Visar alla blogginlägg från: maj 2016

F och BS-varningar

Hej!

Nu börjar det närma sig avslutningstider och alla kurser är i den absoluta slutfasen. Inte den tid då man tänker på att starta upp nya projekt, så idag blir det därför ett administrativt tips. Jag har i min jobbdator en särskild mapp för varje ämne, med ett antal olika undermappar. En av undermapparna heter ”Varningar” och där finns det i sin tur undermappar för läsår och klasser. Där sparar jag alla varningar för betyget F och Betygsunderlag saknas. Jag slipper på så sätt hålla på och sätta in varningarna i pärmar, de går snabbt att komma åt när jag behöver dem och det är enkelt att visa exakt hur en varning har sett ut om dispyt skulle uppstå. Sedan är det lätt att rensa och slänga hela mappar med gamla varningar när tillräckligt lång tid har gått sedan kursen har slutat. (Jag brukar spara dem ett par år bara för att vara på den säkra sidan, de tar ju ändå ingen större plats när de är i digital form.)

/Elin

Vetenskapligt pm

Hej!

Jag och en kollega diskuterade idag att det roligaste med att vara lärare är ju att få göra just det vi vill att eleverna ska göra: lära sig av sina misstag, utvecklas och förbättras. Som jag har skrivit i min presentation här på bloggen är det roligaste jag vet med yrket att fundera ut nya uppgifter och testa dem på eleverna. Efter att eleverna har börjat jobba med en uppgift ser man vad som behöver förtydligas, förändras och förbättras. Nackdelen är att det i de många fall dröjer ett år innan man har möjlighet att köra samma uppgift igen, så det gäller att vara noggrann med att bearbeta uppgiften med en gång och spara ändringarna, så att man inte glömmer dem till nästa gång.

Den uppgift jag reflekterade över idag är just en uppgift som har växt och ändrats med tiden. För drygt två år sedan skapade jag en argumenterande skrivuppgift till momentet om språksituationen i Norden (Svenska 2). Året därpå använde några kollegor min uppgift som utgångspunkt och förändrade den efter sitt tycke. I fick alla elever i årskurs två på Norra Real göra uppgiften, som nu hade förändrats från argumenterande till vetenskapligt pm. Efter att vi för två år sedan såg att det var den texttyp som eleverna skulle skriva i nationella provet i årskurs tre, och vi såg vilka problem eleverna hade med det, så föreslog jag nämligen att vi skulle låta den texttypen utgöra examination i de tre svenskkursernas olika uddamoment (språkvariation i Svenska 1, språksituationen i Norden i Svenska 2 och språkhistoria i Svenska 3). På så sätt är tanken att eleverna ska få en god övning inför nationella provet i trean. Och det är ju en texttyp som de är betjänta av att kunna även i de andra ämnena. I var och varannan text som jag nu har bedömt (som tvåorna har skrivit, utan tidigare övning i texttypen) har jag fått lämna kommentaren: ”texten är argumenterande snarare än utredande”. Ett stort antal elever har SÅ svårt att låta bli att väva in sina egna åsikter. Och de gillar att argumentera. Så lärdomen denna gång var att vi måste göra instruktionerna ännu tydligare och bli bättre på att vägleda eleverna i hur de ska skriva.

/Elin

Svenskans vara och icke vara

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin