Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Rösträtt

Rösträttsstreck och rösträttsmotståndare – två källor att ta in i gymnasieklassrummet

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polisoch demonstranter.

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

 

Vill man ge eleverna konkreta och mer nyanserade bilder av den knaggliga men spännande vägen till dagens relativt fria och demokratiska svenska samhälle kan det vara bra att dyka ned i källorna ibland. Hur såg debatten ut i olika tider? Hur såg olika människor på begreppet folkstyre?

I början av 1900-talet pågick en brinnande debatt om den ”allmänna rösträtten” i Stockholm, liksom i stora delar av världen. Såväl rösträttsvänner som rösträttsmotståndare diskuterade HUR allmän den allmänna rösträtten skulle vara. Vilka ”rösträttsstreck” skulle man dra upp? Debatten handlade i moderna termer om inklusivitet - ett av de kriterier som idag används för att bedöma hur demokratiskt ett land är. Desto fler av landets invånare som har fulla medborgerliga rättigheter, desto mer inkluderande är demokratin.

När fick vi egentligen ”allmän” rösträtt?

Frågan handlar för det första om vem som överhuvudtaget får bli medborgare. Är det svårt eller lätt för nyanlända att få medborgarskap? För det andra: Har alla medborgare samma rättigheter och skyldigheter? Vi brukar till exempel hävda att Sverige fick allmän rösträtt 1921 – men faktum är att människor med fattigvårdsunderstöd inte fick rösträtt förrän 1945, vilket innebar att många personer med funktionsnedsättning nekades rösträtt fram till dess. Rösträttsåldern är också en inte helt okomplicerad fråga om inklusivitet.

Ett sätt att studera demokratins historia kan är att titta närmare på de små, små förändringar där friheten och jämställdheten ökar i samhället, eller tillfällen då dessa värden sätts på spel. På Stockholmskällan håller vi nu på att tillgängliggöra allt fler källor som berättar om de här små förändringarna och hur kampen för ett mer demokratiskt samhälle yttrat sig i huvudstaden.

Diskutera demokratins inklusivitet med hjälp av Carl Lindhagen

Låt gärma eleverna ta del av borgmästare Carl Lindhagens kritik av åtta rösträttsstreck som fanns 1905. I den lilla skriften finns bland annat en konkret beskrivning av könsstrecket, fattigstrecket, vanfrejdsstrecket, åldersstrecket och värnpliktsstrecket.

Det är också värdefullt att ta del av hur motståndarna till en utvidgad rösträtt tänkte. 1902 gav det konservativa Fosterländska förbundet i Stockholm ut ett luftigt och fint formgivet häfte där man presenterar argumenten mot en mer inkluderande demokrati. Författarna vill ha kvar kravet på 800 kronors årsinkomt med motivet att det vore bättre att ”höja arbetaren till rösträttsstrecket än att sänka strecket till honom”. Vidare påstås att det inte är folket självt som vill ha rösträtt utan ”maktspekulanter, radikala tidningsskrifvare och yrkesagitatorer, som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen”. När alla arbetare får rösta ”skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten”.

Sök gärna på till exempel demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet i Stockholmskällan!

Trevlig helg!

Kettil