Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

Ämnesöverskridande samarbete

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin

Bra blogg

Hej!

Idag kommer ett tips om en annan bra blogg, som också behandlar svenskämnet. https://strategierforlarande.se/strategier-for-larande/

/Elin

Back to business

Hej!

Tillbaka efter sommarledigheten nu. För närvarande sittandes på en föreläsning om hur man blir bättre på att söka fakta. MYCKET matnyttig och alldeles överväldigande, hur ska jag komma ihåg detta  och när ska jag ha tid att lära mig det? Hur som helst finns mycket bra information samlad här, på en annan Pedagog Stockholm-blogg.

/Elin

Sommarlov

Nu är undervisningen på Norra Real slut för i år och nu går bloggen på sommarlov. Men vi lärare går på semester, kom ihåg det om någon börjar svamla om att det är så lyxigt med sommarlov. Vi jobbar in vår lediga tid precis som alla andra. Vi ses i augusti!

/Elin

Sveriges minoritetsspråk

Hej!

Vilken tur att man har bra kollegor som kan tipsa en om arbetsmaterial! Lite lustigt bara när man inser att man känner igen materialet, men helt hade glömt bort att det finns… I detta fall gäller det UR-produktionen Jakten på språket, som handlar om Sveriges fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Varje språk, plus svenskan, avhandlas under varsitt femtonminutersavsnitt. Jag känner starkt för att uppmärksamma minoritetsspråken mer när jag har Svenska 2 nästa år, och då blir de här avsnitten perfekta. UR är verkligen en guldgruva. Jag blev påmind om minoritetsspråket idag, när några elever under en redovisning om Härjedalen spelade upp en bit av en jojk av Jon Henrik Fjällgren. Väldigt tacksamt att han har gett jojken ett nationellt genomslag.

/Elin

Mer om dystopier

Hej!

Flera personer har visat intresse för mitt tema om dystopier om postapokalyptisk fiktion. Själva uppgiften (som jag dock kommer att bearbeta till hösten) när jag ska använda den för andra gången, hittar ni här: Dystopier. Problemet förra (och första gången) jag körde den var att den blev lite väl tunn på andra källor än de skönlitterära böckerna och spelfilmerna. Nu drabbades jag dock av lite inspiration mitt i sluträttningarna (och också en ursäkt att göra någonting annat en liten stund) och googlade fram tre artiklar/krönikor som alla berör genren. Håll till godo. Artikel dystopier Artikel 2 dystopier Artikel 3 dystopier. För övrigt skönt att nu ha kommit  på hur jag gör för att lägga till dokument här i  bloggen. Inte helt logiskt att man ska välja ”Lägg till media”, som illustreras av en kamera och ett par noter…

/Elin

Det svenska nittitalet, färdig version

Hej! Så här blev det: eleverna fick i läxa att läsa avsnittet om det svenska nittitalet i Den levande litteraturen av Ulf Jansson. När vi sågs nästa gång inledde jag med att spela nationalsångens första två verser (de vanliga). Jag frågade om de tyckte att den var nationalistisk och lyfte fram landet etc., varpå de kom fram till att Sverige inte nämns en enda gång. Det är bara tal om Norden. Jag förklarade detta med att den är skriven i mitten på 1800-talet, då skandinavismen var stor. Jag kopplade det till det vi tidigare pratade om att realismen förde med sig många tankar om internationalism (efter romantikens nationalism). Jag pratade lite om hur detta i Sverige började svänga mot slutet av 1800-talet, då det kom en nationalromantisk våg. Jag spelade de sista två verserna i nationalsången (som aldrig brukar användas nu för tiden), som är skrivna 1910. Där lyfts nationen Sverige fram på ett helt annat sätt. Lite prat om landskapsromantiken som bokens nittitalister ägnade sig åt och så delade jag in dem i grupper och testade deras kunskaper från läxan med hjälp av https://getkahoot.com/, en mycket rolig tävlingsform. Avslutningsvis presenterade jag uppgiften , lottade ut landskap och så fick de sätta igång med den. Gruppuppgift landskapsromantik /Elin

Det svenska nittitalet

Hej!

Ledsen för lite svajigt bloggande, men med maj kommer ju den tyngsta arbetsbördan för  oss lärare och det är som bekant också perioden då man måste hålla ungefär tusen saker i huvudet samtidigt. Och så gäller det att försöka planera någonting meningsfullt de sista lektionerna av kursen, trots att man är färdig med alla examinationer. Där är jag just nu och funderar kring Svenska 2, som jag den här terminen har i tre klasser parallellt. Jag har en idé, som jag ska försöka konkretisera lite mer och göra verklighet av nästa vecka.

För att komplettera sitt betygsunderlag på bästa sätt har mina elever fått välja mellan ett flertal olika examinationer som har berört 1800-talets litteratur (med undantag för vissa som fick jobba med språksituationen i Norden). Nu tänkte jag knyta ihop dem igen med en uppgift som handlar om svenskt nittital. I vår kursbok, Den levande litteraturen av Ulf Jansson, presenteras fyra nittitalister: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Fröding. Jag tänkte att eleverna ska få läsa på lite om dem, kanske i grupp och göra enkla tvärgruppsredovisningar där de berättar för varandra. Jag tänkte lyfta fram att national- och framför allt landskapsromantiken som de representerar. Sedan tänker jag att eleverna i grupp i en lottning ska få dra ett landskap och göra en hyllning till det. Jag tänker mig någon form av ramscenario där de ska skapa ett bidrag till en tävling, där ett landskap ska väljas ut för att presentera Sverige i något internationellt sammanhang. Avslutas med muntlig presentation i grupp med presentationstekniskt hjälpmedel. Ungefär så, jag ska som sagt slipa lite mer på det…

/Elin

Mer om 1800-talets kvinnor

Hej!

Jag höll två lektioner i rad som handlade om kvinnans ställning under 1800-talet. Det blev mycket lyckat med intresserade och engagerade elever. Första lektionen skrev jag upp 12 länder och 12 årtal på tavlan. Eleverna fick först gissa vad det kunde handla om och när de visste att det handlade om kvinnlig rösträtt fick de i grupp försöka para ihop rätt årtal med rätt land. Sedan såg vi ”Max 1800-tal: kvinnans århundrade”, ett UR-program som finns på nätet. Där använde de Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” som ramberättelse, så nästa lektion läste vi ett utdrag ur den. Sedan fick de i grupp diskutera hur de själva såg på gemensam respektive delad ekonomi och samboskap respektive särboskap (och äktenskap eller ej). Mycket engagerade diskussioner. Sedan fick de utifrån nyckelorden giftermål, myndighetsålder, skilsmässa, partnerskap, föräldraförsäkring och sambeskattning undersöka hur de juridiska aspekterna av frågorna har utvecklats sedan 1800-talet.

/Elin