Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Stockholmskällan

Julmat åt 5000 fattiga – jul i Stockholm för 103 år sedan

Nu är det snart jul. Och därför rätt intressant att stanna upp och reflektera över hur det var vid juletid i Stockholm för cirka 100 år sedan. Året jag tänker på är 1915. Första Världskriget har pågått i två år. Kriget har gjort att det är ransonering i Sverige och svårare att få tag på mat. Några som drabbades hårt var de människor som levde under fattiga förhållanden i Stockholm. Olika hjälporganisationer, exempelvis Frälsningsarmén, hjälpte dessa människor att få en lite drägligare tillvaro genom att dela ut gratis mat.

I filmen nedan får du en inblick i hur det kunde varit julen 1915 i Stockholm. Klicka på länken nedan.

Film: Julmat åt 5000 fattiga

God jul på er!

/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Julmat 5000 fattiga

Hur såg er skola ut förr?

Har ni någonsin funderat över just er skola såg ut för 50, 70 eller 100 år sedan? Stockholmskällan kan ha svaret! I vår databas finns det över 1000 historiska källmaterial och bilder från gamla skolmiljöer i Stockholm. Är ni dessutom nyfikna på vilka ämnen som undervisades eller hur skolarbetena kunde se ut så finns det också. Sök exempelvis på sökord som skola, utbildning, undervisning, läroverk, lärare, namnet på din skola eller gå in via Stockholmskällans kartsök och sök utifrån platsen där er skola ligger.

Ett axplock av alla skolor i Stockholmskällan hittar du här.

Trevlig helg!

Sofia, Stockholmskällans redaktion

rodd skolavslutning

Foto 1: Östermalms läroverk: I roddbassängen 1930-1940. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv.

Foto 2: Skolavslutning på Kungsholms Läroverk (Högre allmänna läroverket å Kungsholmen) 1944. Foto:   J. H (SvD) Stockholms stadsmuseum

Andréexpeditionen 1897 – nu i Stockholmskällan

Sommaren 1897 reser tre herrar från Stockholm mot Nordpolen. Deras mål är att ta sig över Arktis med en vätgasballong. Men något går snett och de når aldrig fram. Först 33 år senare hittas expeditionsdeltagarnas döda kroppar på Vitön, mitt ute i Ishavet.

Andrées polarexpedition var ett försök av den 42-årige upptäcksresanden och ingenjören Salomon August Andrée att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Deltagarna i expeditionen var, förutom Andrée själv, Knut Frænkel, 27 år, och Nils Strindberg, 24 år. De hade träffat varandra i Stockholm och det var därifrån de förberedde expeditionen. Deras mål var att bli de första som når den outforskade Nordpolen. Både Alfred Nobel och kung Oscar II stödde det ambitiösa projektet.

Medlemmar av expeditionen ombord på en båt Medlemmar i Andréexpeditionen på väg till Spetsbergen ombord på M/S Svensksund 1897

Expeditionen ger sig av

Den 11 juli 1897 ger sig Andrée, Strindberg och Frænkel i väg i vätgasballongen Örnen från Danskön i Svalbard. Ballongen är specialkonstruerad av Andrée själv, men har aldrig testats innan avfärden

 ”…god fart åt ost 10 grader syd. Allt väl ombord. Detta är tredje dufposten. Andrée

Så står det i en duvpost som skickades av Salomon August Andrée 1897. Brevet skickades med en duva från vätgasballongen två dagar efter avfärden från Danskön i Svalbard. Duvan sköts ner några dagar efter avfärden av en skeppare på ett fångstfartyg.

Efter några dagar kraschar ballongen mitt ute på polarisen. Expeditionsmedlemmarna får därefter fortsätta till fots. Männen vandrar i tre månader över isen för att försöka nå fast mark. Den 5 oktober 1897 hittar de till slut till Vitön, en avlägsen ö i Svalbard. Med sig har de kläder, mat och vapen. Men vad som händer sen vet ingen.

Det kommer dröja 33 år innan lägret upptäcks av en slump 1930. I lägret återfinns männens döda kroppar, dagböcker och rester av mat, kläder och packning.

Kvarleor på Vitön 1930 Andréexpeditionens läger hittas på Vitön 1930.

Expeditionens öde skapade stor uppmärksamhet

Upptäckten skapade stor sensation i Sverige och de döda männen betraktades som försvunna hjältar och expeditionen som ett spännande äventyr. Männens kvarlevor fördes tillbaka till Stockholm. Där hölls en stor offentlig begravning för de tre nordpolsfararna under högtidliga former.

Andréexpeditionen har kommit att bli Sveriges mest berömda polarexpedition och det har skrivits många böcker om händelsen. Det har också funnits många olika teorier om vad som egentligen hände med männen och varför de dog. Dödsorsaken är en gåta som vi än idag fortfarande inte säkert vet svaret på.

Läs om Andréexpeditionen i Stockholmskällan. 

Hitta mer källmaterial om Andréexpeditionen i Stockholmskällan.

Res i tiden med dina elever

Nytt lektionsmaterial för årskurs 1-3

Hur reste stockholmare förr i tiden, innan det fanns tunnelbana och bussar? 

Vilka olika sätt kunde människor ta sig fram på i Stockholm förr? Vilka transportsätt ser ni på bilden? 

Målningen föreställer Slussen 1898. Målningen föreställer Slussen år 1898. Den är målad av konstnären Carl August Tholander och finns idag på Stockholms stadsmuseum.

I samarbete med Spårvägsmuseet har Stockholmskällan tagit fram ett lektionsförslag om Stockholms kollektivtrafik. Lektionen utgår bland annat från målningen ovan ”Utsikt över Slussen 1898″.

Eleverna får reflektera över vilka olika transportsätt som fanns i Stockholm för 120 år sedan. Vilka finns fortfarande idag och vilka har ersätts med andra? Eleverna får därefter skapa en egen stad utifrån inspiration från Stockholmskällans historiska bilder

Målgruppen är årskurs 1-3 och kopplar till Lgr-11 i historia och bild.

Här hittar du lektionsförslaget. Välkommen att prova med dina elever!

Lycka till!/Sofia, Stockholmskällans redaktion

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Lite samkönad badhistoria att pigga upp eleverna med inför sommarlovet?

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Sommaren 1913 öppnade Stockholms första gemensamhetsbad portarna ute vid Hässelby strand. Gemensamhetsbad? Ja, det är alltså ett bad där det fruktansvärda sker att män och kvinnor badar på samma plats – samtidigt! 

Skolrådet i Spånga församling tog sig för pannorna och krävde att snusket upphörde men det tycks inte ha bekommit Victor Bergendorff, entreprenören bakom Hässelby strandbad. Visserligen upplyste man i sina reklambroschyrer om att omklädningshytterna för män och kvinnor var placerade på ”betydligt avstånd”, men samtidigt gjorde man allt för att liva upp stämning och dra till sig nöjeslystna och kärlekstörstande ungdomar. När man plaskat runt i vattnet en stund kunde man nämligen traska iväg till dansbanan och ta sig en svängom i sin blöta baddräkt. När sötsuget kickade in kunde man inhandla bakelser  från ett av stadens bättre konditorier. Dessutom ordnades skönhetstävling redan första året. Varje betalande besökare fick ett litet kartonghjärta att fästa vid den dam man tyckte vara ”behagligast” och vinnare blev Gertrud Nilsson, som tydligen var alldeles bepansrad med små pappershjärtan om man får tro tidningarna. Ja, som ni hör – här har ni en story att prata genushistoria kring!

Vill ni inte själva dra historien kan ni spela upp mitt lilla radioprat om saken från i höstas. För att ge färg till det hela kan ni även spela upp och queeranalysera Ernst Rolfs hitlåt om badet som inleds med den spännande raden ”Det är modärnt att bada samman, män och kvinns av alla kön”. Av alla kön? 1913? Det finns även en instrumental danslåt kallad Hässelbysteppen, skriven för badet, som ni kan stuffa runt till, samt bland materialet en del pressklipp att dyka ned bland.

Trevlig sommar önskar Stockholmskällan!

Kettil

 

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.