Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Värdegrund

Häxprocesserna har kommit till Stockholmskällan!

Teckning av Katarina kyrka med tinnar och torn, och människor i förgrunden Katarina kyrka på Södermalm, området där häxprocesserna utspelade sig 1676-1677. Erik Dahlberg, Suecua Antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket

Nu får häxprocesserna större plats på Stockholmskällan! Sedan tidigare har det funnits historiskt källmaterial om de här händelserna på sajten, men nu finns det också en temaartikel. Där kan du som är pedagog hämta kunskap och inspiration, och kanske låta barnen läsa utdrag ur de historiska originaltexterna. Kerstin Eriksdotter var till exempel 8 år gammal när hon vittnade mot Anna Månsdotter, en av de nio kvinnor som dömdes till döden för häxeri:

I natt woro en stoor hoop med, seer fult (med) barn wid bordet sittia, men hon inthet. Anna Månsdotter ligger hoos den fuhle under bordet, klappar och kysser honom, och dantzar där. ”

Tryckt text på gulnat papper.

Artiklarna på Stockholmskällan försöker ställa källmaterialet i centrum – som läsare ska du alltid ha nära till originalkällan. Artikeln försöker också bygga ett sammanhang kring källan, till exempel genom att berätta om bakgrund och händelser som hänger ihop med det som beskrivs i källmaterialet.

Handskrivna texter från 1600- och 1700-tal är ofta mycket svårlästa, men i början av 1800-talet trycktes protokollen från vittnesförhören och utredningarna under 1670-talets häxprocesser i Katarina. Den stora trolldomskommissionen satte senare stopp för den våg av anklagelser och dödsdomar som svepte genom många delar av Sverige vid den tiden.

I många av fallen var det barn som var nyckelvittnen. De berättade om hur de tvingats flyga till Blåkulla på kvastskaft och laga mat åt djävulen. Några av barnen blev tongivande, och anklagade flera kvinnor för häxeri och pekade ut andra barn som också blivit bortförda. Det hela blev helt enkelt en häxjakt med dagens ord, där den som inte stämde in i anklagelserna själv riskerade att bli förföljd som vittnet Annika Thomsdotter sade:

att det är nu sådan tijdh, den som icke säger sig föras, så blifwer han förfölgd.”

Här finns det paralleller att dra till nutiden. Säg den som inte själv har erfarenhet av att dras med eller bli utsatt för grupptryck.

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Fira rösträtten 100 år!

En kvinna tittar in i kameran och håller upp en flagga

Tadaa! Den 17 december 1918 röstade riksdagen för allmän och lika rösträtt i kommunala val i Sverige. Nu har det gått jämnt 100 år sedan det historiska beslutet, och just i år är det allmän flaggdag den här dagen. Bilden föreställer Signe Bergman, företrädare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1914. Stockholms stadsmuseum.

1909 hade rösträtten utvidgats så att den omfattade alla män (som gjort värnplikt och inte fick ekonomiskt understöd eller var ”prickade” på annat sätt). Den politiska högern var emot kvinnors rösträtt, men både liberaler och socialdemokrater var för. Hösten 1918 vann de båda senare majoritet i riksdagen, och under statsminister Nils Edén lade regeringen fram förslag att införa rösträtt för kvinnor.

Den 17 december 1918 fick kvinnor rätt att rösta, och att ställa upp i valen, till kommun- och stadsfullmäktige. 1919 röstade riksdagen ja till att samma villkor skulle gälla också i riksdagsvalen. Och 1921 hölls så det första riksdagsval där kvinnor både fick rätt att rösta och att kandidera. I år firar vi alltså det första av tre demokratijubileer i Sverige.

Vajande flagga i gult och vitt, med text om rösträttsdagen 1916 Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt arrangerade rösträttsdag 1916.

Du kan följa firandet på Demokrati100, ett projekt som Riksbankens jubileumsfond och Kungliga biblioteket står bakom. Bland annat finns en alldeles utmärkt lärarsida där, med lektionstips och undervisningsförslag. Du hittar naturligtvis fler lektionsförslag på Stockholmskällan också, bland annat en sorteringsövning som utgår från källmaterial om demokrati och rösträtt som finns i Stockholmskällan. Där ska eleverna själva resonera om vilka anledningar som var viktigast för att förklara varför Sverige kom att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män just 1918.

Idag firar vi demokratin – idag och alla andra dagar. För att uppmärksamma kampen och de som kämpade, och för att fortsätta erövra den och aldrig ta den för given. Hurra!

/Martin, Stockholmskällans redaktion

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.