Upplysningen vs. romantiken

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

Renässansmänniska

Hej!

Jag tuffar vidare i litteraturhistorien och eftersom mitt genomgående tema för den delen av kursen är ”människoidealet genom historien” passar ju renässansen som handen i handsken. Här har ju idealet till och med gett upphov till ett eget begrepp: ”renässansmänniska”. En människa som är kunnig inom många områden. För att diskutera fenomenet lät jag eleverna lyssna på ett avsnitt av det nedlagda radioprogrammet ”Kosmo”, som avhandlade både Leonardo da Vinci och nutidens krav. Det finns att lyssna på här. Eleverna tyckte väl inte att det var världens mest spännande program, men det var ändå en bra utgångspunkt för en diskussion om nutidens människoideal jämfört med renässansens. Förväntas vi vara universalgenier eller specialister? Har vi möjlighet att bli vad vi vill? Är total valmöjlighet av ondo eller av godo?

/Elin

Medeltiden – riddaridealet

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

Argumenterande tal antiken

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. ;-) Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

Antikens ord

Hej!

Ett roligt sätt att närma sig antiken är att utgå från ett antal vardagliga ord och uttryck och ta reda på var de egentligen härstammar ifrån. Vi har väldigt många ord som har sin grund i antikens Grekland. Varför heter det till exempel cyklop, panik, afrodisiakum och spartansk? Och med begreppen trojan, akilleshäl och stridsäpple (bland andra) kan man närma sig Illiaden. Det är ändå bra häftigt att berättelsen om den trojanska hästen har fått ge namn åt ett datavirus, ca 2700 år senare.

/Elin

Filmtips: Aniara

Hej!

Om man liksom jag gillar att arbeta med dystopier (jag brukar göra det i Svenska 3) kan det vara intressant att veta att en filmatisering av Aniara nu går på Viaplay. Den kom tidigare i år och har fått bra recensioner. Det finns en lärarhandledning till den hos Svenska filminstitutet: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmiskolan/filmhandledningar/aniara/

Jag har spelat in den men ännu inte hunnit se den själv. Jag tänkte visa den nästa år, när jag förhoppningsvis har Svenska 3 med de två klasser som jag nu har i Svenska 2.

Givetvis får filmen inte visas i skolan utan att den har köpts in med rättigheter, eller lånats från till exempel medioteket i Stockholm. Jag ombads att förtydliga detta. Dock vill man ju kanske se filmen själv innan man visar den, därav tipset om att den nu går på Viaplay. Här kan man ansöka om licensavtal hos Swedish Film t.ex. https://www.swedishfilm.com/SE/avd_licens.aspx

/Elin

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

Litteraturtips: Jag heter inte Miriam

Hej!

Jag har tidigare tipsat om Aednan av Linnea Axelsson, som handlar om samernas situation i Sverige under ca 100 år. En annan bok som berör våra nationella minoriteter är Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Jag har ännu inte hunnit läsa den själv, men vi har köpt in en klassuppsättning till skolan. Boken handlar om en kvinna som på sin 85-årsdag avslöjar att hon har ljugit om sin identitet. Hon är egentligen rom, men tog en judisk identitet för att klara sig bättre i koncentrationsläger.

/Elin

Att bearbeta språket

Hej!

Här kommer ett tips som handlar mer om metod än om innehåll. Eleverna i de två klasser jag har i svenska (Svenska 2) fick innan lovet skriva en utredande text kopplad till de nationella minoriteterna. Jag hade en tanke om att samtliga elever skulle få en möjlighet att bearbeta sina texter i efterhand, men efter att ha läst samtliga beslutade jag mig för att göra någonting nytt (för mig). Jag har endast erbjudit de elever som fått F eller E på just språket att bearbeta sin text. Jag tror nämligen att de vinner mycket mer på det än de elever som ligger på C. Att prestera språkligt på C-nivå på kursens första text, som skrevs under ett pass på tre timmar, tycker jag är bra och jag tror inte att det ger dem så mycket att jobba igenom sin text en gång till. De elever som fick E eller F har däremot mer grundläggande svårigheter med språket och lär sig förmodligen mer av att arbeta om texterna. De får också bättre tillgång till min hjälp när de är en mindre grupp.

Nu blev det så att eleverna i den ena klassen fick mina kommentarer innan omarbetningen och eleverna i den andra klassen fick inga kommentarer innan. Det blir intressant att se vilka skillnader det blir där. Många elever säger nämligen att deras språkliga brister bara handlar om slarvfel och allt hade blivit bättre om de bara fick mer tid på sig eller fick läsa om texten. Av vad jag ser nu verkar det dock inte som om texterna blir så mycket bättre för de flesta av dem när de får arbeta om dem utan återkoppling.

/Elin

Tematisk undervisning

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin