Sommarlov

Nu är undervisningen på Norra Real slut för i år och nu går bloggen på sommarlov. Men vi lärare går på semester, kom ihåg det om någon börjar svamla om att det är så lyxigt med sommarlov. Vi jobbar in vår lediga tid precis som alla andra. Vi ses i augusti!

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

Vilken tur att man har bra kollegor som kan tipsa en om arbetsmaterial! Lite lustigt bara när man inser att man känner igen materialet, men helt hade glömt bort att det finns… I detta fall gäller det UR-produktionen Jakten på språket, som handlar om Sveriges fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Varje språk, plus svenskan, avhandlas under varsitt femtonminutersavsnitt. Jag känner starkt för att uppmärksamma minoritetsspråken mer när jag har Svenska 2 nästa år, och då blir de här avsnitten perfekta. UR är verkligen en guldgruva. Jag blev påmind om minoritetsspråket idag, när några elever under en redovisning om Härjedalen spelade upp en bit av en jojk av Jon Henrik Fjällgren. Väldigt tacksamt att han har gett jojken ett nationellt genomslag.

/Elin

Mer om dystopier

Hej!

Flera personer har visat intresse för mitt tema om dystopier om postapokalyptisk fiktion. Själva uppgiften (som jag dock kommer att bearbeta till hösten) när jag ska använda den för andra gången, hittar ni här: Dystopier. Problemet förra (och första gången) jag körde den var att den blev lite väl tunn på andra källor än de skönlitterära böckerna och spelfilmerna. Nu drabbades jag dock av lite inspiration mitt i sluträttningarna (och också en ursäkt att göra någonting annat en liten stund) och googlade fram tre artiklar/krönikor som alla berör genren. Håll till godo. Artikel dystopier Artikel 2 dystopier Artikel 3 dystopier. För övrigt skönt att nu ha kommit  på hur jag gör för att lägga till dokument här i  bloggen. Inte helt logiskt att man ska välja ”Lägg till media”, som illustreras av en kamera och ett par noter…

/Elin

Det svenska nittitalet, färdig version

Hej! Så här blev det: eleverna fick i läxa att läsa avsnittet om det svenska nittitalet i Den levande litteraturen av Ulf Jansson. När vi sågs nästa gång inledde jag med att spela nationalsångens första två verser (de vanliga). Jag frågade om de tyckte att den var nationalistisk och lyfte fram landet etc., varpå de kom fram till att Sverige inte nämns en enda gång. Det är bara tal om Norden. Jag förklarade detta med att den är skriven i mitten på 1800-talet, då skandinavismen var stor. Jag kopplade det till det vi tidigare pratade om att realismen förde med sig många tankar om internationalism (efter romantikens nationalism). Jag pratade lite om hur detta i Sverige började svänga mot slutet av 1800-talet, då det kom en nationalromantisk våg. Jag spelade de sista två verserna i nationalsången (som aldrig brukar användas nu för tiden), som är skrivna 1910. Där lyfts nationen Sverige fram på ett helt annat sätt. Lite prat om landskapsromantiken som bokens nittitalister ägnade sig åt och så delade jag in dem i grupper och testade deras kunskaper från läxan med hjälp av https://getkahoot.com/, en mycket rolig tävlingsform. Avslutningsvis presenterade jag uppgiften , lottade ut landskap och så fick de sätta igång med den. Gruppuppgift landskapsromantik /Elin

Det svenska nittitalet

Hej!

Ledsen för lite svajigt bloggande, men med maj kommer ju den tyngsta arbetsbördan för  oss lärare och det är som bekant också perioden då man måste hålla ungefär tusen saker i huvudet samtidigt. Och så gäller det att försöka planera någonting meningsfullt de sista lektionerna av kursen, trots att man är färdig med alla examinationer. Där är jag just nu och funderar kring Svenska 2, som jag den här terminen har i tre klasser parallellt. Jag har en idé, som jag ska försöka konkretisera lite mer och göra verklighet av nästa vecka.

För att komplettera sitt betygsunderlag på bästa sätt har mina elever fått välja mellan ett flertal olika examinationer som har berört 1800-talets litteratur (med undantag för vissa som fick jobba med språksituationen i Norden). Nu tänkte jag knyta ihop dem igen med en uppgift som handlar om svenskt nittital. I vår kursbok, Den levande litteraturen av Ulf Jansson, presenteras fyra nittitalister: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Fröding. Jag tänkte att eleverna ska få läsa på lite om dem, kanske i grupp och göra enkla tvärgruppsredovisningar där de berättar för varandra. Jag tänkte lyfta fram att national- och framför allt landskapsromantiken som de representerar. Sedan tänker jag att eleverna i grupp i en lottning ska få dra ett landskap och göra en hyllning till det. Jag tänker mig någon form av ramscenario där de ska skapa ett bidrag till en tävling, där ett landskap ska väljas ut för att presentera Sverige i något internationellt sammanhang. Avslutas med muntlig presentation i grupp med presentationstekniskt hjälpmedel. Ungefär så, jag ska som sagt slipa lite mer på det…

/Elin

Mer om 1800-talets kvinnor

Hej!

Jag höll två lektioner i rad som handlade om kvinnans ställning under 1800-talet. Det blev mycket lyckat med intresserade och engagerade elever. Första lektionen skrev jag upp 12 länder och 12 årtal på tavlan. Eleverna fick först gissa vad det kunde handla om och när de visste att det handlade om kvinnlig rösträtt fick de i grupp försöka para ihop rätt årtal med rätt land. Sedan såg vi ”Max 1800-tal: kvinnans århundrade”, ett UR-program som finns på nätet. Där använde de Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” som ramberättelse, så nästa lektion läste vi ett utdrag ur den. Sedan fick de i grupp diskutera hur de själva såg på gemensam respektive delad ekonomi och samboskap respektive särboskap (och äktenskap eller ej). Mycket engagerade diskussioner. Sedan fick de utifrån nyckelorden giftermål, myndighetsålder, skilsmässa, partnerskap, föräldraförsäkring och sambeskattning undersöka hur de juridiska aspekterna av frågorna har utvecklats sedan 1800-talet.

/Elin

Dra nytta av skolbiblioteket som lärare

Hej!

Min punktlighet i bloggandet svajar lite så här i sluttampen på vårterminen, men här kommer i alla fall ett kort inlägg innan jag tar påsklov. Idag är inte tipset så konkret kopplat till svenskämnet, utan berör undervisning på en större nivå. Fortbildning är ju som bekant inte något som strösslas över oss lärare, men vill man ta saken i egna händer (och det bör man begära kompensation för i tid) så kan skolbiblioteket vara en guldgruva. Ett skolbibliotek av rang innehåller inte bara litteratur riktad till eleverna, utan också facklitteratur som riktar sig till lärare. Att läsa forskning och reflektera över sin egen praktik kan vara både nyttigt och stimulerande. Ett avbrott från den dagliga verksamheten då man lätt snurrar på i ekorrhjulet och inte alltid stannar upp och tänker på varför man egentligen gör som man gör. För närvarande genomgår jag ett meriteringsprogram hos företaget Arete, och då kom vårt skolbibliotek väl till pass.

Glad påsk!

/Elin

Filmtips: Sameblod

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

Grammatik

Hej! Jag tror bestämt inte att jag har skrivit något om grammatik tidigare. Grammatik kan man behandla på många olika sätt. Det här är vad som står i kunskapskraven:

E                                                          C                                                            A

Språkets uppbyggnad och grammatik Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

På vår skola har vi haft många intressanta diskussioner om hur man ska examinera detta moment. Själv har jag testat en modell där jag först haft lite enklare faktafrågor (där de t.ex. ombeds förklara begreppen fonem och grafem, ta ut morfem ur ett ord och identifiera olika ordklasser och satsdelar), och sedan en komplex fråga. Den komplexa frågan består i ett påhittat elevexempel med diverse mindre lyckade språkliga konstruktioner, såsom satsradning och en felaktig användning av de  och dem. Eleverna får med ge förslag på hur texten kan förbättras, genom att använda adekvata begrepp. Den elev som till exempel kan säga att de och dem är fel använda och att det är tjatigt att alla meningar börjar på ungefär samma sätt (t.ex. Han gick…, Han gjorde…, Han åt…) utan att mer konkret förklara varför det är fel har översiktligt redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. E-nivå) och den elev som kan förklara att texten blandar ihop subjekts- och objektsform och att det blir mer omväxlande att läsa en text där inte flera huvudsatser som alla börjar med subjekt + predikat staplas på varandra har däremot med god precision redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. A-nivå). /Elin

1800-talets kvinnor

Hej!

Jag har tidigare postat ett inlägg om hur jag under upplysningen har låtit eleverna göra muntliga presentationer av kvinnor som har bidragit till vetenskapen (från blandade århundraden, dock). En liknande fördjupning kan man göra under arbetet med realismen, eftersom kvinnors rättigheter då började diskuteras mer på allvar. Man kan berätta om suffragetterörelsen och ge dem en lista på olika länder och i grupp låta dem försöka rangordna länderna efter när kvinnor fick rösträtt där (tips: Nya Zealand, Sverige, Finland och Schweiz är intressanta att ha med). Här är en lista över kvinnor som det sedan kan vara intressant för dem att fördjupa sig i:

Fredrika Bremer

Victoria Benedictson

Selma Lagerlöf

Systrarna Brontë

Jane Austen

Louisa May Alcott

Emily Dickinson

Anne Charlotte Leffler

Emilie Flygare Carlén

 Alice Tegnér

 Betty Pettersson

Ellen Fries

Emmeline Pankhurst

Florence Nightingale

Karolina Widerström

/Elin