Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lektionsbanken

Nytt lektionsförslag – gälbgjutargesällens klagan

I morgonkväll är det trivsam historielärarkväll på Medeltidsmuseet om den roliga pedagogiska ingången mikrohistoria. Du kan fortfarande anmäla dig här!

Som brukligt är har vi samordnare fixat lite nytt pedagogiskt material inför kvällen. I det här nya lektionsförslaget får eleverna reflektera kring arbetsförhållandenas historiska utveckling utifrån en primärkälla från 1849. Upphovsman till källan är gälbgjutargesällen Eric Stranvitz som är så förtvivlad över sin arbetsgivares agerande att han skriver till polisen och ber om hjälp att bli löst från tjänsten. Innan ni tar del av Eric Stranvitz upprörda brev till polisen och jobbar med frågorna (som delvis är av källkritisk karaktär) föreslår vi att ni diskuterar dagens arbetslivsvillkor i klassrummet, för att skapa igenkänning och möjligheter till jämförelser över tid:

Vilka möjligheter har man att förändra sin situation om man är missnöjd med sin arbetsgivare idag? Om du jobbar i kassan på en livsmedelsbutik? Om du är en erfaren läkare?

/Kettil

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.