Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Tornedalingar

De nationella minoriteterna i Stockholm

Nationella minoriteter på Stockholmskällan. Bild på Torkel Tomasson Stemp 1912.

Nationella minoriteter i Stockholmskällan

Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samiska, jiddisch, romani, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. Samer har därutöver också ställning som urfolk i det vi idag kallar Sverige. Stockholms stad har status som förvaltningsområde och har därmed tagit på sig ett utökat ansvar för att de nationella minoriteterna och gruppernas möjligheter att leva, bevara och utveckla sina kulturer. På Stockholmskällan har vi nu samlat en träfflista på 71 källmaterial och litteraturtips om våra nationella minoriteters historia i Stockholm.

Samer har bott i den här delen av världen längre än någon annan. Finland var under många hundra år en del av det svenska riket och finska har naturligtvis talats på båda sidor om Bottenhavet, åtminstone sedan dess. 1512 gjorde Stockholmare en första anteckning om romer, vilket säger oss att den gruppen har minst 507 års historia här i staden. Judar har levt i Sverige under många hundra år, men sedan 1779 också med rätten att utöva sin religion. Stockholm har varit huvudstad för tornedalingar och alla andra svenska medborgare genom århundraden. Att Stockholm är huvudstad har naturligtvis bidragit till att människor genom historien haft eller gjort sig anledningar att komma just hit – tillfälligt eller permanent.

Stockholms historia är Sveriges historia, och Sveriges historia är inte minst dess minoriteters. I museernas och arkivens samlingar finns både källmaterial som grupperna själva producerat, och material som majoritetssamhället framställt som rör dem. Det historiska källmaterialet blottar ett samhälle där olika villkor gäller för olika grupper i samhället, och där ord som vi idag inte tar i vår mun var vardagsspråk. Det är ofta farligt att döma historien efter nutida måttstockar men historien kan fungera som en tacksam bakgrund för att ge perspektiv och fundera över vår egen tid och det samhälle vi lever i. Våra nutida värderingar kan hisna och förskräckas över språkbruk, särskillnad och villkor som är otänkbara idag.