Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Samhällskunskap

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist

Motioner med visioner – nytt lektionsförslag för SH/HI på gymnasiet/åk 9

1917 upprörs Alma Hedin över stockholmsbarnens ständiga rännande på biograferna. Det tarvliga filmutbudet uppmuntrar kriminalitet! tycker Hedin. 

1937 har Fredrik Ström noterat att resande till Stockholm har svårt att få rum på stadens hotell. Det händer att de får tillbringa natten på en parkbänk.

1971 kunde ungdomar köpa mellanöl i vanliga butiker, vilket de gjorde i stora mängder. Göran Rådö med flera tycker att något måste göras åt ungdomens stora mellanölskonsumtion.

Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin, Fredrik Ström och Göran Rådö alla hade det gemensamt att de var ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige så skrev de förstås varsin motion. Och just det är vad vi hoppas att dina elever ska göra!

Dagens samhällsproblem i historisk belysning

På Stockholmskällan finns idag ett 60-70-tal motioner till kommunalfullmäktige från olika tider under 1900-talet att läsa. Genom att analysera en gammal motion och jämföra dess problembeskrivning med situatutionen idag läggs en bra grund för att själv fatta tangentbordet och formulera en motion. Ladda ned elevuppgiften som pdf här och hitta lite fler lärartips här – med läroplansanknytning. Vill du ha fler sådana här tips finns det platser kvar till nästa veckas lärarkväll

Förslaget på elevuppgifter inklippt:

Uppgifter:

Historisk research

1. Välj en historisk motion att arbeta med! Sök på ”motioner” i sökrutan på www.stockholmskallan.se och bläddra tills ni hittat någon motion som verkar intressant.

2. Sammanfatta motionens innehåll i ett referat. En motion innehåller vanligen:

a)      En problemformulering
b)      Ett eller flera förslag till åtgärder
c)      Argumentation för att de föreslagna åtgärderna är kloka

Försök fånga dessa tre punkter i ert referat! 

Analys och jämförelse över tid

1. Vad tycker ni om problemformuleringen i motionen? Tror ni att det var en viktig eller mindre viktig fråga för stockholmarna som levde då? Motivera ert svar!

2. Vad tycker ni om förslagen på lösning? Är de väl underbyggda? Kan ni se några alternativa lösningar som möjligen fungerat i samtiden?

3. Vad kan ni dra för slutsatser om den historiska utvecklingen utifrån motionen? Finns samma eller liknande problem idag? Exemplifiera!

Egen produkt

1. Skriv en egen motion om ett aktuellt samhällsproblem som på något vis knyter an till det problemområde som behandlas i den historiska motionen. Formulera förslag på åtgärder och argumentera för er sak. Härma den historiska motionens textstruktur vad gäller rubrik, brödtext och förslagsformulering.

/Kettil

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.

Rösträttsstreck och rösträttsmotståndare – två källor att ta in i gymnasieklassrummet

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polisoch demonstranter.

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

 

Vill man ge eleverna konkreta och mer nyanserade bilder av den knaggliga men spännande vägen till dagens relativt fria och demokratiska svenska samhälle kan det vara bra att dyka ned i källorna ibland. Hur såg debatten ut i olika tider? Hur såg olika människor på begreppet folkstyre?

I början av 1900-talet pågick en brinnande debatt om den ”allmänna rösträtten” i Stockholm, liksom i stora delar av världen. Såväl rösträttsvänner som rösträttsmotståndare diskuterade HUR allmän den allmänna rösträtten skulle vara. Vilka ”rösträttsstreck” skulle man dra upp? Debatten handlade i moderna termer om inklusivitet - ett av de kriterier som idag används för att bedöma hur demokratiskt ett land är. Desto fler av landets invånare som har fulla medborgerliga rättigheter, desto mer inkluderande är demokratin.

När fick vi egentligen ”allmän” rösträtt?

Frågan handlar för det första om vem som överhuvudtaget får bli medborgare. Är det svårt eller lätt för nyanlända att få medborgarskap? För det andra: Har alla medborgare samma rättigheter och skyldigheter? Vi brukar till exempel hävda att Sverige fick allmän rösträtt 1921 – men faktum är att människor med fattigvårdsunderstöd inte fick rösträtt förrän 1945, vilket innebar att många personer med funktionsnedsättning nekades rösträtt fram till dess. Rösträttsåldern är också en inte helt okomplicerad fråga om inklusivitet.

Ett sätt att studera demokratins historia kan är att titta närmare på de små, små förändringar där friheten och jämställdheten ökar i samhället, eller tillfällen då dessa värden sätts på spel. På Stockholmskällan håller vi nu på att tillgängliggöra allt fler källor som berättar om de här små förändringarna och hur kampen för ett mer demokratiskt samhälle yttrat sig i huvudstaden.

Diskutera demokratins inklusivitet med hjälp av Carl Lindhagen

Låt gärma eleverna ta del av borgmästare Carl Lindhagens kritik av åtta rösträttsstreck som fanns 1905. I den lilla skriften finns bland annat en konkret beskrivning av könsstrecket, fattigstrecket, vanfrejdsstrecket, åldersstrecket och värnpliktsstrecket.

Det är också värdefullt att ta del av hur motståndarna till en utvidgad rösträtt tänkte. 1902 gav det konservativa Fosterländska förbundet i Stockholm ut ett luftigt och fint formgivet häfte där man presenterar argumenten mot en mer inkluderande demokrati. Författarna vill ha kvar kravet på 800 kronors årsinkomt med motivet att det vore bättre att ”höja arbetaren till rösträttsstrecket än att sänka strecket till honom”. Vidare påstås att det inte är folket självt som vill ha rösträtt utan ”maktspekulanter, radikala tidningsskrifvare och yrkesagitatorer, som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen”. När alla arbetare får rösta ”skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten”.

Sök gärna på till exempel demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet i Stockholmskällan!

Trevlig helg!

Kettil