Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lektionsförslag

Sök på lektionsförslag i Stockholmskällan

Lektionsförslag i Stockholmskällan

Det har hänt grejer på Stockholmskällan under sommarlovet: Nu kan du söka fram lektionsförslag på sidan! Skriv in en förmåga du vill att eleverna ska träna, exempelvis ”källkritik” eller ”historiebruk” – eller sök helt enkelt på ”lektionsförslag” för att få upp alla våra övningar i en träfflista.

Precis som tidigare går det också enkelt att klicka sig fram till lektionsförslagen. På vår skolsida ligger lektionerna sorterade efter skolstadium. Flera av övningarna finns anpassade både för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, men med några enkla handgrepp är det förstås lätt att anpassa de flesta övningar till en yngre eller äldre målgrupp.

Vi på redaktionen publicerar löpande fler lektionsförslag på Stockholmskällan och tar gärna emot tips och feedback från dig. Vad funkar bäst i ditt klassrum?

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Glad sommar!

Barn springer över en strand ut i vattnet

Ett läsår når sitt slut och ett välförtjänt sommarlov väntar dig! Vi på Stockholmskällans redaktion summerar också terminen som gått, och räknar glatt till besök i 147 klasser på 50 skolor nu under våren. I sommar kommer vi att ägna oss åt lite bakom kulisserna-arbete:

Uppdatering av webbplatsen stockholmskällan.se

Om några veckor kommer du kunna filtrera dina sökresultat på tid, och avgränsa träffarna till ett specifikt årtal eller ett tidsintervall. Text som instruerar ny sökfunktion på Stockholmskällan

Nya artiklar och lektionsförslag

Vi sitter som bäst och skriver på ett tema om häxprocesserna i Stockholm på 1670-talet, och på ett om industrialismen. Efterlängtade och saknade av många, men nu är de på gång. Dessutom hoppas vi kunna lägga till ytterligare några lektionsförslag som ansluter till de nya artiklarna.

Katarina kyrka med omgivningar på 1660-talet

Saknar du något på Stockholmskällan? Tipsa oss på redaktionen! Vi fyller hela tiden på med källmaterial och har idéer för hur det kan användas i undervisningen, men vill ALLTID höra vad du tycker och tänker om Stockholmskällan som resurs i din egen undervisning.

Glada sommarhälsningar!
Martin, Samuel & Sofia

Rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

Javisst, det blir ett blogginlägg till om rösträttsjubileet.

Den 24 maj är det på dagen 100 år sedan riksdagen tog det första beslutet att ändra grundlagen så att både kvinnor och män fick rätt att ställa upp som kandidater och rösta i valen till riksdagen. Eftersom grundlagsändringar måste tas i två läsningar med ordinarie val emellan, togs det andra beslutet i början av 1921 och på hösten det året kunde för första gången nästan hela den vuxna befolkningen gå till valurnorna.

Det var förvisso bara nästan hela den vuxna befolkningen som hade fått rösträtt. Rösträttsåldern var 23 år, svenska medborgare som saknade fastadress, som hade fått ekonomiskt understöd, som hade omyndigförklarats exempelvis efter psykisk sjukdom, och män som inte hade gjort värnplikten fick vänta ännu längre på sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 18 år på 1970-talet, och den sista av de andra begränsningarna togs bort så sent som 1989.

På Stockholmskällan hittar du både artiklar om rösträtten, samlat historiskt källmaterial om personer och organisationer som kämpade för – och emot – den allmänna och lika rösträtten i början av 1900-talet, och lektionsförslag. Hur tänker ni fira rösträttsdagen på din skola?

Lektionsförslag apropå rösträttsjubileet

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Den 24 maj firar vi 100 år med allmän och lika rösträtt. Igen. Det var en process med många beslut att införa kvinnlig rösträtt nämligen. I december 1918 fick kvinnor rösträtt i kommunala val, och i två läsningar 1919 och 1921 ändrades grundlagen så att även kvinnliga väljare kunde gå till valurnorna på hösten.

Stockholmskällan har vi samlat flera lektionsförslag som behandlar införandet av allmän och lika rösträtt. Du kan enkelt ändra och justera uppgifterna så att de passar dina elever och din egen undervisning.

Vill du läsa mer om rösträtten? Du hittar både historiska källor och artiklar i Stockholmskällans tema Vägen mot demokrati.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Hur vet vi det vi vet om historia?

Fotografier, brev och ritningar i en hög

Vi ska ju inte bara servera eleverna en färdig historia. De ska ju också utveckla förståelse för hur källor kan användas för att skriva historia genom att ställa frågor till historiens kvarlevor. Så, hur vet vi det vi vet om historia? Källmaterialet i Stockholmskällan kan ju fungera som pusselbitar, eller som trådar i väven som bildar den större historiska bilden. Det finns som bekant inga ”bra” eller ”dåliga” källor – det beror på vilka frågor du vill att källmaterialet ska besvara.

Bäckahagens skola i Bandhagen bokade in ett besök från en av Stockholmskällans pedagoger, och fick jobba med att ställa frågor till olika källmaterial för att se vad de kan berätta för oss.

Eleverna delades in i smågrupper. Varje grupp fick ett källmaterial – ett foto, en inköpslista, en matsedel på svårläslig 1600-talssvenska, några brev från 10-åringar för 100 år sedan och några målningar. Sedan några enkla frågor:

  • Vad är det för källmaterial?
  • Vad står det, eller vad ser du på bilden?
  • Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Om du har en inköpslista med svårläst skrivstil framför dig, helt ryckt ur sitt sammanhang, är det svårt att dra så mycket slutsatser om historien. Varje grupp fick därför veta lite mer om sitt material:

  • hur gammalt det är
  • vem som gjort det

Inköpslistan hade en gång legat i ett kuvert, där det stod ”Min första kryddbodsrekvisition”. Vad är en kryddbod? Vad är en rekvisition? När vi redde ut de båda sakerna blev det lättare att också försöka tyda vad som stod på listan. ”Hafregryn” och mannagryn kände eleverna igen, men vad är ”Sagogryn”? Och ”Macaroni”?

När eleverna slitit en stund med originalkällan fick de också den renskrivna texten – på ena sidan med originalstavningen från sekelskiftet 1900 och på andra sidan med modern stavning. Nu blev uppgiften för eleverna att fundera över

  • Varför har källmaterialet kommit till, och varför har det sparats?
  • Vad texten eller bilden kan berätta om sin egen tid – dåtiden?

Skrivstil på gulnat papper

Vad berättar egentligen en 120 år gammal inköpslista? Kan vi till exempel vara säkra på att alla människor i Stockholm åt de här sakerna? Nej, det kan vi inte säga, inte utifrån bara ett enda källmaterial. Vi vet ju inte om de här ingredienserna var billiga så att alla hade råd med dem, till exempel. Men om vi istället skulle fråga vårt källmaterial: Fanns det makaroner i Sverige för 120 år sedan? Då skulle inköpslistan svara ”Ja”. Men uppenbarligen var makaronerna så pass nya att de inte hade hunnit få sitt försvenskade namn ännu.

En del av grupperna hade fått källmaterial som kompletterade varandra. När de fick lägga ihop sina källor blev det lättare att dra lite säkrare slutsatser om historien. Och tillsammans i klassrummet kunde vi ställa oss frågan:

  • Vad är det vi inte får veta?
  • Vilken information saknar vi fortfarande?

Ett enda källmaterial kan ge oss vissa svar, men det kan också peka ut luckor som andra källmaterial måste hjälpa oss att fylla. Det är ett sätt att arbeta med läroplanens formulering ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. Den här lektionen finns snart i Stockholmskällans lektionsbank!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin