Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Stockholmskällan

Nytt tema: Utbildning i Stockholm

Hur såg skolan ut i Stockholm för 100-150 år sedan? Vad lärde sig eleverna? Vilka ordningsregler gällde och vad hände om eleverna bröt mot dem? Vilka olika typer av skolor kunde eleverna gå i? Fanns det elevdemokrati? Och vad gjorde eleverna på sin fritid?

Det och mycket mer kan du läsa om i Stockholmskällans nya tema ”Utbildning i Stockholm”.

Militärövningar på Beskowska skolan 1894.

Militärövningar i Humlegårnen för elever i Beskowska skolan 1894.

Eleverna fick lära sig att skjuta på skoltid

Visste du att militär- och skjutövningar fanns på schemat i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till början av 1900-talet. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick också i militärövningarna. I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

”Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig disciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.”

Parker och biobesök på fritiden

Stadens parker och biografer var förr populära platser för de unga stockholmarna. Dock fanns det många äldre stockholmare som hade åsikter vad som var lämpliga respektive mindre lämpliga sysselsättningar de unga. I stadens parker fanns det anställda ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om de dagliga händelserna. I rapporterna kan vi se vad barn och ungdomar gjorde i parkerna. På vintern åkte de exempelvis kälke, skridskor och kastade snöboll och under andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. 

Bio var ett annat vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte dock att det det var dåligt för de unga att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som ansåg att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion 1917 i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:

”…att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.”

Läs kända författares skoluppsatser

I Stockholmskällan finns flera skoluppsatser som är skrivna av personer som senare kom att bli berömda författare. Exempelvis kan du ta del av författaren Karin Boye (1900-1941) studentskrivning ”Jesu ställning till gamla testamentet”. Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan och hennes text belönades med högsta betyg ”A”. En annan författare är  Hjalmar Söderberg (1869-1941) som 1888 studerade på Norra Latins gymnasium i Stockholm. Han fördjupade sig i ”Orsakerna till karthegernas underlägsenhet i kampen med romarna” i sin studentuppsats.

Kolla gärna in vårt nya tema och lär er mer om Utbildning i Stockholm i Stockholmskällan.

Trevlig läsning! /Sofia, Stockholmskällans redaktion

Vinst för WikiWelcome i Vancouver

I förra veckan var Stockholmskällan i Vancouver och deltog i den internationella konferensen Museum and the Web. Dessutom vann vi en GLAMi Award för projektet ”WikiWelcome” i kategorin bästa pedagogiska program. Så roligt att detta spännande arbetssätt nu uppmärksammas internationellt. Under konferensen höll Stockholmskällan även i en ”WikiWelcome-workshop” och nu hoppas vi att metoden sprids över hela världen.

Stockholmskällan tar emot pris i Vancouver.

”Välkommen till min plats” är ”WikiWelcome” på svenska

”WikiWelcome” heter också ”Välkommen till min plats – elever söker och delar kunskap om sitt närområde i nutid, dåtid och framtid”. Det hela har sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö runt skolan. Arbetssättet går att anpassa för alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasiet.

Själva kärnan i projektet är att eleverna själva väljer sin favoritplats inom gångavstånd från skolan. Utifrån sina personliga platser arbetar eleverna därefter med nutid, dåtid och framtidsperspektiv. Eleverna skriver om platserna, söker efter platsernas historia samt delar sina berättelser och texter på öppna webbplattformar som det fria uppslagsverket Wikimini som är skrivet av barn för barn, den fria encyklopedin Wikipedia samt Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platser.se.

”Välkommen till min plats” tar avstamp i:

Historiemedvetande - att utforska en välbekant plats utifrån nutid, dåtid och framtid.

Språk - att använda sig av olika genrer (facktext, berättande text och argumenterande text) och olika framställningssätt (muntlig och skriftlig framställning och kombinationen text och bild).

Att dela med sig av sina kunskaper i digitala plattformar som når utanför klassrummets väggar och blir en del av en kollektiv kunskapsuppbyggnad.

Metoden har utvecklats i samarbete med skolor i Stockholms stad

Arbetssättet ”Välkommen till min plats” är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholmskällan och Wikimedia Sverige med stöd från Vinnova. Under 2016 och 2017 hjälpte cirka 230 elever och 15 lärare från Bagarmossens skola, Hjulsta grundskola, Enskede skola, Ålstensskolan och Blackebergsgymnasium  oss att testa och utvärdera metoden.

Vill du testa metoden med din klass? Kolla då här eller här.

/Sofia Dahlquist

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Lite samkönad badhistoria att pigga upp eleverna med inför sommarlovet?

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Glada simbyxindivider på Hässelby Strandbad. Foto: Harry Grip. Stockholms stadsmuseum.

Sommaren 1913 öppnade Stockholms första gemensamhetsbad portarna ute vid Hässelby strand. Gemensamhetsbad? Ja, det är alltså ett bad där det fruktansvärda sker att män och kvinnor badar på samma plats – samtidigt! 

Skolrådet i Spånga församling tog sig för pannorna och krävde att snusket upphörde men det tycks inte ha bekommit Victor Bergendorff, entreprenören bakom Hässelby strandbad. Visserligen upplyste man i sina reklambroschyrer om att omklädningshytterna för män och kvinnor var placerade på ”betydligt avstånd”, men samtidigt gjorde man allt för att liva upp stämning och dra till sig nöjeslystna och kärlekstörstande ungdomar. När man plaskat runt i vattnet en stund kunde man nämligen traska iväg till dansbanan och ta sig en svängom i sin blöta baddräkt. När sötsuget kickade in kunde man inhandla bakelser  från ett av stadens bättre konditorier. Dessutom ordnades skönhetstävling redan första året. Varje betalande besökare fick ett litet kartonghjärta att fästa vid den dam man tyckte vara ”behagligast” och vinnare blev Gertrud Nilsson, som tydligen var alldeles bepansrad med små pappershjärtan om man får tro tidningarna. Ja, som ni hör – här har ni en story att prata genushistoria kring!

Vill ni inte själva dra historien kan ni spela upp mitt lilla radioprat om saken från i höstas. För att ge färg till det hela kan ni även spela upp och queeranalysera Ernst Rolfs hitlåt om badet som inleds med den spännande raden ”Det är modärnt att bada samman, män och kvinns av alla kön”. Av alla kön? 1913? Det finns även en instrumental danslåt kallad Hässelbysteppen, skriven för badet, som ni kan stuffa runt till, samt bland materialet en del pressklipp att dyka ned bland.

Trevlig sommar önskar Stockholmskällan!

Kettil

 

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Nytt i Lektionsbanken: Från lösdrivare till hemlösa – källkritisk övning om livet utan bostad

”Dom skulle bara veta. Dom som ringer polisen på nätterna när man ligger och sover i en trappuppgång. De skulle bara veta vad man varit med om.”

Orden är Svens. Sven är en av de fyra hemlösa män som twittrat om sin vardagssituation vintern 2012, i samband med projektet Vi hörs i Sthlm. 120 år innan dess hittade polisen norskan Rangdina Svenningsson ”i utblottat tillstånd”. För förhörsledaren berättade Svenningsson att hon ”begifvit sig från Norge för omkring två månader sedan, hvarefter hon fotvandrat hit till staden och under vägen lifnärt sig med betleri”, det vill säga tiggeri.
 
Vad kan vi lära oss om hur livet förändrats för hemlösa om vi läser twittrarna Svens, Pauls, Marcos och Samuels tweets och jämför dem med polisens förhör med ”lösdrivare” i slutet av 1800-talet?

 

Från lösdrivare till hemlösa får eleverna jämföra polisens förhörsprotokoll med hemlösa 1885-1891 och Samuel, Sven och Pauls twitterflöde vintern 2012. Vilka fakta kan vi utvinna ur dessa källor? Vilka källkritiska frågor väcks? Vad säger källorna om samhällets förändring? Hur kan vi gå vidare om vi vill veta mer, om vi vill finna svar på frågor som inte källorna räcker till för? Här finns såväl en skriftlig examinationsuppgift som frågor för klassrumsdiskussion.

 

Vi hörs i Sthlm initierades av Stockholms stadsbibliotek och genomfördes i samarbete med Stadsmissionen, Stockholmskällan och twittrarna Sven, Marco, Samuel och Paul. Vill du även höra om hemlöshet ur ett kvinnligt perspektiv. På Klaragården finns en kreativ skrivargrupp vars medlemmar har erfarenhet av hemlöshet, några av deras alster kan du lyssna på här och du kan även läsa deras bloggar här.

Just nu är det lite pirrigt!

 

 Häromdagen skickade vi ut en enkät till alla som undervisar i svenska och so-ämnen i Stockholms stad för att undersöka vad Stockholms lärare tycker om Stockholmskällan. Och, ännu viktigare, för att undersöka hur Stockholms lärare vill använda en resurs som Stockholmskällan i arbetet med eleverna.

Vilka material ska vi prioritera? Är det rätt nivå för vår målgrupp (årskurs 6 t.o.m. gymnasiet). Ska vi använda Facebook, Twitter, den här bloggen eller nyhetsbrev för att kommunicera med våra användare. Och så vidare…

Nu följer ett par veckors nervös väntan när vi håller tummarna och väntar på svar. Och vi hoppas på många svar! En del av mig hoppas förstås på positiva enkätsvar och glada tillrop som talar om för oss hur bra Stockholmskällan är. Det är väl mänskligt att vilja bli omtyckt och bekräftad i det man gör.

Men beröm och bekräftelse i all ära,  det är ju med den konstruktiva kritiken som vi kan växa och bli bättre. Och med önskemål om vilka originalmaterial från museerna och arkiven vi ska presentera. Och i vilken form vi ska presentera dem. Alltså hoppas en större del av mig på mycket konstruktiv kritik och mycket synpunkter och önskemål.

Ungdomar i en bil med megafon. Skolomröstning om 5-dagarsvecka 1959. Foto: Ragnhild Haarstad
Kära läsare! Om du har fått vår enkät i din inkorg så ta dig lite tid och svara på frågorna. Det tar inte många minuter och dina svar är guld värda för oss!
 
 
 
 
 
 
 

Ni som undervisar är, tillsammans med era elever, vår viktigaste målgrupp och vi ser fram emot att fortsätta dialogen med er efter enkäten. Därför kan man kryssa i om man vill ingå i en fokusgrupp för att ytterligare påverka Stockholmskällans utveckling mot en ännu bättre resurs för skolan. Kryssa gärna i den rutan också!

Vi väntar med spänning på era svar!
/Frida 

PS. Undervisar du i svenska och/eller so-ämnen på en kommunal skola i Stockholm men har INTE har fått enkäten från Stockholmskällan i din inkorg under veckan? Kontakta mig (frida.lindfors@stockholm.se) så kan vi skicka dig länken och undersöka vad som har gått snett.

PS 2 Den här gången är undersökningen, främst av tekniska skäl, begränsad till de som arbetar inom Stockholms stad. Men vi vill veta vad ni andra tycker också! Mejla oss gärna! Eller gå in och lämna kommentarer och synpunkter direkt på hemsidan.

 Bilden: Ungdomar i en bil med megafon. Skolomröstning om 5-dagarsvecka 1959. Foto: Ragnhild Haarstad

 

 

 

Rösträttsstreck och rösträttsmotståndare – två källor att ta in i gymnasieklassrummet

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polisoch demonstranter.

Rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902 ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

 

Vill man ge eleverna konkreta och mer nyanserade bilder av den knaggliga men spännande vägen till dagens relativt fria och demokratiska svenska samhälle kan det vara bra att dyka ned i källorna ibland. Hur såg debatten ut i olika tider? Hur såg olika människor på begreppet folkstyre?

I början av 1900-talet pågick en brinnande debatt om den ”allmänna rösträtten” i Stockholm, liksom i stora delar av världen. Såväl rösträttsvänner som rösträttsmotståndare diskuterade HUR allmän den allmänna rösträtten skulle vara. Vilka ”rösträttsstreck” skulle man dra upp? Debatten handlade i moderna termer om inklusivitet - ett av de kriterier som idag används för att bedöma hur demokratiskt ett land är. Desto fler av landets invånare som har fulla medborgerliga rättigheter, desto mer inkluderande är demokratin.

När fick vi egentligen ”allmän” rösträtt?

Frågan handlar för det första om vem som överhuvudtaget får bli medborgare. Är det svårt eller lätt för nyanlända att få medborgarskap? För det andra: Har alla medborgare samma rättigheter och skyldigheter? Vi brukar till exempel hävda att Sverige fick allmän rösträtt 1921 – men faktum är att människor med fattigvårdsunderstöd inte fick rösträtt förrän 1945, vilket innebar att många personer med funktionsnedsättning nekades rösträtt fram till dess. Rösträttsåldern är också en inte helt okomplicerad fråga om inklusivitet.

Ett sätt att studera demokratins historia kan är att titta närmare på de små, små förändringar där friheten och jämställdheten ökar i samhället, eller tillfällen då dessa värden sätts på spel. På Stockholmskällan håller vi nu på att tillgängliggöra allt fler källor som berättar om de här små förändringarna och hur kampen för ett mer demokratiskt samhälle yttrat sig i huvudstaden.

Diskutera demokratins inklusivitet med hjälp av Carl Lindhagen

Låt gärma eleverna ta del av borgmästare Carl Lindhagens kritik av åtta rösträttsstreck som fanns 1905. I den lilla skriften finns bland annat en konkret beskrivning av könsstrecket, fattigstrecket, vanfrejdsstrecket, åldersstrecket och värnpliktsstrecket.

Det är också värdefullt att ta del av hur motståndarna till en utvidgad rösträtt tänkte. 1902 gav det konservativa Fosterländska förbundet i Stockholm ut ett luftigt och fint formgivet häfte där man presenterar argumenten mot en mer inkluderande demokrati. Författarna vill ha kvar kravet på 800 kronors årsinkomt med motivet att det vore bättre att ”höja arbetaren till rösträttsstrecket än att sänka strecket till honom”. Vidare påstås att det inte är folket självt som vill ha rösträtt utan ”maktspekulanter, radikala tidningsskrifvare och yrkesagitatorer, som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen”. När alla arbetare får rösta ”skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten”.

Sök gärna på till exempel demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet i Stockholmskällan!

Trevlig helg!

Kettil

 

Från slott till koja – rolig skrivövning om hemmet för dina elever

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

 
Vill dina elever reflektera kring sitt boende och diskutera olika sätt att se på hemmet? I den här webbenkäten kan du låta dem gå loss på tangentbordet och breda ut texten utifrån några enkla frågor.

För inspiration kan ni lyssna tillsammans på när kända författare som Åsa Linderborg, Unni Drougge, Daniel Boyacioglu, David Lagercrantz, Mian Lodalen, Anders Fager och Sara Kadefors berättar om sina hem och sin relation till Stockholm. Ni kan även läsa vad andra skrivit.

Webbenkäten är en insamling av Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. Insamlingens syfte är att vår tids berättelser om hemmet ska vara tillgängliga för framtidens stockholmare. Flera av berättelserna kommer att publiceras på Stockholmskällan och användas i en mängd olika utställningar, publikationer, evenemang och för forskning.

Hur hanteras elevernas berättelser? Anger eleverna en ålder under 18 år kommer deras uppgifter anonymiseras vid publicering. Känsliga uppgifter som kan knytas till en person kommer heller inte publiceras, oavsett vilken ålder man angivit. Även berättelser som inte publiceras kommer att arkiveras av Stockholms stadsmuseum.

På Stockholmskällan hittar du förstås också en massa kulturhistoriskt material om hemmet!

/Kettil

Välkommen till Stockholmskällans blogg!

Stockholmskällan – vad är det?

För er som inte hört talas om Stockholmskällan kan vi berätta att det är en webbplats där stadens museer, bibliotek och arkiv tillgängliggör fantastiska fotografier, spännande rättshandlingar, gripande brev, gamla Stockholmslåtar, gryniga filmer, zoomningsbara konstverk och mycket annat.

Tanken är att lärare och elever – direkt på webben – ska kunna ta del av, bruka, granska och vända ut och in på en rik flora av primärkällor som berättar om livet i Stockholm genom seklerna. Materialet är självklart en guldgruva för dig som är historielärare, men här finns även en hel del för er som undervisar i till exempel svenska, geografi, bild och musik.

Här kommer vi presentera historiska guldkorn, pedagogiska ingångar, lektionsstarters och berätta om nyheter i Lektionsbanken. Ja, och kanske även ge ett historiskt perspektiv på läraryrket här i Stockholm.

Självklart vill vi ta del av era smarta idéer och synpunkter också och göra dem tillgängliga för andra lärare. Har ni bra tips om hur man kan använda material på Stockholmskällan i undervisningen så kommentera gärna här eller kontakta oss!

Stockholmskällans blogg

Kettil Mannerheim & Frida Lindfors