Visar alla blogginlägg från: december 2015

Genrestudier

Hej!

I Svenska 1 har jag ett projekt som har gått ut på att eleverna får studera olika genrer. Jag har valt ut åtta genrer (skräck, deckare, chicklit, romantik, historisk roman, science fiction, fantasy och äventyr) och eleverna har fått jobba i grupper om fyra. Grupperna skapar jag genom att eleverna på en lapp får rangordna de fyra genrer de helst vill jobba med. Det brukar då gå att få ihop grupper där alla får något av sina val. Var och en ska sedan välja en roman inom sin genre, som de ska läsa i sin helhet. Ingen i gruppen får välja samma titel och helst inte samma författare. De ska sedan jämföra böckerna de läst (inom gruppen). Jag brukar be dem titta särskilt på handling, språk, karaktärer, miljö och tema/budskap. Utifrån den jämförelsen ska de sammanställa en muntlig presentation som avhandlar vad som verkar vara typiskt för just deras genre. De måste ta med tydliga exempel från böckerna. Här har jag också låtit dem göra sin första PowerPoint (eller om de nu hellre använder Prezi eller något annat presentationsprogram).

Eleverna uppskattar framför allt att (inom vissa ramar) själva få välja vad de ska läsa. Det brukar dock bli en del bollande fram och tillbaka med olika titlar och jag har själv behövt googla lite fakta om sådana jag inte känner till sedan tidigare, för att se om de passar in i genren eller inte. Jag ger alltid eleverna en lista med förslag på författare som är verksamma inom de olika genrerna, men många har egna idéer.

Jag har funderingar på att nästa gång låta dem göra en generalrepetition av sin redovisning för en av de andra grupperna, för att finslipa den så att den blir så bra som möjligt. De har fått ge varandra feedback på vad som var bra och vad som kan förbättras när de gjort den färdiga presentationen, men det är ju ännu bättre om de kan ge varandra konstruktiv kritik i förväg, så att slutresultatet trimmas ytterligare.

Uppgiften ger eleverna goda förutsättningar att uppfylla följande del av kunskapskraven: ”Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.” (Kraven för A)

/Elin

Upplysningen

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin

Håll koll på tiden

Så här inför julledigheten har många lärare en tendens att arbeta ihjäl sig. Eleverna brukar också vara väldigt stressade med olika examinationer i så gott som varje ämne. Ingen vinner på den situationen. Hur man vill fördela de 45 timmar vi lärare med ferieavtal ska arbeta varje vecka är förstås upp till var och en. Själv försöker jag att förlägga så lite som möjligt av dem till elevernas lov, då även jag behöver återhämtningstid de dagarna. Som lärare är det lätt att känna att jobbet äter upp en. Det första man behöver göra för att ta kontroll över sin egen situation är att kartlägga hur mycket man faktiskt jobbar. 45 timmar/vecka ÄR väldigt mycket tid och det är lätt att tro att man jobbar mer än man faktiskt gör. För ett par år sedan började jag med att helt enkelt skriva upp hur många timmar jag jobbar varje dag. Jag dokumenterar inte specifikt VAD jag gör den tiden, om det är rättning, planering, hantering av mejl, möten eller något annat av de otaliga moment som ingår i en lärares vardag. Jag räknar bara samman alla timmar jag har ägnat åt jobbet under ett dygn och skriver ner det i ett enkelt Worddokument i datorn. Sedan räknar jag ut vad den totala arbetstiden har blivit i slutet av varje vecka och hur många timmar jag ligger plus eller minus utifrån 45-timmarsveckan. (Excel är för övrigt säkert ett bättre program för ändamålet, men jag är för dålig på att hantera det för att det ska vara smidigt för mig.) Det är också viktigt att ta med hur intensivt man har jobbat i beräkningen. Tanken är ju inte att man ska jobba 45 timmar per vecka i takt av en skållad råtta. Det orkar ingen med i längden. Nej, en arbetsdag ska enligt avtal innehålla både minst 30 min lunch och ett par raster utöver det. Jag rationaliserar oftast bort andra pauser än lunchrasten för att istället kunna hämta på förskolan lite tidigare, men då ska jag också ta med det i beräkningen när jag bedömer huruvida jag ligger plus eller minus arbetstidsmässigt. Min personliga erfarenhet är att denna dokumentation har ökat min känsla av kontroll och gjort mig mindre stressad.

/Elin