Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lektionsförslag

Rösträtten 100 år! Eller: Hur man gör för att fira rösträttsjubileum i tre år

Fanfarer och trumpeter! 2018 firar vi ju att den allmänna och lika rösträtten fyller 100 år!

En tecknad affisch där en gul flagga vajar med texten "Rösträtt för kvinnor" Under flaggan text som kallar till möte på "De svenska kvinnornas rösträttsdag" den 7 oktober 1916. Affisch från rösträttsmöte 1916. Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och var en starkt bidragande kraft i kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Javisst, men här invänder vän av ordning:

”Det var väl ändå först 1921 som kvinnor fick rösta för första gången?” Jo, det stämmer. Det var första gången som kvinnor fick ställa upp och rösta i riksdagsvalet.

”Ja, men det var ju 1919 som själva beslutet togs, väl?” Mmm, det stämmer, det också: Grundlagen ändras genom två likalydande beslut med allmänna val emellan. Det första beslutet om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i riksdagsvalen togs 1919, det andra 1921 och på hösten det året hölls det första valet enligt den nya ordningen.

Så vad hände 1918 då? Varför firar vi rösträttens 100-årsjubileum redan i år? Jo, i december har det gått 100 år sedan riksdagen ändrade kommunallagen, så att allmän och lika rösträtt skulle gälla i de kommunala valen. Det är alltså den kommunala rösträtten som firar 100 år i år. Nästa år går vi vidare till den nationella nivån.

Rösträttens historia är allt lite rörig – olika begränsningar har gällt för olika grupper i olika tider. Under Frihetstiden hade faktiskt änkor (som blivit myndiga sedan deras äkta hälfter fallit ifrån) rätt att rösta.

Efter reformerna på 1860-talet, där kommunerna instiftades och tvåkammarriksdag ersatte den medeltida ståndsriksdagen, hörde rösträtten ihop med ålder, kön och inkomst. Äldre män med egendom och pengar på banken premierades. Rätten till inflytande var avhängig den skatt du bidrog med. Låga inkomster och hushållsarbete beskattades inte, och gav därmed inte heller någon rösträtt. Den som betalade mycket skatt kunde däremot lägga flera röster i valet.

Under det halvsekel som återstod till den allmänna och lika rösträttens införande handlade mycket av debatten om de olika ”inkomststrecken”. I takt med att fler och fler länder tog bort begränsningar i rösträtten och utvidgade den till att omfatta fler, kom också den svenska rösträtten att handla om medborgarrätt. Rätten till inflytande knöts till medborgarskapet, inte till förmågan att bidra ekonomiskt till de allmänna finanserna. Rösträtten blev en fråga om mänskliga rättigheter.

Vill du jobba med rösträtten och demokratins utveckling tillsammans med dina elever? Vi har ett lektionsförslag där eleverna får rangordna och motivera varför olika faktorer spelade mer eller mindre roll när Sverige tog första steget mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918.

Och nej – vi har inte firat klart jubileet. Varken i år, nästa år eller ens 2021 om vi ska vara petiga. Rösträtten har fortsatt att utvidgas under 1900-talet. 1922 fick män som inte gjort värnplikten rätt att rösta, och först på 1950-talet fick icke bofasta, svenska romer samma rätt. Före 1945 förlorade den som fick socialbidrag sin rösträtt, och fram till 1989 kunde människor bli omyndigförklarade, till exempel på grund av psykisk sjukdom, och därmed förlora rösträtten. Och nu då, är rösträtten färdig nu? Vem vet? Malta sänkte nyss rösträttsåldern till 16 år…

/Martin