleverna slitit en stund med originalkällan fick de också den renskrivna texten – på ena sidan med originalstavningen från sekelskiftet 1900 och på andra sidan med modern stavning. Nu blev uppgiften för eleverna att fundera över

  • Varför har källmaterialet kommit till, och varför har det sparats?
  • Vad texten eller bilden kan berätta om sin egen tid – dåtiden?

Skrivstil på gulnat papper

Vad berättar egentligen en 120 år gammal inköpslista? Kan vi till exempel vara säkra på att alla människor i Stockholm åt de här sakerna? Nej, det kan vi inte säga, inte utifrån bara ett enda källmaterial. Vi vet ju inte om de här ingredienserna var billiga så att alla hade råd med dem, till exempel. Men om vi istället skulle fråga vårt källmaterial: Fanns det makaroner i Sverige för 120 år sedan? Då skulle inköpslistan svara ”Ja”. Men uppenbarligen var makaronerna så pass nya att de inte hade hunnit få sitt försvenskade namn ännu.

En del av grupperna hade fått källmaterial som kompletterade varandra. När de fick lägga ihop sina källor blev det lättare att dra lite säkrare slutsatser om historien. Och tillsammans i klassrummet kunde vi ställa oss frågan:

  • Vad är det vi inte får veta?
  • Vilken information saknar vi fortfarande?

Ett enda källmaterial kan ge oss vissa svar, men det kan också peka ut luckor som andra källmaterial måste hjälpa oss att fylla. Det är ett sätt att arbeta med läroplanens formulering ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. Den här lektionen finns snart i Stockholmskällans lektionsbank!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Apropå valet – Politisk propaganda då och nu

Tre valaffischer Valaffischer från Socialdemokraterna 1931, Liberalerna 2018 och för spritförbud i folkomröstningen 1922.

Nu börjar valspurten och det är förstås det givna ämnet i de flesta klassrum den här veckan. Vi på redaktionen har som vanligt svårt att hålla oss ifrån att anlägga ett historiskt perspektiv på samtiden, så här kommer ännu ett!

Veckan ut kommer vi se dem mest överallt: valaffischerna. Plakaten som tapetserar gångbroar, lyktstolpar, offentliga konstverk, bussar och tunnelbanor. De dyker upp i valtider lika säkert som tussilago och snödroppar om våren. Så har det alltid varit. Eller?

Ja, i alla fall så länge valen har varit allmänna, lika och demokratiska i Sverige har de funnits där. I Stockholmskällan hittar vi visserligen en del äldre propaganda än så, men den äldsta valaffischen vi kan visa upp är från folkomröstningen 1922, om spritförbudet.

Politik är i bästa fall dagsaktuell, men hur hänger valaffischen med i tiden? Låt eleverna testa! Vi har plockat ihop ett gäng gamla affischer från 1931 och 1952 och ställt dem bredvid några av årets för att kunna titta närmare på den politiska propagandans utveckling.

Så till den historiska frågan om förändring och kontinuitet: Vad är likt och vad är olikt när vi jämför de propagandistiska budskapen nu och då?

Vi ser till exempel att dagens affischer inte är konstnärligt tecknade som de äldsta, men att partierna fortfarande leker med språket i dem och att bilder på personer blivit vanligare. Testa eleverna och se vad de ser!

Text och bilder i ett dokument Lektionsförslaget Politisk propaganda då och nu, på Stockholmskällan.se

Det här lektionsförslaget går att använda i svenska, historia eller bild på högstadiet. Kanske i samhällskunskapen också? Testa – och berätta gärna för oss hur det går!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

PS. Glöm nu inte att rösta på söndag. Det är ju framtidens historia som ska skrivas!

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil