Skolstart! Och teknikbrist…

Hej!

Nu är semestern slut och jag är tillbaka på plats. Här i Stockholm har vi två utmaningar framför oss: att lära oss en ny digital plattform och att hantera det faktum att våra ettor inte kommer att få sina datorer förrän i oktober. Nu kanske det finns de som tänker att det är ett lyxproblem, för jag vet förstås att det inte är alla Sveriges elever förunnat att få en egen dator i skolan, men i och med att vi har det systemet finns det inga andra datorer för eleverna att låna. Vi har inga datasaler eller vagnar med datorer att låna. Så nu blir det ett par månader ”old school”, med papper och penna. Jag tror att många kollegor ryggar tillbaka inför detta och tänker vänta med att ge eleverna skriftliga uppgifter tills de har dator, och så tänkte jag också till en början. Nu tänker jag dock tvärtom; trots utmaningen att tolka handstilar (från personer som lär vara väldigt ovana vid att skriva för hand) och hålla reda på lösa papper ska jag låta eleverna arbeta med skrivande även innan datorerna kommer. Det här är ju ett utmärkt tillfälle att se hur de faktiskt kan skriva helt själva, utan hjälp från rättstavningsfunktioner och liknande. Det torde bli lättare att upptäcka elever med olika former att språkliga svårigheter, och tidigt kunna stötta dem på olika sätt. Så dagens tips är väl helt enkelt att inte vara rädd för att gå ifrån det digitala ibland. Det är också ett utmärkt tillfälle att låta eleverna göra muntliga framföranden UTAN PowerPoint…

/Elin

Bloggen tar sommarlov

Hej!

Nu tar bloggen sommarlov, några veckor innan mig. Nu är det bara sluttampen kvar med rättning och betyg och inte direkt läge att ta emot (eller dela ut) tips och idéer. Vi ses igen i höst!

/Elin

Argumentera i litteraturhistorien

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin

Tema: yttrandefrihet

Hej!

Ett tema som är väldigt aktuellt idag är yttrandefrihet. Vad får man och vad får man inte säga eller skriva? Vilka konsekvenser ska man kunna räkna med om man har yttrat sig på ett sätt som någon ogillar? I Svenska 2 kan man lämpligen koppla detta tema till upplysningstiden, då yttrande-, tryck- och pressfrihet började diskuteras på allvar. Det är förstås också ett lämpligt tema för ett samarbete med samhällskunskap och kanske även historia. Bra material att utgå ifrån finns bland annat här http://fc.guc.se/~cl/FOV1-0001FB97/FOV1-0001FB98/Hatets%20spr%C3%A5k.pdf?Plugin=Loft och här https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/ordetarfrittmenbehoverdusagaalltdutanker.2432.html Jag tror att det är ett ämne som engagerar många elever.

/Elin

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Lära eleverna att skriva utförligt och nyanserat

Hej!

Som tidigare meddelat är jag handledare i Läslyftet. Min grupp jobbar med modulen ”Analysera och kritiskt granska”. Den senaste texten vi läste handlar om hur man ska utveckla elevernas förmåga att skriva utförligt och nyanserat, och vi tyckte alla att den innehöll många bra och konkreta tips. Ett av tipsen var att ge eleverna ett batteri med frågor att svara på, och svaren ska sedan tillsammans utgöra underlaget till en resonerande/förklarande text. På det sättet blir det lättare även för svaga elever att bland annat få med flera exempel och olika perspektiv.

Det där med att jobba i flera steg för att bygga upp en längre text är definitivt något som jag själv kan bli bättre att tänka på, och det här var en tydlig modell. Jag har alldeles för länge haft vanan att jobba med ett arbetsområde – genomgångar, olika källor och liknande – och sedan sätta en större uppgift i handen på eleverna och tänka att de själva ska kunna dra slutsatsen om hur de bäst ska lägga upp sitt arbete. Jag har tänkt att det är i den processen de visar sina kvaliteter. Det som riskerar att hända är ju dock att de som har ”duktiga” föräldrar får hjälp hemifrån och kan göra bättre ifrån sig. Om alla får samma stöd för att bygga upp sin text i skolan så minskar de skillnaderna. Alla eleverna kan lära sig att skriva utförligt och nyanserat, men de måste få adekvat hjälp att träna upp de förmågorna.

Att arbeta processinriktat kan man förstås göra på flera sätt, men det är viktigt att ha det tankesättet som grund. Och att också verkligen styra eleverna att använda sina delar till en helhet.

Hela läslyftstexten finns här: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/024_anlaysera-o-kritiskt-granska/del_06/

/Elin

Muntlig framställning – vad är det?

Hej!

Jag och en kollega diskuterade här om dagen vad man egentligen ska läsa in i formuleringen ”muntlig framställning”. På vår skola tenderar vi att ha rätt stort fokus på att eleven ska hålla tal inför klassen, men en muntlig framställning behöver ju inte alltid vara ett tal. Kunskapskraven i både Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 inleds alla med att omnämna ”förberedda samtal och diskussioner” ”samt muntlig framställning inför grupp”. I det centrala innehållet för Svenska 2 står det även om muntlig framställning i och inför grupp. Det är lätt att fastna för det individuella talet, där man så tydligt kan bedöma den enskilda elevens förmåga, men det är också viktigt att öva på andra typer av muntliga redovisningar. Till exempel att eleven kan sitta i någon form av seminarium och presentera ett eget förberett material, men också kunna lyssna på och ta del av andras material, och kunna ge lämplig återkoppling på det. Det är jag själv lite för dålig på, men det är något jag kan tänka på mer till framtida kurser. Jag känner en stor trygghet i att ha skriftligt betygsunderlag, för det kan man alltid gå tillbaka till och visa eleverna, medan de muntliga redovisningarna till sin natur är flyktiga (om man inte begagnar sig av modern teknik för att spela in eleverna, men det är för mig ett ganska stort steg att ta dit, med tanke på vilken tillgång jag har till olika sorters utrustning). Men det är viktigt att eleverna får visa sina kunskaper även i sådana former, och det minskar ju dessutom arbetsbelastningen för mig om jag ibland kan bedöma muntligt material istället för skriftligt. Ett aber är ju också den lektionstid muntliga redovisningar tar i anspråk, om man ska hinna lyssna på alla utan inspelning.

/Elin

Filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

Lite bloggtorka

Hej!

Jag har fullt upp med att bedöma mina treors dystopianalyser, så just den här veckan fann jag ingen inspiration att blogga. Håll ut till nästa vecka!

/Elin

Döden i romantiken och realismen

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin