Stackars danska barn

Hej!

Jag tycker att det är roligt att jämföra danska, norska och svenska. Frågar man eleverna vilket språk de tror är närmast släkt med svenskan blir svaret nästan alltid norska. Förvåningen brukar vara stor när man säger att det är danska. Det är ju så svårt att förstå, tycker många svenskar (jag själv inräknad)! Det brukar ske en aha-upplevelse när man jämför talad och skriven danska. Jag lade upp en lektion så här: först lyssnade vi på två danska låtar, Olsen Brothers ”Smuk som et stjerneskud” https://www.youtube.com/watch?v=l9Jck3OO5NA, som passande nog vann Eurovision Song Contest samma år som mina elever föddes (2000) och Rasmus Seebachs ”Natteravn” https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc (från 2010). De fick i uppgift att bara lyssna och skriva ner ord eller fraser som de trodde att de förstod och vad de trodde att låtarna handlade om. Sedan fick de läsa låttexterna och se om de blev klokare av det. Då fick de verkligen uppleva vilken skillnad det är på att lyssna på danska och att läsa danska. Sedan fick de läsa artikeln ”Stackars danska barn” http://spraktidningen.se/artiklar/2012/10/stackars-danska-barn och förvånas över att danska är svårt även för danskarna. Jag gav dem några frågor till artikeln och sedan fick de också öva referatskrivning med hjälp av den.

/Elin

Strategier under läsning

Hej!

Förra veckan blev det inget inlägg eftersom jag var ledig. Jag fick faktiskt hela veckan ledig för en gångs skull, på grund av föräldraledig måndag och inarbetad kompetensutveckling i och med Läslyftet, där jag är handledare. Många svensklärare tycker att innehållet i vår modul av Läslyftet (”Lässtrategier för ämnestexter”) inte är något nytt under solen, men själv tycker jag att det är bra att bli påmind om hur man faktiskt kan jobba mer aktivt med läsningen. Jag gör tyvärr alltför ofta så att jag ger eleverna en text att läsa och bara förväntar mig att de ska klara av det, eftersom vi har så pass ”duktiga” elever på skolan där jag undervisar. Men de är duktiga på att hålla en fasad av att de förstår mer än vad de egentligen gör, både inför lärare och inför klasskamrater. Därför är det viktigt att man även på en skola där eleverna når goda studieresultat jobbar med lässtrategier. I samband med undervisningen om språksituationen i Norden (Svenska 2) gav jag eleverna en text som handlar om lagen om nationella minoriteter (http://www.minoritet.se/lagen-om-nationella-minoriteter). Texten är relativt komplicerad för eleverna, eftersom den innehåller ett mycket formellt språk som beskriver juridiska situationer. De fick jobba indelade i grupper och jag uppmanade dem att stanna upp vid alla svåra ord och ta reda på vad de betydde, liksom att sammanfatta innehållet efter hand med egna ord. Det sistnämnda vet jag inte om de faktiskt gjorde, då jag inte kontrollerade dem så hårt och tiden var något begränsad, men vid ett annat tillfälle skulle jag nog tryckt lite hårdare på det. Eleverna upplevde det som ett ganska bra sätt att ta sig igenom en snårig text.

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

I Svenska 2 håller jag för närvarande på med språksituationen i Norden. I måndags inledde jag ett delmoment om Sveriges minoritetsspråk. Jag inledde med att tala om minoritetsspråk i allmänhet och eleverna fick diskutera i grupp och gissa vilka de tio vanligaste språken i Sverige är (svaret finner ni här: http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige). Sedan gick jag in på de fem officiella minoritetsspråken och vilka kriterier man har utgått ifrån när man valde ut dem. Eleverna fick sedan en uppgift där de fick tolv händelser och tolv årtal/årtionden och skulle försöka para ihop dem (även detta i grupp). Jag bifogar listan med årtal och händelser (jag skrev ut och klippte ut lappar). Det blev en mycket bra lektion med många givande diskussioner. Nästa lektion har jag tänkt att vi ska se sjätte avsnittet av UR:s ”Jakten på språket” (som handlar om svenska) och sedan ska eleverna få göra ett mindre grupparbete om de olika minoritetsspråken. Jag delar in dem i fem grupper och varje grupp ska under ett par lektioner fördjupa sig i ett av språken. De redovisar sedan för varandra i tvärgrupper.

/Elin

Svenska och biologi – modernismen

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

Modern konst

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

/Elin

Grupparbete modernism NF15

Modernistiska konstnärer

Språksituationen i Norden, del 2

Hej igen!

Jag hade visst glömt att vi hade bestämt oss för utredande text i höstens examination om språksituationen i Norden. Tur att det är lätt att göra om argumenterande uppgifter till utredande. Här kommer en ny version av examinationsuppgiften jag postade i förra inlägget.

/Elin

Examination HT 2017 – utredande

Språksituationen i Norden

Hej!

I ämneslaget för svenska här på Norra Real delar vi in oss i mindre arbetsgrupper där vi hjälps åt att ta fram gemensamma examinationer med tillhörande material. För tillfället har det legat på min lott att jobba fram en examination i Svenska 2 som rör momentet ”språksituationen i Norden”. Här bjussar jag på en PowerPoint som ger en överblick över de olika nationalspråken i Norden, samt själva examinationsuppgiften, som går  ut på att skriva en debattartikel om ett av fyra valbara ämnen.

/Elin

Examination HT 2017 – argumenterande

Texthäfte examination HT 2017

Språken i Norden

Introducera litterär analys

Hej!

Vi håller förnärvarande på med Läslyftet på vår skola. Det är väldigt intressant och jag blir lite förfärad över hur dålig jag har varit på att lära mina elever bra lässtrategier. Med högpresterande elever är det så lätt att ta deras läsförmåga för given och istället fokusera på att lära dem skriva bättre. Eftersom svenska är ett ämne de haft under hela grundskolan är det också svårt att veta vilka förkunskaper de har med sig, om man inte gör diagnoser av olika slag. Jag tänker att nästa gång jag har en grupp i Svenska 1 (vilket jag tyvärr inte har i år), så ska jag göra en gemensam övning som första litterär analys. Jag ska använda en kortare text, som vi kan bearbeta tillsammans, så att alla får upp ögonen för hur man kan tänka och vilka olika nivåer man behöver ta sig igenom när man angriper ett skönlitterärt verk. Jag tänker använda mig av en text som jag har tipsat om tidigare: låten Fröken Julie av Björn Afzelius. Den lyder som följer:

Du hade mist den första illusionen
Av den största myt vi hört sen vi var små
Men för min del var problemet av en helt annan natur
För krogen stängde redan klockan två

Ja, där satt du i ruinen av den rena kärleken
Med en som hade Baccus i sitt knä
Den ena led en oförrätt som fordrade revansch
Den andre villa dricka upp sin själ

En blick som sedan länge varit brusten
Såg in i en som flammade som eld

En fråga lika själlös som allt för ofta ställd
Blev nyckeln till ett överklasshotell
Ja, du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp
För att tvätta bort en helt annan arom
Och du tänkte att om svinen kan bli renade av lera
Så skulle du gå som en nyfödd därifrån

Julie, ja, så var visst ditt namn
Ja, jag minns du föll av stolen när jag sa att mitt var Jean
Ja, ödet satt med trumf på handen i ett spel
Där du och jag var lankorna på bordet

En kärlekslös och ordlös kramp i mörker
En handduk på ett bolster som var kallt
En tröja mot en stola på en matta full med spikar
En långkalsong mot silkesstrumpans kant

Ja, jag märkte att du låtsades att sova när jag gick
Förhoppningsvis så tänkte du som jag;
Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta
Även tomma nätter följs ju av en dag

Jag tänker låta dem arbeta  i mindre grupper och leda dem genom analysarbetet steg för steg. Först ska de få gå igenom det som faktiskt står i texten och se så att de förstår allting. Svåra ord får de söka betydelsen av och så samlar vi förklaringarna på tavlan. Jag kan tänka mig att de till exempel kan fastna på ord som ”Bacchus” och ”lankorna”. Det roliga är att jag själv inte kände till begreppet ”lankor” (låga kort) när jag först hörde låten, och jag tyckte därför att det lät som om Afzelius sjöng ”lamporna”, även om det verkade väldigt obegripligt i sammanhanget. Och jag är uppenbarligen inte ensam om att ha gjort det misstaget, för det stod ”lamporna” även på den hemsida där jag nu hämtade texten. :-) Efter att alla är på det klara med den ytliga innebörden av texten gäller det att läsa den en gång till och fundera över vad texten egentligen berättar om. Jo, ungefär såhär: en kvinna från överklassen som har erfarit olycklig kärlek, som träffar en man från underklassen och raggar upp honom för att glömma sina sorger. Sedan kan vi dra texten en tredje vända: varför har Afzelius valt att döpa den till Fröken Julie? Det svaret finns ju en enkel googling bort, och man kan snabbt läsa en sammanfattning av pjäsens handling. Och nu hamnar låten plötsligt i ett sammanhang, den är ett slags replik på en annan text. Nu kan man jämföra de två texterna (i det här fallet räcker det att nöja sig med en sammanfattning av pjäsen dock) och se likheter och skillnader.
Efter att ha gjort en övning av det här slaget hoppas jag att eleverna får en djupare förståelse för vad en litterär analys är och hur man kan gå tillväga för att förstå en skönlitterär text, på fler än en nivå.
/Elin

 

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin