Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska

Vill du ha nyckeljobb på Stockholmskällan? Vi söker en mångsidig pedagog/webbredaktör/samordnare

Nu kan du söka mitt jobb!
Nu kan du söka mitt jobb.

 
Jag och min kollega Frida får ofta höra vilka drömjobb vi har. Och det stämmer. Det är fantastiskt roligt, intressant och lärorikt att utveckla Stockholmskällan som pedagogisk resurs. Från vår bas på Medioteket i Liljeholmen får vi röra oss mellan ställen som Stadsmuseet, Kungliga Biblioteket, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Spårvägsmuseet, Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria. Vi får besöka skolor i olika delar av staden och träffa lärare, elever, arkivarier, museipedagoger, filmvetare, historiker, konservatorer och journalister. Vi får uttrycka oss populärt i tal och skrift och vi får producera lektionsförslag till skolan. Nu har du chans att få det jobbet.

Efter fyra fina år med Stockholmskällan fortsätter jag snart mitt pedagogande på Stadsarkivet. Därför har vi utlyst tjänsten som pedagog/webbredaktör/samordnare för Stockholmskällan. Och som det står i annonsen är det ”särskilt meriterande” om du har erfarenhet av undervisning på högstadium och gymnasium. Har du ett brinnande historieintresse och känner entusiasm inför uppdraget att nå ut med Stockholms kulturarv till lärare och elever? Tveka inte att söka jobbet! Här hittar du jobbannonsen!

Är du intresserad? Lycka till!

Kettil

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

SO/Svenska: Jämför reklamfilm från 1920-talet med dagens reklamfilmer

Från slott till koja – rolig skrivövning om hemmet för dina elever

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

”Vardagsrummet är rätt harmoniskt, jag har till och med tavlor på väggarna”. Poeten Daniel Boyacioglu i sitt hem. Foto: Johan Annerfelt.

 
Vill dina elever reflektera kring sitt boende och diskutera olika sätt att se på hemmet? I den här webbenkäten kan du låta dem gå loss på tangentbordet och breda ut texten utifrån några enkla frågor.

För inspiration kan ni lyssna tillsammans på när kända författare som Åsa Linderborg, Unni Drougge, Daniel Boyacioglu, David Lagercrantz, Mian Lodalen, Anders Fager och Sara Kadefors berättar om sina hem och sin relation till Stockholm. Ni kan även läsa vad andra skrivit.

Webbenkäten är en insamling av Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. Insamlingens syfte är att vår tids berättelser om hemmet ska vara tillgängliga för framtidens stockholmare. Flera av berättelserna kommer att publiceras på Stockholmskällan och användas i en mängd olika utställningar, publikationer, evenemang och för forskning.

Hur hanteras elevernas berättelser? Anger eleverna en ålder under 18 år kommer deras uppgifter anonymiseras vid publicering. Känsliga uppgifter som kan knytas till en person kommer heller inte publiceras, oavsett vilken ålder man angivit. Även berättelser som inte publiceras kommer att arkiveras av Stockholms stadsmuseum.

På Stockholmskällan hittar du förstås också en massa kulturhistoriskt material om hemmet!

/Kettil